Övervakningsfilm från anstalt var hemlig

En intagen på en anstalt begärde ut övervakningsfilmen från en händelse som hade lett till att han rapporterats för våld eller hot mot tjänsteman. Kriminalvården avslog med hänvisning till den sekretess som skyddar uppgifter om säkerhets- och bevakningsåtgärder. Kriminalvården skrev bland annat att den som tar del av en sådan film kan räkna ut var inspelningsutrustningen är placerad och dra slutsatser om kvaliteten på inspelningen. Det är uppgifter som kan användas för bland annat sabotage, enligt Kriminalvården. Enligt myndigheten behövde den intagna inte heller ta del av filmen för att tillvarata sina intressen som part.

Den intagne överklagade men fick avslag även i kammarrätten.

CV skyddades inte av försvarssekretess

Kriminalvården hade inte stöd för att sekretessbelägga en anställds CV och meritförteckning med hänvisning till försvarssekretess. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Domstolen tyckte inte heller att Kriminalvården hade motiverat varför samma handlingar var hemliga med stöd av personalsekretess, och skickade tillbaka ärendet till myndigheten för ett nytt försök i denna del.

Fick insyn i sitt eget säkerhetsärende

Kammarrätten slog fast att en anställd vid Kriminalvården hade rätt att få ut både beslutet och beslutsunderlaget i en säkerhetsprövning som myndigheten hade gjort av honom. Säkerhetsprövningen hade lett till att han inte längre fick ha någon säkerhetsklassad befattning inom myndigheten.

Kriminalvården menade att delar av beslutet och beslutsunderlaget var hemligt av hänsyn till myndighetens säkerhetsarbete och rikets försvar. Men kammarrätten pekade på att Kriminalvården redan hade lämnat ut stora delar av beslutsunderlaget samt att sökanden kände till mycket sedan tidigare. Därför biföll domstolen överklagandet.

Inte ok att klumpa ihop småbegäran

En intagen begärde återkommande ut kopior av allmänna handlingar. Oftast understeg respektive begäran tio sidor. Myndigheten misstänkte att den intagen hade satt detta i system för att slippa betala den kopieavgift som tas ut från och med sida tio. Som motmedel började myndigheten att avvakta med att lämna ut kopior tills den intagen hade gett in flera begäran som tillsammans översteg tio sidor. Först då prövade myndigheten begäran och lämnade ut kopiorna mot en avgift.

JO kritiserade detta i ett beslut. Det finns en möjlighet att göra undantag från regeln om att de första tio sidorna är gratis, om det finns särskilda skäl, till exempel vid återkommande småbeställningar. Då kan myndigheten ta ut en avgift redan från den första sidan. “Bestämmelsen ger dock inte stöd för att en myndighet, på det sätt som skett i detta fall, avvaktar med att behandla flera beställningar om kopior av olika handlingar för att senare göra en bedömning vid några samlade tillfällen och då ta ut en avgift”, skrev JO. Ombudsmannen menade att en sådan ordning bland annat strider mot skyndsamhetskravet.

JO var också kritisk till att en kriminalvårdsanställd hade uppmanat den intagne att fundera på vilka handlingar som han “verkligen behöver kopia på”. Det var inte förenligt med kravet på saklighet och opartiskhet, enligt JO.

Inte hemligt vilka anstalter som var coronadrabbade

Uppgifter som avslöjar på vilka anstalter intagna har testats positivt för covid-19 kan inte hemlighållas med stöd av den sekretess som ska skydda “…uppgift om åtgärd som har till syfte att upprätthålla ordningen och säkerheten…” inom Kriminalvården. Det slog HFD fast i denna dom och skickade tillbaka ärendet till kammarrätten som hade vägrat lämna ut sådana uppgifter.

Domen i det mål som uppgifterna begärdes ut från:

Kammarrätten avslog begäran på nytt, den här gången med hänvisning till att uppgifterna kunde skada Sveriges försvar om de kom ut. HFD avfärdade även denna sekretessgrund och bestämde att uppgifterna skulle lämnas ut eftersom de inte skyddades av någon annan sekretess.

Uppsägning inte ett ärende om anställning

En HR-bedömning med ett beslutsförslag i ett ärende om
uppsägning på grund av personliga skäl omfattades av personaladministrativ sekretess och var delvis hemlig. Det slog HFD fast i den här domen.

Undantaget från sekretess som gäller för uppgifter i “ärende om anställning” eller “ärende om disciplinansvar”, var inte tillämpligt enligt HFD. Det här eftersom ett ärende om uppsägning inte kan jämställas med ärende om anställning eller disciplinansvar.

Häktads besökare var hemliga

En logglista över besökare som en intagen hade tagit emot under sin tid i häktet var hemlig. Det slog HFD fast i det här målet.

Den aktuella logglistan begärdes ut från kammarrätten under tiden kammarrätten överprövade Kriminalvårdens sekretessbeslut. Dom i kammarrättens mål nedan.

Smittorisk hindrade utlämnande på stället

En person som nyligen hade varit i norra Italien under pågående coronasmitta fick inte komma till två av Kriminalvårdens anstalter för att ta del av handlingar. Myndigheten ansåg att risken för smittspridning utgjorde ett betydande hinder för utlämnande på stället. Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten.

Tjänsteman får inte begränsa sökandens begäran

En person JO-anmälde en tjänsteman vid Kriminalvården för att denne vid flera tillfällen hade tolkat en begäran om samtliga handlingar i ett ärende som en begäran om enbart besluten i ärendet. Det här utan att fråga den sökande hur begäran skulle tolkas, och utan att underrätta vederbörande om att det som lämnades ut faktiskt inte var samtliga handlingar. Anmälaren bifogade också ett mejl mellan tjänstemannen och en annan anställd på Kriminalvården där tjänstemannen själv skrev att han brukade tolka allmänt hållna begäran på det här sättet.

JO begärde att Kriminalvården skulle yttra sig över anmälan. I svaret framgick att den anmälda tjänstemannen påstod att han hade ringt till den sökande för att diskutera dennes begäran, och att sökanden då hade begränsat begäran till enbart besluten. Det fanns dock inga tjänsteanteckningar från dessa telefonsamtal.

Anmälaren yttrade sig över myndigheten svar och bestred att det skulle ha förekommit några telefonsamtal. Han påpekade att sökanden aldrig hade uppgett sitt telefonnummer för myndigheten. Däremot hade tjänstemannen mejlat sökanden från sin privata mejladress under sin föräldraledighet.

JO började med att konstatera följande: “En enskild tjänsteman får inte på eget bevåg begränsa omfattningen av en ingiven framställning”.

JO påpekade också att en tjänsteman som lämnar uppgifter på JO:s begäran har sanningsplikt. JO tyckte nämligen att dokumentationen talade emot tjänstemannens påståenden om att det hade förekommit telefonsamtal där sökanden själv hade begränsat sin begäran. JO kunde dock inte med tillräcklig säkerhet slå fast att tjänstemannen hade lämnat oriktiga uppgifter.

Om det var som tjänstemannen påstod, att det hade förekommit telefonsamtal, borde dessa ha dokumenterats. I så fall förtjänade tjänstemannen kritik för att inte ha gjort det, tyckte JO.

JO kritiserade även tjänstemannen för att han hade använt sin privata e-postadress vid kontakter med allmänheten.