Nedlagd vårdcentrals kostnader offentliga

En regiondriven vårdcentral hade lagts ner och två privata vårdgivare hade tagit över verksamheten. En person begärde ut uppgifter om vad regionen hade haft för kostnader för att driva vårdcentralen under åren 2013 respektive 2014 eftersom han ville jämföra med den ersättning som de privata vårdgivarna fick för att driva den vidare.

Regionen avslog med hänvisning till att regionens konkurrenter, det vill säga andra vårdgivare som driver vårdcentraler, skulle kunna gynnas av ett utlämnande.

Sökanden överklagade och fick rätt av en oenig kammarrätt. Majoriteten menade att kostnader under två tidigare år för en numera nedlagd vårdcentral inte var så känsliga att det fanns skäl för sekretess. En skiljaktig ledamot ville avslå.

Timpriser var offentliga

En person begärde ut avtalen med de snöröjningsentreprenörer som Mora kommun hade anlitat. Kommunen avslog och hävdade att handlingarna skyddades av affärssekretess. Handlingarna innehöll uppgift om märke, typ, årsmodell samt utrustning för varje fordon och det timpris som avtalats. Personen överklagade och fick rätt i kammarrätten som inte tyckte att det fanns några indikationer på att uppgifterna var affärshemligheter hos entreprenörerna eller att de var typiskt sett känsliga ur konkurrenssynpunkt.

Pris för att hyra reklamplats var hemligt

Uppgifter som visade vad reklamföretaget Wennergren-Williams betalade SJ för reklamplatser var hemliga, enligt den här domen i Regeringsrätten. Både SJ och bolaget kunde skadas om sådana uppgifter blev kända. Det här mot bakgrund av att priset i stort sett var det enda som skilda olika reklamföretag åt i konkurrensen om reklamplatserna.

Ekonomiska kalkyler i anbud var hemliga

Företaget Bendex media begärde ut konkurrenten Wennergren-Williams vinnande anbud i SJ:s upphandling av stationsreklam. SJ avslog och Bendex gick vidare till kammarrätten som bedömde att vissa uppgifter i anbudet kunde lämnas ut. Bendex nöjde sig inte med det utan gick vidare till Regeringsrätten. Under processens gång hade SJ bestämt sig för att avbryta upphandlingen utan att teckna något avtal med Wennergren-Williams. Mot den bakgrunden bedömde Regeringsrätten att SJ inte skulle skadas av att uppgifterna lämnades ut. Däremot kunde Wennergren-Williams lida skada om företagets ekonomiska kalkyler i anbudet blev kända, enligt Regeringsrätten. Bolaget hade bett om sekretess eftersom dessa uppgifter kunde utnyttjas av konkurrenter i en framtida upphandling av liknande tjänster. Summa summarum kom Regeringsrätten fram till att ytterligare några uppgifter kunde lämnas ut ur anbudet medan andra behövde vara fortsatt hemliga.

Avtal med prisuppgifter var hemliga

Bolaget Svenska datacentralen begärde ut avtal som Göteborgs servicenämnd, genom sitt ADB-kontor, hade tecknat med två av bolagets konkurrenter. Servicenämnden avslog och Svenska datacentralen överklagade. Kammarrätten fastställde nämndens avslagsbeslut. Domstolen ansåg att avtalen, som bland annat innehöll uppgifter om priser och andra villkor, omfattades av affärssekretess. ADB-kontoret utförde inte bara ADB-tjänster åt Göteborgs kommun och dess bolag utan konkurrerade även på den öppna marknaden om kontrakt på liknande tjänster i andra kommuner. Ett utlämnande av avtalen kunde antas skada ADB-kontoret i förhållande till konkurrenterna, enligt kammarrätten. Dessutom kunde ADB-kontorets avtalsparter skadas om avtalen lämnades ut till ett bolag som var konkurrent till dem. Svenska datacentralen överklagade till Regeringsrätten men fick avslag även där.

Hemligt vad konsertarrangör betalade för att hyra Slottsskogen

En journalist begärde ut avtalet mellan Park- och naturnämnden i Göteborg och konsertarrangören Lugerinc gällande hyra av Slottsskogen för festivalen Way Out West. Nämnden lämnade inte ut hela avtalet utan tog bort vissa delar, bland annat uppgiften om hyresbeloppet. Det här motiverades med affärssekretess av hänsyn till både kommunens och konsertbolagets intressen. Journalisten överklagade men fick avslag av en oenig kammarrätt. Den skiljaktiga ledamoten ifrågasatte att någon som driver liknande verksamhet skulle gynnas på nämndens bekostnad om hela avtalet lämnades ut. Det fanns inte heller någon särskild anledning att anta att bolaget skulle lida skada, menade ledamoten.

Hemligt vad konserthus betalar sin marknadschef

Uppgiften om ersättningsnivån var hemlig i ett avtal mellan Vara konserthus och det bolag som drivs av konserthusets marknadschef. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Kammarrätten menade att uppgifter av den här typen i vart fall ligger “…nära vad som normalt kan uppfattas som företagshemligheter.”

Malmömodellen delvis hemlig

En person begärde hos kommunala MKB Fastighets AB i Malmö att få ut dokumentation som visade hur den så kallade Malmömodellen hade uppdaterats. Malmömodellen är en partsutvecklad modell för beräkning av hyresnivåer enligt den så kallade bruksvärdesprincipen. MKB hemlighöll vissa delar av dokumentationen med hänvisning till affärssekretess. Bolaget menade att ett offentliggörande kunde skada så väl MKB:s som Hyresgästföreningens affärer. Hyresgästföreningen var en av de aktörer som hade varit med och förhandlat fram modellen. Sökanden överklagade till kammarrätten. Domstolen underkände sekretessen i den del som avsåg Hyresgästföreningens affärsförhållanden men höll med om att ett offentliggörande kunde skada MKB. Överklagandet avslogs bortsett från att domstolen beslutade att MKB skulle offentliggöra alla aktörer som hade deltagit i förhandlingen kring Malmömodellen.

KR_Goteborg_1533_18

Kölista till parkeringshus var affärshemlighet

En person begärde att få ta del av kölistan till ett parkeringshus i Stockholm inklusive uppgifter om de köandes namn och könummer. Kommunala bolaget Stockholm Parkering vägrade med hänvisning till att bolagets konkurrenter skulle kunna utnyttja uppgifterna för att skicka egna erbjudanden till personerna i kön. Sökanden överklagade beslutet men kammarrätten gick på bolagets linje och avslog.

KR_Sthlm_6727_18

Lönelista hos bostadsbolag var offentlig

En person hade rätt att få ut en förteckning över anställda vid det kommunala bostadsbolaget MKB med uppgifter om namn, personalkategori och lön. Det slog kammarrätten fast i det här fallet. Bolaget hade bland annat hävdat att uppgifterna var affärshemligheter och att det kunde antas att personen bakom begäran skulle använda förteckning i strid mot personuppgiftslagen. Kammarrätten underkände samtliga argument för sekretess och biföll personens överklagande.

KR_Goteborg_2035_18