Ny bakläxa efter domstolstrots

Övervakningsnämnden i Eskilstuna hade inte stöd för att sekretessbelägga ledamöternas personnummer med stöd av OSL 39:3 3 st. Det slog kammarrätten fast redan första gången beslutet överklagades. Men när kammarrätten skickade tillbaka ärendet till övervakningsnämnden för ny prövning avslog nämnden igen med hänvisning till samma sekretessregel. Nämnden tog stöd av ett avgörande från en annan kammarrätt som hade prövat motsvarande fråga och kommit fram till att sekretessregeln är tillämplig vid övervakningsnämnder.

Sökanden överklagade och kammarrätten konstaterade att man redan hade tagit ställning i frågan om OSL 39:3 3 st är tillämplig vid övervakningsnämnden och kommit fram till att den inte är det. Domstolen uttalade följande på tal om att övervakningsnämnden trotsat kammarrättens tidigare avgörande:

Oavsett anledningen till att ett mål återförvisas är huvudregeln att domstolens sakprövning, sådan den kommer till uttryck i beslutsmotiveringen (domskälen), ska godtas av beslutsmyndigheten då denne senare meddelar sitt beslut.

Gisslantagning hindrade utlämnande på stället

Anstalten Hällby var inte skyldig att lämna ut allmänna handlingar på stället under en pågående gisslantagning på anstalten. Det slog kammarrätten fast i denna dom. I den rådande situationen förelåg betydande hinder mot att låta sökanden ta del av handlingarna i anstaltens lokaler, enligt domstolen.

Övervakningsfilm från anstalt var hemlig

En intagen på en anstalt begärde ut övervakningsfilmen från en händelse som hade lett till att han rapporterats för våld eller hot mot tjänsteman. Kriminalvården avslog med hänvisning till den sekretess som skyddar uppgifter om säkerhets- och bevakningsåtgärder. Kriminalvården skrev bland annat att den som tar del av en sådan film kan räkna ut var inspelningsutrustningen är placerad och dra slutsatser om kvaliteten på inspelningen. Det är uppgifter som kan användas för bland annat sabotage, enligt Kriminalvården. Enligt myndigheten behövde den intagna inte heller ta del av filmen för att tillvarata sina intressen som part.

Den intagne överklagade men fick avslag även i kammarrätten.

CV skyddades inte av försvarssekretess

Kriminalvården hade inte stöd för att sekretessbelägga en anställds CV och meritförteckning med hänvisning till försvarssekretess. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Domstolen tyckte inte heller att Kriminalvården hade motiverat varför samma handlingar var hemliga med stöd av personalsekretess, och skickade tillbaka ärendet till myndigheten för ett nytt försök i denna del.

Fick insyn i sitt eget säkerhetsärende

Kammarrätten slog fast att en anställd vid Kriminalvården hade rätt att få ut både beslutet och beslutsunderlaget i en säkerhetsprövning som myndigheten hade gjort av honom. Säkerhetsprövningen hade lett till att han inte längre fick ha någon säkerhetsklassad befattning inom myndigheten.

Kriminalvården menade att delar av beslutet och beslutsunderlaget var hemligt av hänsyn till myndighetens säkerhetsarbete och rikets försvar. Men kammarrätten pekade på att Kriminalvården redan hade lämnat ut stora delar av beslutsunderlaget samt att sökanden kände till mycket sedan tidigare. Därför biföll domstolen överklagandet.

Inte ok att klumpa ihop småbegäran

En intagen begärde återkommande ut kopior av allmänna handlingar. Oftast understeg respektive begäran tio sidor. Myndigheten misstänkte att den intagen hade satt detta i system för att slippa betala den kopieavgift som tas ut från och med sida tio. Som motmedel började myndigheten att avvakta med att lämna ut kopior tills den intagen hade gett in flera begäran som tillsammans översteg tio sidor. Först då prövade myndigheten begäran och lämnade ut kopiorna mot en avgift.

JO kritiserade detta i ett beslut. Det finns en möjlighet att göra undantag från regeln om att de första tio sidorna är gratis, om det finns särskilda skäl, till exempel vid återkommande småbeställningar. Då kan myndigheten ta ut en avgift redan från den första sidan. “Bestämmelsen ger dock inte stöd för att en myndighet, på det sätt som skett i detta fall, avvaktar med att behandla flera beställningar om kopior av olika handlingar för att senare göra en bedömning vid några samlade tillfällen och då ta ut en avgift”, skrev JO. Ombudsmannen menade att en sådan ordning bland annat strider mot skyndsamhetskravet.

JO var också kritisk till att en kriminalvårdsanställd hade uppmanat den intagne att fundera på vilka handlingar som han “verkligen behöver kopia på”. Det var inte förenligt med kravet på saklighet och opartiskhet, enligt JO.

Inte hemligt vilka anstalter som var coronadrabbade

Uppgifter som avslöjar på vilka anstalter intagna har testats positivt för covid-19 kan inte hemlighållas med stöd av den sekretess som ska skydda “…uppgift om åtgärd som har till syfte att upprätthålla ordningen och säkerheten…” inom Kriminalvården. Det slog HFD fast i denna dom och skickade tillbaka ärendet till kammarrätten som hade vägrat lämna ut sådana uppgifter.

Domen i det mål som uppgifterna begärdes ut från:

Kammarrätten avslog begäran på nytt, den här gången med hänvisning till att uppgifterna kunde skada Sveriges försvar om de kom ut. HFD avfärdade även denna sekretessgrund och bestämde att uppgifterna skulle lämnas ut eftersom de inte skyddades av någon annan sekretess.

Uppsägning inte ett ärende om anställning

En HR-bedömning med ett beslutsförslag i ett ärende om
uppsägning på grund av personliga skäl omfattades av personaladministrativ sekretess och var delvis hemlig. Det slog HFD fast i den här domen.

Undantaget från sekretess som gäller för uppgifter i “ärende om anställning” eller “ärende om disciplinansvar”, var inte tillämpligt enligt HFD. Det här eftersom ett ärende om uppsägning inte kan jämställas med ärende om anställning eller disciplinansvar.

Häktads besökare var hemliga

En logglista över besökare som en intagen hade tagit emot under sin tid i häktet var hemlig. Det slog HFD fast i det här målet.

Den aktuella logglistan begärdes ut från kammarrätten under tiden kammarrätten överprövade Kriminalvårdens sekretessbeslut. Dom i kammarrättens mål nedan.