Skarp JO-kritik mot ESO

Det tog mer än ett år för nykterhetsorganisationen IOGT-NTO att få ut en mejväxling mellan Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, och en forskare som ESO anlitat för att skriva en rapport. Under denna tid fattade ESO fyra avslagsbeslut som alla underkändes av kammarrätten.

I det här beslutet fick ESO kritik av JO för brister i hanteringen som hade gjort den totala handläggningstiden oacceptabelt lång.

Bakläxa fyra gånger i samma ärende

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, är en självständig kommitté under Finansdepartementet som publicerar forskningsrapporter i olika ämnen. År 2019 publicerade ESO rapporten Synd och skatt som bland annat handlar om svensk alkoholpolitik. Under arbetet med rapporten hade det uppstått en fråga om rapportförfattaren kunde anses jävig på grund av ett sidouppdrag för en annan uppdragsgivare. ESO tyckte inte det. Men senare intresserade sig nykterhetsorganisationen IOGT-NTO för jävsproblematiken och begärde ut ett antal mejl mellan rapportförfattaren och ESO:s företrädare i denna fråga. ESO avslog begäran. Det blev upprinnelsen till en rad domstolsprocesser där kammarrätten gång på gång underkände ESO:s avslagsbeslut.

Myndighetens första beslut var inte fattat av en behörig befattningshavare och fick bakläxa i kammarrätten. Det andra var bristfälligt motiverat. Bakläxa igen. Det tredje behandlade inte alla delar av IOGT-NTO:s begäran. Bakläxa. Fjärde gången gillt menade ESO att mejlen var minnesanteckningar som inte behövde lämnas ut. Kammarrätten underkände även det beslutet. 

Efter ett år och fyra domstolsprocesser lämnade ESO till slut ut mejlen, men i en hårt maskerad form, med hänvisning till affärssekretess. Det beslutet överklagades inte av IOGT-NTO.

BUN-chef självständig i förhållande till kommundirektör

E-postmeddelanden som chefen för barn- och utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun skickade till kommundirektören blev allmänna handlingar. Det här eftersom meddelandena rörde frågor där barn- och utbildningsförvaltningen var självständig i förhållande till kommunstyrelsen. Detta gällde trots att förvaltningschefen och kommundirektören båda var anställda inom kommunstyrelsen. Det kom kammarrätten fram till i dessa domar.

Sekretess för att skydda meddelare underkändes

Efter att kammarrätten hade skickat tillbaka ärendet till Östersunds kommun beslutade kommunstyrelsen att sekretessbelägga de begärda mejlen med hänvisning till bestämmelserna i OSL om sekretess till skydd för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. 

Sökanden överklagade på nytt och kammarrätten anmodade kommunstyrelsen att redovisa vilka paragrafer i OSL man hade tillämpat i sitt beslut. Kommunstyrelsen hänvisade till två paragrafer och förklarade att mejlen utgjorde en del av underlaget i ett visselblåsarärende.  Mejlen innehöll information om enskilda medarbetare som hade lämnat uppgifter om olämpligt uppträdande från en politiskt tillsatt ledamot. Kommunstyrelsen menade att ett utlämnande av handlingarna vore att “kringgå efterforskningsförbudet och principen om meddelarskydd”. 

Kammarrätten konstaterade att de begärda handlingarna inte innehöll några sådana uppgifter som skyddas av de paragrafer som kommunstyrelsen hade hänvisat till. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till kommunen en andra gång för prövning av om handlingarna omfattades av sekretess enligt någon annan paragraf.

Mejlkonversation och telefonsamtal inte samma sak

En person begärde ut en e-postkonversation mellan bland annat en kostchef och en förskolechef i Finspångs kommun. Kommunen avslog med hänvisning till att intern e-post mellan medarbetare på kommunen inte automatiskt blir allmänna handlingar och att en e-postkonversation närmast kan jämföras med ett telefonsamtal. Sökanden överklagade till kammarrätten som undanröjde kommunens beslut. Kammarrätten konstaterade att interna mejl kan bli allmänna handlingar om de hör till ett avslutat ärende eller är att betrakta som färdigställda. Kammarrätten tyckte inte att kommunen hade gjort en seriös prövning av de efterfrågade e-postmeddelandenas status och skickade tillbaka ärendet dit.

KR_Jonkoping_1982_18

Samrådsgrupp hade “myndighetskaraktär”

Energimarknadsinspektionen fick ett regeringsuppdrag att, i samråd med Affärsverket svenska kraftnät (SVK), Konsumentverket och Konkurrensverket, utreda effekterna av att införa fyra elområden på den svenska elmarknaden. Kammarrätten kom i denna dom fram till att samrådsgruppen hade “myndighetskaraktär” och att e-postmeddelanden som skickades inom gruppen inte kunde anses som inkomna eller upprättade trots att tjänstemännen kom från olika myndigheter. Inte heller de e-postmeddelanden som gruppens medlemmar skickade till andra tjänstemän på sina modermyndigheter gällande projektet blev allmänna handlingar, enligt kammarrätten. Domstolen menade att gruppmedlemmarna inte hade en självständig ställning i förhållande till modermyndigheterna.

Utöver samrådsgruppen fanns en referensgrupp där branschföreträdare och berörda intresseorganisationer gavs möjlighet att följa arbetet och lämna synpunkter. Energimarknadsinspektionen hade självmant lämnat ut de E-postmeddelanden som hade skickats till referensgruppen. Den frågan prövades därför inte av kammarätten i denna dom.

