Foton med blåljuspersonals ansikten var offentliga

En man vars son dött i en trafikolycka vände sig till Rättsmedicinalverket och begärde ut bilder från olyckplatsen och från den rättsmedicinska undersökningen av sonen. Myndigheten lämnade ut bilderna från olycksplatsen, men hade maskerat ansiktena på den blåljuspersonal som syntes på bilderna. Bilderna från den rättsmedicinska undersökningen sekretessbelade myndigheten helt. I båda fallen hänvisade myndigheten till den sekretess som gäller i rättsmedicinsk verksamhet för uppgifter om enskildas hälsotillstånd och personliga förhållanden.

Mannen överklagade till kammarrätten och fick delvis rätt. Bilderna från olycksplatsen skulle lämnas ut omaskerade, enligt kammarrätten. Blåljuspersonalen befann sig på platsen i egenskap av offentliga befattningshavare som utförde åtgärder i tjänsten, fotografierna som visade deras ansikten utgjorde då inte uppgifter om ”personliga förhållanden” i lagens mening. När det gällde fotografierna från den rättsmedicinska undersökningen delade kammarrätten Rättsmedicinalverkets bedömning att dessa var sekretessbelagda.

Obduktionsprotokoll var delvis offentligt

Anhöriga till en avliden person begärde ut obduktionsprotokollet men fick avslag från sjukvården som menade att den tekniska beskrivningen i protokollet inte ”…var till gagn för den dödes minne.” De anhöriga överklagade. Kammarrätten konstaterade först att en av de anhöriga inte hade begärt ut handlingen och därför inte kunde överklaga. Hennes överklagande avvisades. Domstolen prövade däremot överklagandet från den andra anhöriga och kom fram till att hon hade rätt att få ut delar av protokollet. Den anhöriga hade redan fått ta del av den avlidnes patientjournal och fått obduktionsresultatet redovisat för sig per telefon. Mot den bakgrunden kunde första sidan i protokollet lämnas ut samt namnen på den personal som hade utfört eller närvarat vid obduktionen som framgick på den fjärde sidan.

KR_Goteborg_2335_18

Omtvistad sambo hade rätt till obduktionsprotokoll

Kammarrätten slog fast att ett obduktionsprotokoll skulle lämnas ut till en advokat som företrädde en kvinna som levt i ett parförhållande med den döde mannen. Kammarrätten konstaterade att kvinnan var väl insatt i den döde mannens ”hälsotillstånd och problematik”. Uppgifterna i protokollet hade inte heller någon betydelse i kvinnans tvist med mannens släktingar om ersättning från mannens livförsäkring. Tvisten gällde huruvida kvinnan var sambo med mannen vid dödsfallet.

KR_Jonkoping_2254_16