Namn i lönelista var hemliga

En person begärde ett utdrag ur Kriminalvårdens personalsystem med uppgifter om namn och lön för alla anställda vid anstalten Hall. Kriminalvården lämnade ut löneuppgifterna men inte namnuppgifterna. Det här med hänvisning till sekretessen i OSL 18:8 som skyddar säkerhets- och bevakningsåtgärder. Visserligen innehöll lönelistan inga uppgifter om säkerhets- och bevakningsåtgärder, men enligt Kriminalvården kunde det ändå antas att myndighetens framtida verksamhet skulle skadas om uppgifterna röjdes.

Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten. Domstolen konstaterade att namnlistan omfattas av sekretess, men skrev inte ut vilken sekretessbestämmelse man grundade sig på. Däremot hänvisade kammarrätten till en dom i HFD där högsta instans sekretessbelade namnen i en liknande lista med stöd av försvarssekretess i OSL 15:2.

Fängelses personallista var försvarshemlighet

Namnen i en lista med namn- och löneuppgifter för samtliga anställda vid en anstalt var försvarshemligheter, bedömde HFD i dessa domar. HFD delade kammarrättens bedömning att en sammanställning av uppgifter om ett stort antal Kriminalvårdsanställdas identitet är information som typiskt sett kan skada landets försvar eller rikets säkerhet. Uppgifterna om löner kunde däremot lämnas ut, enligt HFD.

CV omfattades inte av försvarssekretess

En fånge begärde hos Kriminalvården att få ta del av meritförteckning och CV avseende två namngivna anställda vid myndigheten. Kriminalvården avslog med hänvisning till försvarssekretess och personaladministrativ sekretess.

Myndigheten menade att anställdas meritförteckning och cv kan användas för otillåten påverkan, dessutom var de båda anställda beslutsfattare och hade därmed strategiskt viktiga positioner, ansåg Kriminalvården.

Fången överklagade till kammarrätten och yrkade att få ta del av de begärda handlingarna men utan uppgift om de anställdas adress, telefonnummer och personnummer. Kammarrätten instämde i Kriminalvårdens bedömning och avslog.

Fången överklagade till HFD och fick rätt. Domstolen tyckte inte att uppgifterna i de begärda handlingarna var sådana som skyddas av försvarssekretess. Domstolen såg heller ingen risk för att någon skulle utsättas för våld eller annat allvarligt men om uppgifterna lämnades ut. Därmed var inte heller den personaladministrativa sekretessen något hinder för ett utlämnande.

Internrevision vid Svenska kraftnät var försvarshemlighet

En journalist begärde ut en internrevisionsrapport från statliga affärsverket Svenska kraftnät som gällde Hansasystemet. Det är ett IT-system som enligt Svenska kraftnät är vitalt för att upprätthålla en säker drift av det svenska elsystemet. Svenska kraftnät lämnade ut rapporten med vissa uppgifter maskerade av hänsyn till rikets säkerhet.

Journalisten överklagade. Han hade fått uppgifter om att de allvarligaste bristerna redan hade åtgärdats och menade att ett utlämnande därmed inte skulle skada rikets försvar. Han påpekade också att Svenska kraftnät inte bara hade sekretessbelagt tekniska beskrivningar utan även revisorernas bedömning av hur allvarliga de upptäckta bristerna var. “Även om man gör bedömningen att lagen ska skydda uppgifter om hur brister i ett IT-system sett ut, kan inte själva uppgiften att det funnits brister av en viss grad definitionsmässigt antas skada landets försvar eller rikets säkerhet”, resonerade han.

Kammarrätten avslog överklagandet utan närmare motivering.

