Intern e-post i förvaltningsöverskridande projekt

Tjänstemän från olika förvaltningar inom Malmö stad hade bildat tre förvaltningsöverskridande arbetsgrupper. Ett företag begärde ut kopior på mejl som hade skickats mellan tjänstemännen i arbetsgrupperna samt mellan tjänstemännen och deras respektive moderförvaltningar.  Företaget fick avslag från den förvaltning som företaget hade vänt sig till med sin begäran. Företaget överklagade till kammarrätten. Domstolen delade kommunens bedömning att mejlen som skickades mellan tjänstemännen i respektive grupp inte blev allmänna.  Arbetsgrupperna hade “myndighetskaraktär” och mejlen var därmed “internt utväxlade”, enligt kammarrätten. Domstolen bedömde sedan statusen för de mejl som hade skickat från tjänstemännen i arbetsgrupperna till deras respektive moderförvaltningar. En av arbetsgrupperna hade så pass självständig ställning, enligt kammarrätten, att mejlen blev allmänna handlingar. Två av arbetsgrupperna var inte självständiga, när tjänstemännen i denna arbetsgrupp skickade mejl till sin moderförvaltning skulle dessa betraktas som internt utväxlad.

Kammarrätten tog också ställning till handlingar som hade utväxlats mellan arbetsmarknadsförvaltningen i Malmö stad och stadens juridiska ombud på advokatfirman Delphi. Domstolen konstaterade att dessa hade blivit allmänna handlingar.

Handlingar som förvaltningen hade utväxlat med två av kommunens egna jurister på stadskontoret  var däremot inte allmänna handlingar. Domstolen pekade på att stadskontoret har en serviceroll när det gäller juridisk rådgivning i förhållande till alla förvaltningar i kommunen och därför inte kan betraktas som självständig i den typen av ärenden.

KR_Goteborg_2250_15

Referensgrupp var inte en självständig myndighet

Naturvårdsverket var huvudman för ett projekt som kallades Vindval och i projektet ingick en referensgrupp med representanter för enskilda och olika myndigheter, däribland Länsstyrelsen i Jönköping. En person vände sig till länsstyrelsen och begärde ut handlingar om projektet som myndighetens representant i referensgruppen hade fått skickade till sig. Länsstyrelsen avslog och personen överklagade. Kammarrätten kom i denna dom fram till att referensgruppen inte var att betrakta som en i förhållande till Naturvårdsverket självständig myndighet – eller som ett självständigt organ av myndighetskaraktär – i tryckfrihetsförordningens mening. Kammarätten menade därför att varje medlem i referensgruppen fick ses som en företrädare för den myndighet som han eller hon representerade. Det betydde att handlingar som skickades till eller mellan myndighetsrepresentanterna i gruppen skulle bedömas som om de hade skickats till eller mellan respektive myndigheter. De handlingar som hade skickats till tjänstemannen från Länsstyrelsen i Jönköping var därmed inkomna till länsstyrelsen, enligt kammarrätten. Domstolen återförvisade ärendet till länsstyrelsen för ny prövning.

KR_Jonkoping_2914-16