Hemligt hur många kriminaltekniker som var i tjänst 2014

Forskaren Stefan Holgersson begärde ut handlingar från Polismyndigheten som visade arbetstidsförläggningen för fältarbetande kriminaltekniker vid dåvarande polismyndigheterna i Skåne, Blekinge, Kronoberg och Kalmar år 2014. Han ville också ha ut handlingar som visade den verkliga tjänstgöringstiden för dessa personer, samt vilken stationeringsort respektive befattningshavare hade. Han begärde också ut motsvarande information för nuvarande polisregion Syd under 2021.

Polismyndigheten avslog begäran. Enligt myndigheten skulle handlingarna avslöja hur många fältarbetande kriminaltekniker som arbetar i de kriminaltekniska grupperna, vilka tider de tjänstgör och deras respektive tjänstgöringsställe. Informationen kunde med andra ord användas för att kartlägga myndigheten, vilket kunde skada den brottsbeivrande verksamheten framöver, ansåg myndigheten.

Forskaren överklagade när det gällde handlingarna som visade hur kriminalteknikerna jobbade 2014. Han påpekade att det handlade om historiska uppgifter från före den stora omorganisationen av Polisen. I ett yttrande skrev Polismyndigheten att uppgifterna avseende 2014 är snarlika dem för 2021. Kammarrätten delade Polismyndighetens bedömning att uppgifterna om 2014 skulle kunna skada den framtida verksamheten om de lämnades ut.

Avslag på begäran om framsidan till alla manualer

Forskaren Stefan Holgersson begärde ut första sidan i användarmanualerna för samtliga verksamhetssystem inom Polismyndigheten. Myndigheten avslog begäran.

I första hand för att det skulle kräva ett så omfattande arbete att lokalisera alla manualer att det inte kunde anses rymmas inom myndighetens efterforskningsskyldighet.

I andra hand menade myndigheten att de begärda handlingarna inte kunde lämnas ut på grund av sekretess, eftersom de skulle kunna användas för att kartlägga myndigheten genom pusselläggning. Det skulle i sin tur kunna skada verksamheten och avslöja kritisk information om bevaknings- och säkerhetsåtgärder.

Forskaren överklagade men fick avslag även i kammarrätten. Domstolen menade visserligen att Polismyndigheten var skyldig att lokalisera de begärda handlingarna, eftersom begäran var tillräckligt preciserad. Men man delade Polismyndighetens bedömning att handlingarna inte kunde lämnas ut på grund av sekretess.

Uppgifter om telefonavlyssnade jägare var hemliga

En person nekades uppgifter om antalet hemliga telefonavlyssningar som Polismyndigheten hade genomfört i ärenden om misstänkta jaktbrott under 2020. Polismyndigheten ansåg att ett utlämnande kunde skada den brottsutredande verksamheten och fick medhåll av kammarrätten som prövade överklagandet.

Antal yttre poliser i Lund hemligt

En person begärde ut de dokument som upprättades i samband med de senaste utvecklingssamtalen som poliser i BF/IGV-grupp i Lund hade haft med sina gruppchefer. Han begränsade senare sin begäran till den skala med streck som enligt uppgift legat till grund för lönesättningen för dessa poliser, och meddelade att han godtog att polisernas födelseår maskerades.

Polismyndigheten avslog begäran med hänvisning till att de begärda uppgifterna avslöjade hur många poliser som jobbar i yttre tjänst i Lund. ”Detta är sådan information som skulle kunna användas i en kartläggning av Polismyndighetens förmåga och kapacitet”, skrev myndigheten i beslutet.

Personen överklagade och förde fram att han redan visste exakt hur många poliser som jobbar i yttre tjänst i Lund, eftersom han hade begärt och fått ut alla dessa polisers löner. I ett yttrande i målet skrev Polismyndigheten att myndigheten inte kan ta hänsyn till att personen ”enligt egen utsago” redan har kännedom om hur många som jobbar i yttre tjänst i Lund.

Kammarrätten gick på Polismyndighetens linje att ett utlämnande skulle avslöja antalet poliser i yttre tjänst i Lund och därmed skada polisens framtida verksamhet. Domstolen gick inte in på frågan om personen redan kände till detta genom tidigare utlämnade löneuppgifter.

Totala antalet poliser i yttre tjänst var offentligt

En journalist begärde ut en handling från Polismyndigheten som bland annat innehöll en uppgift om det totala antal poliser i yttre tjänst i Sverige 2019. Myndigheten sekretessbelade den och en rad andra uppgifter i dokumentet.