Skyddsobjekts gränser var hemliga

Länsstyrelsen i Stockholm maskerade uppgifter i beslutet om skyddsobjekt för Teliasoneras teleanläggning i Hammarby. Myndigheten sekretessbelade också bilagorna till beslutet. Sökanden överklagade till kammarrätten och tyckte att uppgifterna om skyddsobjektets gränser åtminstone borde var offentliga. Det här eftersom varje medborgare behöver känna till ett skyddsobjekts gränser för att inte råka överträda dessa. Dessutom, påpekade han, måste ägaren till ett skyddsobjekt skylta på ett sätt som gör att objektets utbredning blir synligt för var och en. Kammarrätten bemötte inte argumenten, utan nöjde sig med att dela länsstyrelsens sparsmakat motiverade bedömning.

Antalet specialistläkare i Kronoberg är offentligt

En sammanställning som visar samtliga specialistläkares löner i Region Kronoberg är inte en försvarshemlighet och kan lämnas ut. Det slog kammarrätten fast i den här domen.

Det var inte löneuppgifterna i sig som ledde till att Region Kronoberg vägrade lämna ut den begärda sammanställningen utan att den skulle avslöja antalet offentliganställda specialistläkare i regionen. Sådana uppgifter kan i och för sig omfattas av försvarssekretess, enligt kammarrätten, men i det här fallet var uppgifterna redan kända via databaser som Regionfakta och Socialstyrelsens statistikdatabas för hälso- och sjukvårdspersonal.

Kammarrätten tyckte inte heller att uppgifterna kunde hemlighållas med stöd av den sekretess som gäller risk- och sårbarhetsanalyser avseende fredstida krissituationer, planering och förberedelser inför sådana situationer eller hantering av sådana situationer.

Uppgifter om polisanställdas fortbildning hemliga

En person begärde ut uppgifter om 37 namngivna polisanställda. Uppgifterna rörde vilka av dessa personer som hade genomgått internutbildning i att utreda grova brott före den 1 juni 2015, vilka inregistrerade bisysslor som fanns på respektive namngiven person under perioden 2006-2016 samt om någon av dessa personer hade haft utlandstjänst som polis eller militär under perioden 2007-2016.

Polismyndigheten avslog begäran och personen överklagade. Kammarrätten delade Polisens bedömning att uppgifter om vilken utbildning som olika anställda genomgått kunde användas för att kartlägga myndighetens förmåga, vilket i sin tur kunde skada den framtida verksamheten. Dessa uppgifter var därför sekretessbelagda.

Vad gällde beslutet att sekretessbelägga uppgifter om bisysslor, konstaterade kammarrätten att Polisen hade använt en sekretessregel som inte är tillämplig på sådana uppgifter. Domstolen upphävde Polisens beslutet i den delen och skickade tillbaka frågan till myndigheten för prövning av om uppgifterna kunde hemlighållas på annan grund.

Uppgifter om den anställda hade gjort utlandstjänst var hemliga, enligt kammarrätten, med hänvisning till försvarssekretess och till att uppgifterna kunde användas för att kartlägga Polisens verksamhet.

Fick inte ut underlag för underkänd säkerhetsprövning

En person som hade nekats en tjänst inom polisen på grund av att han hade blivit underkänd vid säkerhetsprövningen begärde ut underlaget för underkännandet. Polisen avslog med hänvisning till underrättelse- och försvarssekretess. Personen överklagade men kammarrätten fastställde sekretessbeslutet.


KR_Sthlm_8126_18

Lönelista hotade Tullverkets brottsbekämpning

Statens servicecenter vägrade lämna ut en lista med namn och lön för samtliga anställda inom operatörsuppföljningen vid Tullverket. Det motiverades bland annat med att ett utlämnande kunde skada Tullverkets framtida brottsbekämpande verksamhet. Sökanden överklagade till kammarrätten och menade att uppgifterna inte rörde personal som tillhör den brottsbekämpande verksamheten utan den förvaltningsrättsliga avdelningen på Tullverket. Kammarrätten avslog överklagande. Enligt domstolen innefattar operatörsuppföljningen bland annat kontroller och rapportering av bedrägerier och oegentligheter, vilket får anses vara verksamhet som syftar till att förebygga och uppdaga brott.

KR_Sundsvall_1652_18