KR_Jonkoping_1084_14

Mejl utan ärendeanknytning var inte allmänna

En anställd vid polisen nekades att få ta del av mejl som hade skickats internt inom myndigheten. Mejlen gällde ett projekt som syftade till att organisera chefsrekryteringen i polisens nya organisation. Kammarrätten bedömde att projektet inte kunde ses som ett ärende i förvaltningslagens mening och hänvisade till att begreppet ärende främst avser “…sådana mellanhavanden med enskilda som mynnar ut i någon form av beslut från myndighetens sida.” Mejlen var alltså inte allmänna på den grunden att de hörde till ett avslutat ärende. Enligt domstolen kunde de inte heller ses som färdigställda och därmed allmänna enbart på den grunden att de hade skickats mellan tjänstemän på samma myndighet. Ett utkast till en annons ansågs inte heller vara en allmän handling.

KR_Sthlm_5548_16

Avslutad anställning var avslutat ärende

En tidigare anställd på Riksantikvarieämbetet begärde ut mejl som skickats mellan två chefer. Hon menade att dessa innehöll uppgifter om skälen till att hennes vikariat avslutats i förtid. Myndigheten identifierade ett mejl som stämde inpå hennes begäran men avslog med hänvisning till att det inte var en upprättad handling, bland annat därför att det inte hade “tillförts” något ärende. Den tidigare anställda överklagade beslutet. Kammarrätten gjorde bedömningen att kvinnans vikariat vid myndigheten var ett ärende som avslutades i och med att hon kom överens med arbetsgivaren om att sluta i förtid med bibehållen lön. Domstolen skickade tillbaka ärendet till Riksantikvarieämbetet för bedömning av om det aktuella mejlet hänförde sig till det avslutade ärendet och därmed var en allmän handling.

KR_Sthlm_8963_15

Rektors mejl till kommundirektör inte allmänna

En person begärde hos Lunds kommun att få ut fyra mejl som skickats från en rektor vid en skola till kommundirektören på skolförvaltningen. Han ville också ha ut ett mejl som skickats från en tjänsteman på skolförvaltningen till bland annat denna rektor. Kommunen avslog på den grunden att mejlen skickats mellan kollegor på samma myndighet och därför inte blivit allmänna handlingar. Personen överklagade men kammarrätten fastställde avslagsbeslutet. Domstolen konstaterade att en rektor i vissa fall kan agera självständigt i förhållande till en skolförvaltning men att rektorn inte hade gjort det i detta fall. Mejlen var därför varken expedierade från rektorn eller inkomna till förvaltningen.

KR_Goteborg_4009_15

Kommun skyldig ta fram mejl med ordet “tiggare”

En journalist begärde hos Göteborgs kommun att få ut mejl som politikerna i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige skickat under en viss tidsperiod och som innehöll vissa ord. De aktuella orden var tiggare, tiggeri, tiggar- (valfri ändelse), hemlös, hemlösa, hemlöshet, zigenar- (valfri ändelse), romer, uteliggare och missbrukare. Kommunen avslog med hänvisning till att mejlen inte kunde sammanställas med rutinbetonade åtgärder. Journalisten överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen konstaterade att journalisten inte hade begärt någon sammanställning av uppgifter utan önskade ta del av de enskilda mejlen, det vill säga ett antal färdiga elektroniska handlingar. Kommunen hade alltså avslagit begäran på felaktiga grunder. Kammarrätten återförvisade ärendet till kommunen för ny prövning.

KR_Goteborg_514_15

Kommunen gjorde en sökning utifrån journalistens önskemål och den visade att 13 politiker hade skickat sammanlagt 171 mejl som innehöll de uppräknade orden. Kommunen bedömde att 25 av dessa mejl vara allmänna handlingar och lämnade ut dem till journalisten. Kommunen ansåg att övriga mejl inte vara allmänna handlingar därför att de,
1. avsåg mejl av privat karaktär,
2. avsåg mejl som avsändaren sänt i annan egenskap än som företrädare för kommunstyrelsen eller fullmäktige som myndigheter,
3. eller avsåg mejl som enbart sänts till mottagare inom kommunstyrelsen.
Journalisten överklagade återigen. Kammarrätten återförvisade ärendet på nytt eftersom kommunen inte prövat om mejlen som enbart sänts till mottagare inom kommunstyrelsen ändå var allmänna handlingar därför att de var färdigställda.

KR_Goteborg_2326_15

Kommunen prövade ärendet en tredje gång och kom fram till att mejlen som bara skickats intern inom kommunstyrelsen inte heller vara allmänna handlingar på den grunden att de blivit färdigställda. Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde kommunens beslut.

KR_Goteborg_4111_15

Mejlade sig själv – mejlet blev inte allmän handling

Kriminalvården vägrade lämna ut ett mejl som en tjänsteman skickat från sin privata mejl till sin jobbmejl. Mejlet innehöll material till en rättsutredning som tjänstemannen arbetade med och till mejlet fanns bilagor med hovrättsavgöranden. Personen bakom begäran överklagade men kammarrätten fastställde Kriminalvårdens avslagsbeslut. Kammarrätten konstaterade att avsändaren var anställd hos myndigheten och hade skickat meddelandet till sig själv på arbetet. Därför hade e-postmeddelandet skickats inom myndigheten, enligt domstolen. Att det hade skickats till myndighetens e-postserver från en extern e-postadress förändrade inte domstolens bedömning. Mejlet med bilagor var alltså inte en inkommen handling och kunde inte heller anses som upprättat eftersom det inte var färdigställt. En av rättens ledamöter var skiljaktig och menade att mejlet var en inkommen handling bland annat eftersom bilagorna med hovrättsavgöranden ursprungligen kom från en annan myndighet.

KR_Jonkoping_1424_15