Foto i ansökningshandling var offentlig

Den personaladministrativa sekretessen i 39:3 2 st OSL är tillämplig på uppgifter i ansökningshandlingar oavsett om de sökande till tjänsten faktiskt blev anställda eller inte. Det bedömde kammarrätten i den här domen. Jämför med domen KR Göteborg 7764-20 där kammarrätten gjorde motsatt bedömning, det vill säga att sekretessen bara gäller ansökningshandlingen för den som fick jobbet och blev anställd.

Sekretessen i 39:3 2 st gäller dock inte eventuella fotografier av den sökande i ansökningshandlingen, eftersom sekretessen endast skyddar fotografier i underlag för tjänstekort och intern presentation av myndighetens personal (personalbilder på intranätet).

I den här domen ansåg kammarrätten inte heller att personen bakom begäran (som troligen var en av de sökande i anställningsärendet) hade rätt att ta del av uppgifterna i egenskap av part. Det här eftersom Göteborgs energi inte är en myndighet och inte omfattas av förvaltningslagens regler om partsinsyn.

Jobbsökandes foto var offentligt

En person begärde ut cv för de personer som hade sökt ett jobb som avdelningschef vid kommunala bolaget Gästrike återvinnare. Bolaget lämnade ut tre cv:n och ett personligt brev. I det senare hade kommunen maskerat avsändarens foto, namn, bostadsadress, telefonnummer, e-postadress
och personnummer.

Personen överklagade och fick delvis rätt i kammarrätten. Domstolen ansåg att foto, namn och personnummer kunde lämnas ut eftersom det inte fanns någon anledning att tro att den berörda personen skulle utsättas för våld eller annat allvarligt men vid ett utlämnande.

Bostadsadress, privat e-postadress och privat telefonnummer är uppgifter som har ett starkare sekretesskydd. Kammarrätten ansåg trots det att bostadsadress ändå kunde lämnas ut. Däremot inte privat telefonnummer och privat e-postadress.

Inkommet band borde ha diarieförts

En läkare som var intresserad av en överläkartjänst på ett sjukhus skickade ett band till sjukhusets platschef personligen. På bandet hade han talat in sina krav för en anställning. I det här beslutet kritiserade JO sjukhuset för att det inkomna bandet inte registrerades utan dröjsmål. JO konstaterade att bandet var en allmän handling oavsett om läkaren hade skickat det till platschefens arbetsplats eller bostad.

JO tyckte inte att sjukhuset hade hållit bandet ordnat på annat sätt, vilket hade kunnat vara ett alternativ till registrering. Enligt ombudsmannen fanns det väldigt begränsade möjligheter för en utomstående att få kännedom om bandet existens. Det här eftersom det inte rörde sig om någon utlyst tjänst och bara ett fåtal personer kände till bandet. Till exempel saknade sjukhusets registrator kännedom om detta.

En journalist som begärde ut bandet nekades. JO kritiserade detta eftersom bandet var en slags jobbansökan och sådana inte omfattas av sekretess. Platschefen menade att ett utlämnande skulle störa “arbetets behöriga gång”. JO höll inte med om detta och förklarade att bestämmelsen inte tar sikte på det förhållandet att ett utlämnande kan medföra svårigheter i till exempel en förhandling.

Offentligt vilka som visat intresse för vd-tjänst

Kommunala bolaget Karlstad airport hade inte stöd för att sekretessbelägga namnen på de som hade anmält intresse för vd-tjänsten på bolaget. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Karlstad airport menade att bolaget skulle missgynnas om konkurrenter fick veta vilka som hade sökt tjänsten. Det skulle också bli svårare att rekrytera en vd “…eftersom personer normalt inte vill att deras intresse för en viss tjänst ska röjas då det kan påverka deras situation hos nuvarande arbetsgivare”, menade bolaget. Men kammarrätten ansåg inte att det fanns tillräckliga skäl för sekretess och bestämde att namnen skulle lämnas ut till journalisten som hade begärt dem.

