Kontaktuppgifter till förskoleföräldrar var hemliga

En person vände sig till Norrköpings kommun och begärde ut namn och telefonnummer till vårdnadshavarna på hennes dotters förskoleavdelning. Kommunen nekade med hänvisning till den sekretess som gäller för uppgifter om enskildas personliga förhållanden inom förskolan.

Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten som poängterade att sekretessregeln är utformad så att sekretess gäller som huvudregel. Namn och telefonnummer är sådana uppgifter om enskildas personliga förhållanden som omfattas av sekretessen, konstaterade kammarrätten.

Kontaktuppgifter till förskoleföräldrar var offentliga

Namn och adresser till barn och föräldrar på en förskoleavdelning i Hedemora kommun var offentliga uppgifter som skulle lämnas ut till en sökande. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Undantaget var uppgifter om personer med skyddade personuppgifter. Kammarrätten motiverade offentliggörandet med att namn- och adressuppgifter som regel betraktas som harmlösa eftersom de oftast är offentliga och lättåtkomliga.

Nekades klasslistor

En person begärde ut klasslistor för vissa skolor i Askersunds kommun, men fick avslag. Personen överklagade men fick avslag av kammarrätten eftersom han, enligt uppgift från kommunen, hade besökt elever i hemmet vilket hade lett till ett stort obehag för elever och deras föräldrar.

Ingen GDPR-sekretess för klasslistor

En person hade rätt att få ut vissa klasslistor och betyg från Kils kommun. Till skillnad från kommunen tyckte kammarrätten inte att det fanns skäl att anta att personen skulle använda uppgifterna i strid mot GDPR. Domstolen pekade på att förordningen inte avser privatpersoners behandling av personuppgifter.

Klasslistor var offentliga

En person hade rätt att få ut namn, adress och klass för samtliga elever i årskurs nio och i förberedelseklass på Valstaskolan. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Det spelade ingen roll att begäran gjordes strax efter att en elev på skolan hade hittats avliden och en annan person hade häktats misstänkt för mord.

Klasslistor var hemliga för föräldraförening

En styrelseledamot i föräldraföreningen för en skola och förskola begärde ut klasslistor för förskolan. Listorna innehöll uppgifter om barnens och föräldrarnas namn samt telefonnummer och e-postadresser. Styrelseledamoten ville använda dem för att erbjuda föräldrar i förskolan att engagera sig i föräldraföreningen. Kommunen sade nej och när mannen överklagade till kammarrätten blev det nej även där. Det hjälpte inte att han förklarade att han hade fått ut uppgifterna vid flera tillfällen tidigare utan klagomål från föräldrar. Enligt domstolen stod det inte klart att uppgifterna kunde lämnas ut utan men för de enskilda.

KR_Jonkoping_2797_18

Säkerhetsansvarig bröt mot efterfrågeförbud

En person begärde att få kopior av klasslistor för årskurs sex vid två kommunala skolor i Höganäs kommun. Han återkallade kort därefter sin begäran när han fick reda på att han inte kunde få listorna mejlade till sig utan bara på papper per post. Rektorn på den ena skolan kontaktade ändå kommunens säkerhetsansvariga och gav henne telefonnumret till mannen som hade begärt ut klasslistorna. Den säkerhetsansvariga ringde sedan upp mannen och frågade vem han var och vilket syfte han hade med sin begäran. JO kritiserade i detta beslut både rektorn och den säkerhetsansvariga för deras agerande. Det fanns inte skäl att efterfråga mannens identitet eller syfte eftersom han hade återkallat sin begäran.

JO_8500_2017

Klasslista var hemlig för journalist

En journalist hade fått uppgifter om att en 16-årig gymnasieelev på en skola i Sollentuna kommun låg bakom en knivskärning med dödlig utgång. Två dagar efter dådet vände sig journalisten till den aktuella skolan och begärde ut en klasslista för 16-åringens klass. Journalisten uppgav att han tänkte kontakta klasskamrater och lärare för att höra om de ville lämna uppgifter om 16-åringen. Kommunen avslog begäran och journalisten överklagade till kammarrätten. I ett yttrande till kammarrätten skrev kommunen “att bli uppringd av en journalist som vill ha uttalanden om en klasskamrat som eventuellt har begått brott måste vara synnerligen obehagligt och chockerande”. Kommunen pekade också på att uppgiften om vilken pojke som begått gärningen inte var känd av kommunen och, såvitt kommunen kände till, ej heller offentlig. Kommunen uppfattade därför att journalisten uppgifter byggde på spekulation. Kammarrätten delade kommunens bedömning och avslog överklagandet.

KR_Sthlm_ 6848_04

Klasslistor med särskoleelever hemlighölls på felaktig grund

En person begärde ut klasslistor för årskurserna 1-4 i grundsärskolor i Västerås Stad men fick avslag av kommunen. Personen överklagade och kammarrätten upphävde kommunens beslut. Enligt kammarrätten fanns det ingen känd hotbild mot någon av eleverna på klasslistorna. Eventuellt skulle klasslistorna kunna sekretessbeläggas därför att personen som begärt ut listorna kunde förväntas använda dem i strid mot personuppgiftslagen. Men eftersom kommunen inte hade gjort någon sådan prövning så skickade kammarrätten tillbaka ärendet till kommunen.

KR_Sthlm_1889_14