Programfiler ansågs inte förvarade hos HFD

En person begärde hos HFD att få ta del av elektroniska kopior och/eller utskrifter av källkoden av filer som finns på olika datalagringsmedier som kommit in till domstolen.

Begäran omfattade bland annat disketter och hålkort. I denna del avslog HFD med hänvisning till att domstolen saknade teknisk utrustning för att kunna ta del av innehållet på dessa medier.

Begäran omfattade vidare CD/DVD-skivor och ett USB-minne med olika typer av filer på. HFD lämnade ut utskrifter av de RTF- och textfiler som fanns på dessa medier men avslog begäran vad avsåg program- och basfiler. Det här eftersom domstolen saknade program för att läsa dessa filer.

Även ett kassettband med ett datorspel för Commodore 64 omfattades av begäran. Personen hade specificerat att han inte ville ta del av programmet som en ljuduppspelning på en bandspelare. HFD hade dock ingen utrustning för att låta honom ta del av upptagningen på annat sätt. Det var därför det som erbjöds personen och med det ansåg HFD att begäran var tillgodosedd.

Journalist hade rätt att få ut källkod

En radiojournalist begärde ut källkoden som låg till grund för den algoritmstyrda mjukvara som Trelleborgs kommun använder som beslutsstöd inom socialtjänsten för exempelvis försörjningsstöd.

Kommunen avslog begäran och journalisten överklagade. I samband med överklagandet förklarade kommunen att den hade grundat sitt avslagsbeslut på en bestämmelse som skyddar affärshemligheter hos enskilda som gör affärer med myndigheter.

Kammarrätten underkände den sekretessgrunden och biföll överklagandet. Domstolen pekade på att programvaran hade tagits fram specifikt för kommunens behov och att kommunen numera ägde denna. Det handlade alltså inte om en produkt som hade licensierats till kommunen. Leverantören ägde inte längre källkoden och kunde inte disponera över produkten för kommersiella ändamål.

Källkod för myndighetsprogram var offentlig

En person begärde ut källkod och databasstruktur för ett studieadministrativt system som hade utvecklats vid Stockholms universitet. Universitet avslog begäran med hänvisning till att informationen skyddades av affärssekretess. Personen överklagade ända upp i högsta instans och fick till slut rätt. Universitet hade visserligen sålt det aktuella datorprogrammet till ett annat universitet för att täcka en del av utvecklingskostnaderna och skulle eventuellt sälja det till fler. Men det betydde inte att universitet ägnade sig åt affärsmässig försäljning av datorprogram, enligt Regeringsrätten. Därmed skyddades inte heller den begärda informationen av affärssekretess.

RA_2004_ref_74