Sekretessbelagd handling blir inkommen till domstol vid överklagande

Allmänna handlingar som en myndighet har sekretessbelagt ska betraktas som förvarade hos och inkomna till kammarrätten när de överlämnas dit i samband med ett överklagande av sekretessbeslutet. Om någon begär ut handlingarna från kammarrätten under denna tid måste kammarrätten alltså göra en sekretessprövning och ta ställning till om handlingarna kan lämnas ut. Det framgår av ett antal HFD-avgöranden.

HFD tyckte inte att dessa fall kunde jämföras med situationen då en myndighet vägrar lämna ut en handling för att den inte är allmän och detta ställningstagande överklagas till kammarrätten. För dessa fall finns prejudikatet RÅ 1996 ref. 19 som säger att en handling som har bedömts som icke allmän av en myndighet inte ska ses som expedierad från myndigheten och inkommen till kammarrätten bara för att den överlämnas till domstolen i samband med ett överklagande.

Skillnaden, enligt HFD, är att handlingar som inte lämnas ut med hänvisning till sekretess som regel är allmänna handlingar. En praxis som innebär att dessa handlingar förlorar sin karaktär av allmänna handlingar när de överlämnas till domstol i samband med ett överklagande skulle innebära att de helt undandras från insyn under handläggningstiden i kammarrätten. Enligt HFD:s mening är en sådan ordning inte förenlig med grunderna för tryckfrihetslagstiftningen.

HFD_6506_18

Mejl till myndighetstidning var allmänna

Riksbanken avslog en begäran från en person som ville ta del av två e-postmeddelanden som hade skickats till Riksbankens tidskrift Penning- och valutapolitik. Riksbanken menade att mejlen inte var allmänna handlingar. Personen överklagade till HFD som undanröjde Riksbankens avslagsbeslut och skickade tillbaka ärendet till myndigheten för sekretessprövning. Handlingar som har kommit in till en myndighet enbart för offentliggörande i en periodisk skrift är visserligen inte allmänna handlingar. Men Penning- och valutapolitik är ingen periodisk skrift eftersom den inte längre ges ut i en tryckt version utan enbart publiceras på webben, konstaterade HFD.

HFD_1633_18

Lex Maria-rapporter var inkomna handlingar

När personal vid Statens institutionsstyrelse rapporterar missförhållanden till myndigheten enligt patientsäkerhetslagen (lex Maria) intar de en självständig ställning i förhållande till myndigheten. Rapporterna blir därmed inkomna och följaktligen allmänna handlingar redan innan det aktuella lex Maria-ärendet är avslutat. Det slog en oenig kammarrätt fast i denna dom. Majoriteten i kammarrätten jämförde med den kammarrättspraxis som finns kring motsvarande rapporteringsskyldighet enligt socialtjänstlagen, så kallade lex Sarah-rapporter.

KR_Sthlm_7218_17

Överklagat_beslut_7218_17

Lex Sarah-rapporter inkomna handlingar

Anställda vid Skellefteå kommun var självständig i förhållande till kommunen när de fullgjorde sin rapporteringsskyldighet enligt lex Sarah. Kammarrätten fann därför att rapporterna var inkomna till kommunen och skulle lämnas ut i offentliga delar. Kammarrätten återförvisade ärendet till kommunen för sekretessprövning.

KR_Sundsvall_2765_17

Se även dessa tidigare domar.

Intern promemoria var inte färdigställd

En promemoria som hade skrivit av två tjänstemän vid Förvarets forskningsanstalt (FOA) blev inte en allmän handling när den överlämnades till ÖB. Det bedömde JO i detta beslut. De två tjänstemännen var visserligen avlönade av FOA, hade sina kontor i FOA:s lokaler och skrev promemorian på FOA:s brevpapper men de hade utfört arbetet “som tjänstemän ställda till ÖB:s förfogande”, enligt JO. Promemorian blev med andra ord inte expedierad från FOA och inkommen till ÖB. Handlingen tillhörde inte heller något ärende och hade därför inte blivit allmän på den grunden att den tillhörde ett avslutat ärende. JO konstaterade slutligen att handlingen inte var på annat sätt färdigställd eftersom ingen behörig befattningshavare hade “sanktionerat” handlingen eller “…beslutat om dess omhändertagande för förvaring.” Mot bakgrund av att promemorian inte var en allmän handling kunde inte ÖB kritiseras för att han hade förstört den.

