Lista med konsulter var hemlig

En person begärde ut en förteckning över samtliga personer som har konsultkontrakt med Trafikverket och har e-postadresser av typen n.n@trafikverket.se. Han ville även ha ut konsultkontrakt avseende dessa personer. Syftet med begäran var att han som medborgare ville kunna ta reda på om de som säger sig vara anställda av Trafikverket verkligen är det.

Trafikverket konstaterade att det rörde sig om 3.476 personer och avslog både begäran om en förteckning och begäran om de enskilda konsultkontrakten. Det här med hänvisning till personuppgiftssekretess. Personen överklagade.

Kammarrätten bedömde att syftet med begäran var att skapa ett register över en stor del av Trafikverkets personal. Enligt domstolen kunde det inte ses som en behandling av personuppgifter för rent privata ändamål.

Kammarrätten tyckte också att de berörda konsulternas intresse av integritetsskydd vägde tyngre än syftet bakom begäran. Därför var den begärda förteckningen sekretessbelagd, liksom de delar av konsultkontrakten som innehöll personuppgifter. Domstolen skickade tillbaka ärendet till Trafikverket för en prövning av om även andra uppgifter i kontrakten omfattades av sekretess, enligt någon annan regel.

Inget stöd för att gallra personuppgifter

En intagen begärde att vissa personuppgifter i Kriminalvårdsregistret skulle raderas. Uppgifterna handlade om att mannen hade varit misstänkt för misskötsamhet efter att ha återvänt sent från en permission. Misstankarna avskrevs senare eftersom han kom med en godtagbar förklaring till förseningen.

Kriminalvården avslog hans begäran om radering av uppgifterna och den intagna överklagade. Förvaltningsrätten och kammarrätten fastställde Kriminalvårdens beslut. Domstolarna hänvisade till att uppgifterna förekom i sådana allmänna handlingar som ska bevaras enligt gällande arkivbestämmelser. Det saknades därmed lagstöd för att radera dem.

Journalistiskt ändamål trumfade GDPR-sekretess

En person begärde ut antagningslistor till förskoleklasserna i Stockholms kommunala skolor för höstterminen 2018 men fick avslag av kommunen. Personen hade tagit fram ett system för att placera barn rättvist i skolor enligt den relativa närhetsprincipen och ville använda de begärda uppgifterna för att kontrollera om kommunens skolplaceringar gjordes enligt lag.

Kommunen avslog begäran med hänvisning till att det rörde sig om ett massuttag gällande 11.000 elever och att det kunde antas att uppgifterna skulle behandlas i strid med dåvarande personuppgiftslagen, numera GDPR. Det uppgivna ändamålet för behandlingen var inte av rent privat natur och utgjorde inte heller ett berättigat intresse, bedömde kommunen.

Personen överklagade till kammarrätten och framställde ett alternativt yrkande om att namn och personnummer på barnen kunde ersättas av en unik kod som kunde användas för att identifiera samma elev i olika skolors antagningslistor.

Kammarrätten bedömde att det uppgivna ändamålet var ett berättigat intresse, enligt GDPR, men att de registrerade barnens intresse av skydd för namn och personnummer vägde tyngre. Domstolen prövade även om kommunen var skyldig att sammanställa en lista där namn och personnummer hade ersatts av en unik kod men fann att en sådan sammanställning inte kunde göras med rutinbetonade åtgärder.

Senare begärde samma person ut motsvarande listor från Barn- och utbildningsförvaltningen i Huddinge kommun. Det blev avslag även där med hänvisning till GDPR-sekretess. När personen överklagade beslutet lade kommunen till en avslagsgrund i sitt yttrande till kammarrätten, nämligen att de begärda listorna inte var allmänna handlingar eftersom de inte kunde sammanställas med rutinbetonade åtgärder.

Klaganden bemötte detta på följande sätt: “Enligt instruktionsvideor för den systemlösning som kommunen använder för skolplaceringar har systemlösningen en exportfunktion som innebär att information enkelt kan exporteras till Excel. Handlingarna är därför allmänna.”

