Ansökningar till Unicef-jobb hemliga

Ansökningshandlingar som fanns hos Sida och som gällde en rekrytering till en tjänst som JPO-officer hos Unicef var hemliga på grund av utrikessekretess. Det bedömde kammarrätten i det här målet och fastställde därmed SIDA:s beslut att inte lämna ut handlingarna. JPO är ett program som ger yngre akademiker möjlighet att tjänstgöra inom FN och andra internationella organisationer. 

Det spelade ingen roll att det var den svenska myndigheten som hade skött hela rekrytering genom att ta emot ansökningar, göra urval och genomföra intervjuer. Kammarrätten tog i stället fasta på att rekryteringen ledde fram till en anställning hos UNICEF och att ansökningshandlingar brukar behandlas konfidentiellt inom den organisationen. Alltså kunde Sveriges förbindelser med Unicef som mellanfolklig organisation störas av ett utlämnande och i värsta fall skulle Sverige inte längre kunna få delta i FN:s JPO-program.

Risk för tappad respekt grund för utrikessekretess

När en person begärde ut handlingar från Finansinspektionen som en svensk bank hade skickat till Finansinspektionens motsvarighet i delstaten New York blev det avslag. Finansinspektionen hade frågat den amerikanska myndigheten hur den ställde sig till ett utlämnande och fått svaret att det skulle “allvarligt försämra den ömsesidiga respekten” mellan de båda myndigheterna. Alltså omfattades handlingarna av utrikessekretess, enligt Finansinspektionen.

Sökanden överklagade till kammarrätten och skrev att utrikessekretessen gäller uppgifter som vid ett utlämnande kan skada Sverige som land. Att ett utlämnande kan försvåra samarbetet mellan Finansinspektionen och en delstatsmyndighet i USA räcker inte för att sekretess ska gälla, ansåg han.

Men kammarrätten höll inte med. Visserligen är föremålet för sekretessen främst uppgifter som rör Sveriges förbindelser på nationell nivå, t.ex. utrikespolitiska förbindelser. Men kammarrätten tog hänsyn till att uppgifterna i det här fallet rörde ett ärende med koppling till läckan Panama papers som kan antas involvera ytterligare stater och att det rörde sig om ett område (finanssektorn) “där hög sekretess av tradition råder (RÅ 2009 ref. 59).”

Därför var utrikessekretessen tillämplig i detta fall, enligt kammarrätten. Samtidigt fanns det uppgifter i handlingarna som var så harmlösa att de kunde lämnas ut, trots utrikessekretess, ansåg domstolen och lämnade ut dessa till sökanden.

Israeliska integritetsregler inskränkte insyn vid svensk myndighet

Generalkonsulatet i Jerusalem lämnade ut kopior av myndighetens kontoutdrag för åren 2014–2017 men maskerade uppgifter om vissa mottagare av månatliga utbetalningar. Det här med hänvisning till utrikessekretess. Sökanden överklagade till kammarrätten. Generalkonsulatet skrev i ett yttrande till domstolen att uppgifterna omfattades av regler om integritetsskydd i Israelisk arbetslagstiftning och att det skulle strida mot dessa regler att lämna ut uppgifterna utan berörda personers samtycke. Kammarrätten bedömde att uppgifterna mot den bakgrunden var belagda med utrikessekretess.

Jobbansökningar till internationella organisationer hemliga

Ansökningshandlingar som togs emot av Sida som ett led i rekryteringar till tjänster vid olika internationella organisationer var hemliga, enligt denna kammarrättsdom. Sida skötte bara en del av rekryteringssprocessen och det slutliga beslutet om vem som skulle få en viss tjänst togs av respektive organisation. Enligt Sida ville dessa organisationer inte att någon annan än berörda parter skulle få ta del av ansökningshandlingarna. Mot den bakgrunden bedömde kammarrätten att ett utlämnande skulle störa relationen till de aktuella organisationerna och att uppgifterna därför omfattades av utrikessekretess.

KR_Sthlm_7573_17

Manus till tal var inte allmän handling

En person begärde ut ett antal handlingar från Sveriges generalkonsulats nationaldagsfirande i Ramallah. Han ville ha deltagarlistan för firandet samt de tal, i text eller på ljudfil, som hållits av svenska diplomater vid tillfället. Generalkonsulatet lämnade ut deltagarlistan med undantag för vissa deltagare som myndigheten menade var hemliga. Konsulatet meddelade också att det inte fanns någon allmän handling som dokumenterade tal vid firandet.

