Sökandes identitet var hemlig i arbetstillstånd

En journalist begärde ut tio beslut om uppehålls- och arbetstillstånd från Migrationsverket. Myndigheten lämnade ut besluten men maskerade uppgifter om de sökandes identitet samt vilket bolag de hade fått anställning hos.

Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde Migrationsverkets beslut. Sekretessen i OSL 37:5 gällde för vissa uppgifter i beslutsskälen och för själva slutet i besluten gällde OSL 21:5.

Kan inte kräva att begäran görs på viss blankett

JO kritiserade den information som Migrationsverket lämnade på sin webbplats till den som vill ta del av allmänna handlingar. Följande var fel:

  • Det stod att det kunde ta upp till tre månader att hantera en beställning, vilket var vilseledande eftersom det inte gällde vid en begäran om allmänna handlingar, utan avsåg andra förfrågningar.
  • Det stod att den som ville begära ut handlingar anonymt var hänvisad till att ringa eller besöka myndigheten, vilket var fel eftersom det finns fler alternativ, t.ex. att mejla in en begäran.
  • Rubriken ”Du måste kunna legitimera dig när du hämtar ut dina handlingar” kunde tolkas som att den som vill ta del av allmänna handlingar behöver legitimera sig, vilket inte stämmer. 

JO var också kritisk till ett webbformulär för begäran om allmänna handlingar som fanns på webbplatsen. Det här eftersom sökanden uppmanades att fylla i bl.a. namn, personnummer och medborgarskap i formuläret. Det kunde anses strida mot anonymitetsskyddet.  

JO var även kritisk mot ett automatiskt mejlsvar som Migrationsverket hade skickat ut till personer som begärt allmänna handlingar. För det första stod det att sökande skulle använda en särskild blankett för att begära ut handlingarna, vilket inte får ställas upp som ett krav. För det andra stod det att handläggningstiden var 3–6 veckor, vilket var vilseledande mot bakgrund av skyndsamhetskravet.

Plan för avlägsnande var offentlig

En person som hade överklagat till Migrationsöverdomstolen i ett mål om uppehållstillstånd hade rätt att ta del av en tjänsteanteckning som innehöll uppgifter om  när Migrationsverket tänkte verkställa personens avlägsnandebeslut. Det slog HFD fast i den här domen. Migrationsöverdomstolen hade sekretessbelagt tjänsteanteckningen med hänvisning till OSL 18:11 som gäller inom Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Kriminalvården. Migrationsöverdomstolen menade att sekretessen kunde överföras dit med stöd av OSL 43:1 och 43:3.  Men HFD konstaterade att en förutsättning för att sekretessen ska kunna överföras till domstol är att den aktuella sekretessbestämmelsen gäller för uppgifterna i det ärende eller den verksamhet som det överklagade beslutet rör. Eftersom sekretessen i OSL 18:11 inte gäller hos Migrationsverket kunde den heller inte överföras till Migrationsöverdomstolen i detta fall.

HFD_1191_18

KR Sthlm 341-13

I ett yttrande till Migrationsverket avstyrkte Säkerhetspolisen bifall för en man som hade ansökt om svenskt medborgarskap. Mannen begärde ut den bilaga som Säkerhetspolisen hade bifogat sitt yttrande men fick avslag av Migrationsverket. Myndigheten hänvisade till att mannens intresse av partsinsyn i det egna ärendet vägde lättare än samhällets behov av att skydda Säkerhetspolisens framtida verksamhet. Kammarrätten delade Migrationsverkets bedömning.

KR_Sthlm_341_13