Vad gällde sekretessfrågan invände klaganden att hon begärde ut listorna för journalistiska ändamål eftersom hon tänkte publicera resultatet av sin granskning på hemsidan relativnarhet.se som hon drev tillsammans med sin man.

Kammarrätten gick på klagandens linje och bedömde att listorna var allmänna handlingar och att GDPR-sekretessen inte var tillämplig eftersom begäran avsåg ett journalistiskt ändamål. Domstolen återförvisade ärendet till kommunen för prövning av om det fanns någon annan sekretessgrund.



Fel att sekretessbelägga personuppgifter

När Samhällsnämnden i Härnösands kommun lämnade ut bygglovshandlingar till en kommuninvånare maskerade nämnden personnummer, telefonnummer, adresser, och e-postadresser som förekom i handlingarna. Det här med motiveringen att de berörda personerna skulle kunna utsättas för våld eller hot om uppgifterna lämnades ut samt att det kunde antas att mottagaren skulle använda uppgifterna i strid mot GDPR. Sökanden överklagade och kammarrätten ändrad nämndens beslut och bestämde att de aktuella handlingarna skulle lämnas ut i sin helhet.

Inte okej att hänvisa sökande till hemsidan

När en journalist vände sig till Finspångs kommun och begärde ut listor över alla förtroendevalda i kommunen inklusive personnummer blev det avslag. Kommunen hänvisade journalisten till hemsidan där han kunde sammanställa de önska listorna själv. På hemsidan fanns visserligen inte de förtroendevaldas personnummer men det spelade ingen roll för de var ändå sekretessbelagda, enligt kommunen. Det här eftersom man inte kunde utesluta att journalisten tänkte använda uppgifterna i strid med GDPR. Journalisten överklagade och kammarrätten gav kommunen bakläxa. Domstolen konstaterade att kommunen inte hade uppfyllt sina skyldigheter genom att hänvisa till hemsidan och att den åberopade sekretessregeln inte kan tillämpas på personuppgifter som begärs ut av en journalist. Domstolen skickade tillbaka ärendet till kommunen för ny prövning.

Ingen GDPR-sekretess för ledighetsansökningar

En förälder vände sig till sin dotters skola och begärde ut alla inkomna ledighetsansökningar för elever i årskurs två som hade kommit in under en viss termin. Bildningsnämnden i den aktuella kommunen avslog med hänvisning till “kapitel 21 offentlighets- och sekretesslagen”. Föräldern överklagade till kammarrätten som prövade överklagandet mot den sekretessregel i kapitlet som säger att en myndighet kan vägra lämna ut personuppgifter om det kan antas att mottagaren kommer att använda dem i strid med dataskyddsförordningen (GDPR). Kammarrätten tyckte inte att det fanns något skäl att göra ett sådant antagande och skickade tillbaka ärendet till bildningsnämnden för att den skulle pröva om det fanns någon annan sekretessregel som stod i vägen för ett utlämnande.

KR_Goteborg_5040_18

Tidsliggare hemlighölls på felaktig grund

Park- och Naturnämnden i Göteborgs kommun vägrade lämna ut en digital tidsliggare som visade under vilka tider personal hade arbetade med ett bullerplank på en gata i kommunen. Personen bakom begäran vill ta del av liggaren för att kunna jämföra uppgifterna i den med sin egen uppfattning om när på dagen arbetena utfördes. Nämnden avslog med hänvisning till att förvaltningens ändamål vid insamlingen av uppgifterna inte stämde överens med det ändamål som ett utlämnande av handlingen syftade till. Personen överklagade till kammarrätten som upphävde nämndens beslut och skickade tillbaka ärendet dit för ny prövning. Domstolen skrev:

Kammarrätten anser att enbart det förhållandet att uppgifterna kan komma att behandlas för ett annat ändamål än det för vilket kommunen ursprungligen samlat in dem inte medför att sekretess.

KR_Gbg_454_18