Journalisten överklagade och fick rätt vad gällde uppgiften om antalet poliser i yttre tjänst. Kammarrätten konstaterade att det visserligen var en specifik uppgift om numerär, men att det rörde sig om en totalsiffra på en övergripande nivå. Ett utlämnande kunde därför inte anses skada polisens framtida verksamheten.

Vad gällde övriga uppgifter som hade maskerats av Polismyndigheten delade kammarrätten myndighetens bedömning. De maskerade uppgifterna rörde enligt kammarrätten ”…bl.a. analys och resonemang om hur Polismyndigheten är organiserad och dimensionerad på en mer strukturell nivå”. Dessa kunde antas vara skadliga att lämna ut, ansåg kammarrätten.  

Adresser för trafikkontroller var hemliga

En person begärde ut händelserapporter om trafikkontroller som hade genomförts i landets polisregioner under tolv veckor år 2019. Han skulle använda uppgifterna i ett forskningsprojekt och ville veta ”var och när (start- och stopptid)” kontrollerna hade genomförts. Fem regioner lämnade ut de begärda uppgifterna. Region Mitt lämnade ut uppgifterna med undantag för den exakta adressen eller namnet på gatan där kontrollen hade genomförts. Region Syd avslog begäran helt. Personen överklagade avslagsbesluten.

Kammarrätten ändrade Region Syds beslut och bestämde att personen skulle få ut uppgifter om tidpunkt och kommun där kontrollerna hade utförts, men inte gatunamn eller gatuadresser. ”Närmare uppgifter om platser för trafikkontroller som har genomförts inom en polisregion under en längre tidsperiod utgör sådan information som riskerar att röja polisens arbetsrutiner i aktuellt hänseende”, tyckte kammarrätten.

Antal poliser i yttre tjänst var hemligt

En person begärde ut tjänstgöringslistor för polisen i Järfälla/Upplandsbro gällande juni och juli 2019. Han ville veta hur många poliser som hade jobbat i yttre tjänst under perioden och hur många timmar de hade arbetat. Syftet med begäran var att bedöma om det fanns anledning att verka politiskt för en ökad insats av polisiärt arbete i Järfälla kommun.

Polismyndigheten avslog med hänvisning till att den framtida verksamheten kunde skadas om informationen offentliggjordes. Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten. Domstolen delade polisens bedömning.

Polisanställdas arbetade tid var hemlig

En offentlig försvarare hade inte rätt att få ut uppgifter om arbetstid, specificerad i timmar och minuter per dag samt uppgift om eventuella måltidsavdrag, för två polisanställda under en viss tidsperiod. Det bedömde kammarrätten i den här domen. Domstolen menade att polisens framtida verksamhet skulle kunna skadas.

Uppgifter om polisanställdas fortbildning hemliga

En person begärde ut uppgifter om 37 namngivna polisanställda. Uppgifterna rörde vilka av dessa personer som hade genomgått internutbildning i att utreda grova brott före den 1 juni 2015, vilka inregistrerade bisysslor som fanns på respektive namngiven person under perioden 2006-2016 samt om någon av dessa personer hade haft utlandstjänst som polis eller militär under perioden 2007-2016.

Polismyndigheten avslog begäran och personen överklagade. Kammarrätten delade Polisens bedömning att uppgifter om vilken utbildning som olika anställda genomgått kunde användas för att kartlägga myndighetens förmåga, vilket i sin tur kunde skada den framtida verksamheten. Dessa uppgifter var därför sekretessbelagda.

Vad gällde beslutet att sekretessbelägga uppgifter om bisysslor, konstaterade kammarrätten att Polisen hade använt en sekretessregel som inte är tillämplig på sådana uppgifter. Domstolen upphävde Polisens beslutet i den delen och skickade tillbaka frågan till myndigheten för prövning av om uppgifterna kunde hemlighållas på annan grund.

Uppgifter om den anställda hade gjort utlandstjänst var hemliga, enligt kammarrätten, med hänvisning till försvarssekretess och till att uppgifterna kunde användas för att kartlägga Polisens verksamhet.

Polisens utryckningstider var hemliga

En journalist kunde inte få ut statistik om utryckningstider från polisen som avsåg en mindre geografisk yta än en polisregion. Det slog kammarrätten fast i flera domar. Kammarrätten hänvisade både till försvarssekretess och sekretess till skydd för polisens brottsbekämpande verksamhet.

KR_Sthlm_5348_18

KR_Sthlm_5349_18

KR_Sthlm_5403_18

KR_Sthlm_5377_18

KR_Sthlm_5410_18

KR_Sthlm_5514_18