JO_1978_79_s_224

Dokument från fackförbund inkommet

Personalen på ett vård- och omsorgsboende i Kristianstad skrev ett dokument och lämnade det till  fackförbundet Kommunal. Fackförbundet lämnade i sin tur över dokumentet till omsorgsförvaltingen i kommunen. En journalist begärde ut dokumentet men fick avslag av förvaltningen som menade att det var ett “internt arbetsmaterial”. Journalisten överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen konstaterade att fackförbundet Kommunal är en organisation som är fristående från omsorgsförvaltningen. Dokumentet blev alltså en inkommen och därmed allmän handling när det överlämnades från fackförbundet till förvaltningen.

KR_Goteborg_3898_17

Mobiler med nakenbilder inte allmänna handlingar

En person vände sig till Malmö stad och begärde ut samtliga nakenbilder som fanns på mobiltelefoner som rektor eller lärare vid kommunala gymnasieskolor hade omhändertagit enligt skollagen. Kommunen avslog begäran och beslutet fastställdes av kammarrätten efter överklagande. Domstolen konstaterade att det inte framgår av skollagens bestämmelser att rektor vid ett omhändertagande av en mobiltelefon har rätt att omhänderta även utrustning som hör till telefonen och som möjliggör en överföring samt eventuellt lösenord. Kommunen kunde inte utan tillgång till sådan utrustning göra bilderna tillgängliga och därmed var eventuella omhändertagna mobiltelefoner inte att betrakta som allmänna handlingar. De var varken förvarade hos eller inkomna till kommunen, enligt domstolen.

KR_Goteborg_1547_17

Länkar var inte allmänna handlingar

I ett överklagande av ett beslut från Kriminalvården hade klaganden bifogat tre länkar till sajten Allmanhandling.se. En annan person vände sig till Kriminalvården och begärde ut innehållet i länkarna men fick avslag eftersom myndigheten ansåg att länkinnehållet inte var inkomna handlingar. Personen överklagade till kammarrätten men fick avslag även där. Kammarrätten hänvisade till att Kriminalvården inte hade öppnat länkarna utan bara vidarebefordrat överklagandet till den domstol som skulle pröva det. “Uppgifterna i länkarna hade således inte tillförts ärendet när Kriminalvården lämnade det ifrån sig” och därför var de inte allmänna, enligt kammarrätten.

KR_Jonkoping_492_16

Kartläggning av bisysslor var ett ärende

Post- och telestyrelsen, PTS, hade bett sina anställda att fylla i en blankett där de skulle ange om de hade bisysslor och vad dessa i så fall bestod i. En person begärde att få ut namnen på de anställda som hade anmält att de hade bisysslor. Men PTS avslog begäran. Myndigheten menade att kartläggningen av de anställdas bisysslor var ett pågående ärende och att blanketterna inte var upprättade handlingar eftersom ärendet inte var avslutat. Personen överklagade och argumenterade för att blanketterna skulle ses som inkomna till myndigheten. Men både kammarrätten och senare Regeringsrätten fastställde PTS beslut. Regeringsrätten menade att blanketterna inte kunde ses som inkomna eftersom de var upprättade av myndighetens egen personal. Regeringsrätten ansåg också att PTS kartläggning av personalens bisysslor skulle betraktas som ett ärende och att blanketterna därmed inte var upprättade eftersom ärendet inte var slutbehandlat vid tiden för begäran.

RA_2004_ref_49

Mejl till student inte inkommen handling

En person begärde ut mejl som kommit in till hans egen studentmejladress vid Södertörns högskola. Högskolan avslog begäran. Den omständighet att studenter vid högskolan ges tillgång till en e-postadress under högskolans domännamn medför inte att studenterna utgör en del av skolans personal, ansåg högskolan. Därför är e-post som skickas dit inte inkomna till högskolan. Högskolan har inte heller tillgång till meddelanden som skickas till eller från studenternas e-postkonton. Personen överklagade men kammarrätten avslog överklagandet.

KR_Sthlm_8406_15