GbgKRdom_954_17

Intresseanmälningar hos rekryteringsföretag allmänna

Intresseanmälningar som hade kommit in till ett rekryteringsföretag som hjälpte Stockholms kommun med en chefsrekrytering var allmänna handlingar. Det slog HFD fast i den här domen. Avtalet mellan kommunen och företaget gav kommunen inflytande och insyn i företagets arbete med rekryteringen. Därför ansåg domstolen att företaget hade tagit emot handlingarna för kommunens räkning. Avtalet innebar bland annat att kommunen kunde intervjua kandidater och att allt material från rekryteringen skulle lämnas över till kommunen när avtalet upphörde. HFD skickade tillbaka ärendet till kommunen för sekretessprövning av handlingarna.

HFD_874_16

JO-kritik för sent och bristfälligt beslut

JO kritiserade styrelseordföranden i ett kommunalt bolag för att bolaget dröjt för länge med att fatta ett avslagsbeslut i ett ärende om utlämnande av allmänna handlingar. Beslutet saknade dessutom besvärshänvisning och det framgick inte på vilken grund som bolaget hade sekretessbelagt handlingarna.

jo_5415_12

Se även HR Skåne och Blekinge B 28-14.

Tjänstefel att inte meddela överklagbart beslut

Styrelseordföranden för ett kommunalt bostadsbolag dömdes för tjänstefel för att bolaget inte hade fattat ett skriftlig avslagsbeslut med besvärshänvisning i ett ärende om utlämnande av handlingar. Ärendet gällde en begäran från en journalist om att få ut ansökningshandlingar från personer som sökt vd-jobbet på bostadsbolaget. Journalisten fick bara ut fåtal av de inkomna ansökningar eftersom majoriteten av de sökande hade återkallat sina ansökningar från rekryteringsföretaget som skötte rekryteringen. Att journalisten fick vänta en vecka från begäran på att få ut de ansökningar som inte hade återkallats var inte straffbart som tjänstefel enligt hovrätten.

hr_skane_blekinge_b_28_14

Se även JO 5415-12.

JO 1992/93 s. 628

JO kritiserade Simrishamns kommun för att kommunen låtit sökande till två chefsbefattningar skicka sina ansökningar till en rekryteringskonsult istället för direkt till kommunen. JO har i tidigare beslut godkänt ett förfarande där sökande skickar intresseanmälningar till en rekryteringskonsult som har myndighetens uppdrag att sondera marknaden innan det egentliga tillsättningsförfarandet inleds. Men i det här fallet var det alltså ansökningshandlingarna som skickades till konsulten. Kommunen fick också allvarlig kritik för att den inte betraktat ansökningshandlingarna som inkomna till kommunen ens när konsulten vidarebefordrade dessa till två kommunala rekryteringsgrupper.

I beslutet uttalade JO också att “…allmänheten måste ges omedelbar tillgång till diarier, andra register eller särskilda förvaringsanordningar (pärmar, aktsystem m.m.), som finns inrättade.”

JO_1992_93_s_628

JO 1992/93 s. 622

En kommun lät de sökande till en chefsposition skicka in intresseanmälningar till en rekryteringskonsult. Konsulten tog fram tre kandidater och kommunen, tillsammans med fackförbunden, bestämde att en av kandidaterna skulle erbjudas jobbet. Sedan var det bara den kandidaten som lämnade in en formell jobbansökan till kommunen och det var då bara den handlingen som blev en inkommen handling hos kommunen. JO konstaterade att upplägget inte stred mot lagen men att det låg nära till hands att se det som ett “kringgående av offentlighetsprincipen”.

JO_1992_93_s_622

JO 1990/91 s. 391

Intresseanmälningar till en tjänst som chef för AMU i Gävleborg förvarades inte hos AMU eftersom de sökande skickat dessa direkt till en rekryteringskonsult som myndigheten anlitat. De var därmed inte allmänna handlingar. JO tog hänsyn till att det var intresseanmälningar som rekryteringskonsulten skulle använda i en slags förberedande marknadsundersökning före det egentliga anställningsförfarandet. Det här till skillnad från de ansökningar som de sökande senare skulle skicka in och som skulle ligga till grund för AMU:s  anställningsbeslut. Det fanns inte heller något i utredningen som visade att AMU hade tillgång till intresseanmälningarna genom en överenskommelse med konsulten. AMU fick däremot kritik för att myndigheten inte fattade ett överklagbart beslut med anledning av att man inte vill lämna ut de aktuella intresseanmälningarna.

JO_1990_91_s_391

Se även RÅ 1984 2:49 och RÅ 1989 ref. 29.