Personen överklagade. Han menade att identiteten på flera av de hemlighållna deltagarna framgick av bilder som konsulatet hade lagt ut på Facebook. Han pekade också på att 250 personer deltog vid firandet plus hotellpersonal och att någon av dessa lätt hade kunna anteckna och sprida vilka som deltog. Vad gällde manuskript till tal så hänvisade han  till ett foto som visade att generalkonsulns manus bestod av tätskriven datortext. Mot bakgrund av det ansåg han att manuset var färdigställt när talet lästes upp.

Kammarrätten avslog överklagandet. Domstolen fastställde konsulatets beslut att hemlighålla vissa personer på deltagarlistan. Kammarrätten fastställde också beslutet att inte lämna ut manuskript till tal. Domstolen hänvisade till att generalkonsulns manus hade använts som minnesstöd för ett tal och att talet var en del av myndighetens faktiska handlande och därför inte hörde till ett ärende. Manuskriptet hade inte heller “blivit föremål för någon åtgärd som visar att den färdigställts i den mening som avses i tryckfrihetsförordningen.” Domstolen accepterade konsulatets uppgifter om att det inte fanns några andra allmänna handlingar avseende tal.

KR_Goteborg_4115_17

Se även KR Göteborg 3330-17

KR Sthlm 7995-12 och KR Sthlm 4024-13

KR Sthlm 7995-12

Läkemedelsverket gjorde en för slarvig bedömning när myndigheten vägrade lämna ut en preliminär rapport om vaccinet Pandemrix och det misstänkta sambandet mellan vaccinet och uppkomsten av narkolepsi. Myndigheten hade fått den preliminära rapporten från ett finskt forskningsinstitut och menade att det var en underhandsremiss och att handlingen därför inte var allmän. Kammarrätten underkände den bedömningen och konstaterade att en handling som har kommit in från ett utländskt organ ska betraktas som inkommen. Läkemedelsverket menade också att handlingen omfattades av utrikessekretess och sekretess till skydd för enskilds forskningsresultat. Men kammarrätten tyckte inte att verket hade gjort en tillräckligt noggrann sekretessprövning. Efter Läkemedelsverkets beslut hade dessutom flera uppgifter i rapporten offentliggjorts genom en annan rapport. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till Läkemedelsverket.

KR_Sthlm_7995_12

KR Sthlm 4024-13

Efter att ha fått bakläxa i kammarrätten lämnade Läkemedelsverket ut den preliminära rapporten men med stora delar maskerade. Även detta beslut överklagades men den här gången fastställde kammarrätten beslutet. Domstolen tyckte att det fanns skäl att sekretessbelägga uppgifterna eftersom forskarna skulle lida skada om deras resultat lämnades ut. Allmänintresset av att offentliggöra uppgifterna var inte så stort enligt kammarrätten eftersom stora delar av innehållet studie n och de slutsatser som kunde dras redan blivit kända på annat sätt.

KR_Sthlm_4024_13

 

 

 

KR Sthlm 4267-12

En reporter fick inte ut dokumentation om infiltrationsinsatser som utförts av SSI, Sektionen för särskilda insatser, vid rikskriminalpolisen i en utredning om kokainsmuggling. Utredningen hade visserligen lett fram till åtal men polisen hade inte lagt med SSI-dokumentationen i förundersökningsprotokollet utan det hade hamnat i den så kallade slasken. En av försvarsadvokaterna i målet hade tidigare försökt tvinga polisen att lämna in dokumentationen till domstolen genom ett editionsyrkande men fått nej. Kammarrätten avslog reporterns överklagande med hänvisning till att uppgifterna kunde skada polisens framtida verksamhet (OSL 18:1), underrättelseverksamhet (OSL 18:2), enskilda personer (OSL 35:1), Sveriges förbindelser med annan stat (OSL 15:1) och skyddet för kvalificerade skyddsidentiteter (OSL 18:5). Om alla dessa sekretessbelagda uppgifter skulle maskas så skulle handlingarna bli meningslösa enligt kammarrätten.

KR_Sthlm_4267_12