Pandemiplan omfattades inte av försvarssekretess

Två personer begärde ut Tanums kommuns pandemiplan. Kommunen lämnade ut planen men med flera avsnitt maskerade. Det här med hänvisning till försvarssekretess samt den sekretess som skyddar uppgifter om myndigheters förberedelser inför fredstida krissituationer.

Personerna överklagade och fick delvis rätt i kammarrätten. Domstolen ansåg inte att uppgifterna i planen omfattades av försvarssekretess. Sekretessen som skyddar uppgifter om myndigheters förberedelser inför fredstida krissituationer var däremot tillämplig på vissa uppgifter, enligt kammarrätten. Men inte så många som kommunen hade ansett. Därför skulle ytterligare uppgifter ur planen lämnas ut till dem sökande.

Hemligt var vaccindoser finns

En person begärde hos Region Stockholm att få ut en sammanställning med uppgifter om hur samtliga vaccindoser mot covid-19 fördelats i regionen, hur många vaccindoser respektive vårdgivare fått, av vilket vaccin och vilka datum. Regionen nekade med stöd av den sekretessbestämmelse som skyddar uppgifter om fredstida kriser.

Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten.

Hemligt var vaccindoser finns

En journalist begärde hos Region Stockholm att få ut en lista över de vårdgivare som mottagit vaccin mot covid-19. Regionen avslog med hänvisning till den sekretess som skyddar uppgifter om hur fredstida krissituationer hanteras. Enligt regionen kunde information om var vaccindoser förvaras användas för olika typer av angrepp mot regionen.

Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde regionens beslut.

Vårdgivares vaccinlager hemliga

I två olika ärenden begärde personer ut handlingar med uppgifter om hur många vaccindoser som fanns hos eller skulle levereras till olika vårdgivare i Region Stockholm. Regionen avslog begäran med hänvisning till den sekretess som skyddar uppgifter om hantering av fredstida kriser.

Personerna överklagade men kammarrätten fastställde regionens beslut.

Rapport om covidutbrott hemlig

En person begärde att få ut en rapport avseende utbrott av Covid-19 under vecka 50 år 2020 som Region Uppsala hade skickat in till Folkhälsomyndigheten. Myndigheten avslog med hänvisning till den sekretess som gäller samhällets hantering av fredstida kriser.

Personen överklagade men kammarätten kom till samma slutsats som Folkhälsomyndigheten. Domstolen hänvisade till att rapporten innehöll uppgifter på detaljnivå om inrapporterade utbrott av Covid-19 från en viss region under en specifik tidsperiod.

Inköpta PDV-utbildningar var offentliga

En journalist begärde hos kommunstyrelsen i Ludvika kommun att få två frågor besvarade. Den första frågan var om kommunen vidtagit några konkreta säkerhetsåtgärder med anledning av terroristattentatet på Drottninggatan i Stockholm 2017. Den andra frågan var vilka utbildningar om pågående dödligt våld som kommunen köper in från säkerhetsföretag för att utbilda olika personalgrupper samt hur mycket pengar som användes för detta 2019. 

Kommunen vägrade besvara den första frågan med hänvisning till den sekretess som skyddar säkerhets- och bevakningsåtgärder. Kommunen vägrade också besvara den andra frågan, i det fallet med hänvisning till den sekretess som skyddar risk- och sårbarhetsanalyser samt planering inför fredstida krissituationer.

Journalisten överklagade och tyckte att kommunen åtminstone kunde svara ja eller nej på den första frågan, utan att man för den skulle avslöjade några känsliga uppgifter. Svaret på frågan om vilka utbildningar kommunen köpt in ansåg hon var offentlig.

Kammarrätten avvisade journalistens överklagade vad gällde den första frågan. En fråga som kan besvaras med ja eller nej kan inte ses som en begäran om en uppgift ur en allmän handling, ansåg kammarrätten. Svaret på frågan om vilka utbildningar som köpts in fanns i en allmän handling i form av ett ramavtal och den delen av överklagandet kunde därför prövas.

Kammarrätten biföll delvis överklagandet och konstaterade att uppgifter om vilka utbildningar som hade köpts in kunde offentliggöras. Det aktuella ramavtalet innehöll dock en rad andra uppgifter som behövde sekretessprövas av kommunen som första instans. Den delen återförvisades därför till kommunen.

Regional smittspridning var hemlig

Rapporter som regionernas smittskyddsläkare hade skickat in till Folkhälsomyndigheten var hemliga i de delar som avslöjade vilka regioner som hade haft utbrott av covid-19. Det kom Folkhälsomyndigheten fram till och hänvisade till den sekretess som ska skydda risk- och sårbarhetsanalyser i samband med fredstida kriser.

Journalisten som hade begärt ut informationen överklagade. Han anförde att den sekretessbelagda informationen gav en ögonblicksbild av smittspridningen i landets regioner som redan var inaktuell. “Den säger däremot ingenting om Folkhälsomyndighetens beredskap, resurser, strategier eller förmåga i övrigt att hantera pandemin”, fortsatte han. Han pekade också på att regionerna själva regelbundet publicerade uppgifter om smittoläget.

Kammarrätten delade Folkhälsomyndighetens bedömning och avslog.  

Sekretessbeslut om coronasmitta fick bakläxa

Kungsbacka kommun vägrade lämna ut en Excelfil med uppgifter om bland annat antalet misstänkta och konstaterade covid-19-fall på kommunens vård- och omsorgsboenden och i hemtjänsten. Kommunen hänvisade till sekretessen som skyddar myndigheters förberedelser för fredstida krissituationer och patientsekretess.

Sökanden överklagade och kammarrätten upphävde kommunens beslut och skickade tillbaka ärendet dit. Kammarrätten tyckte inte att ett utlämnande av den begärda handlingen skulle försämra det allmännas möjligheter att förebygga och hantera fredstida kriser. Det fanns alltså inget skäl för sekretess på den grunden.

Vad gällde frågan om patientsekretess bedömde kammarrätten att det snarare var socialtjänstsekretessen som var tillämplig på den begärda handlingen. Domstolen konstaterade att handlingen inte innehöll några identitetsuppgifter om enskilda brukare. Frågan om enskilda personer ändå kunde identifieras genom att jämföra uppgifterna i handlingen med annan information hade inte utretts tillräckligt av kommunen, ansåg kammarrätten.

Bland annat saknade kammarrätten uppgifter om antal brukare i respektive verksamhet och uppgifter om brukarna på ett visst äldreboende var folkbokförda där. “Kammarrätten konstaterar att det vid bedömningen om informationen kan knytas till en identifierbar person är relevant att beakta det totala antalet personer på ett boende eller inom en verksamhet och antalet smittade på boendet eller i verksamheten.” Vidare hade kommunen inte prövat om sekretessen skulle gälla även för avlidna personer. Summa summarum tyckte kammarrätten att ärendet skulle återförvisas till kommunen för ny prövning.

Inrapporterade uppgifter om corona var hemliga

Socialstyrelsen nekade en tidning att få ut de uppgifter som kommunerna i Sörmland hade rapporterat in till Socialstyrelsens databas gällande coronapandemin. Tidningen överklagade men fick avslag även i kammarrätten.

Kammarrätten delade nämligen Socialstyrelsens bedömning att uppgifterna var hemliga eftersom de avsåg planering och förberedelse för hantering av en fredstida krissituation. Enligt Socialstyrelsen skulle uppgifterna äventyra samhällets säkerhet om de blev kända.

Uppgifter om skyddsutrustning var hemlig

Handlingar som visade i vilken omfattning Länsstyrelsen i Östergötland hade begärt stöd av Socialstyrelsen i form av skyddsutrustning till länets kommuner, samt Socialstyrelsens svar på denna begäran, var delvis hemliga. Det slog kammarrätten fast i denna dom. Enligt domstolen kunde det antas att det allmännas arbete med att förebygga fredstida kriser skulle motverkas om uppgifterna blev offentliga.