Sekretessbeslut om coronasmitta fick bakläxa

Kungsbacka kommun vägrade lämna ut en Excelfil med uppgifter om bland annat antalet misstänkta och konstaterade covid-19-fall på kommunens vård- och omsorgsboenden och i hemtjänsten. Kommunen hänvisade till sekretessen som skyddar myndigheters förberedelser för fredstida krissituationer och patientsekretess.

Sökanden överklagade och kammarrätten upphävde kommunens beslut och skickade tillbaka ärendet dit. Kammarrätten tyckte inte att ett utlämnande av den begärda handlingen skulle försämra det allmännas möjligheter att förebygga och hantera fredstida kriser. Det fanns alltså inget skäl för sekretess på den grunden.

Vad gällde frågan om patientsekretess bedömde kammarrätten att det snarare var socialtjänstsekretessen som var tillämplig på den begärda handlingen. Domstolen konstaterade att handlingen inte innehöll några identitetsuppgifter om enskilda brukare. Frågan om enskilda personer ändå kunde identifieras genom att jämföra uppgifterna i handlingen med annan information hade inte utretts tillräckligt av kommunen, ansåg kammarrätten.

Bland annat saknade kammarrätten uppgifter om antal brukare i respektive verksamhet och uppgifter om brukarna på ett visst äldreboende var folkbokförda där. “Kammarrätten konstaterar att det vid bedömningen om informationen kan knytas till en identifierbar person är relevant att beakta det totala antalet personer på ett boende eller inom en verksamhet och antalet smittade på boendet eller i verksamheten.” Vidare hade kommunen inte prövat om sekretessen skulle gälla även för avlidna personer. Summa summarum tyckte kammarrätten att ärendet skulle återförvisas till kommunen för ny prövning.

Inrapporterade uppgifter om corona var hemliga

Socialstyrelsen nekade en tidning att få ut de uppgifter som kommunerna i Sörmland hade rapporterat in till Socialstyrelsens databas gällande coronapandemin. Tidningen överklagade men fick avslag även i kammarrätten.

Kammarrätten delade nämligen Socialstyrelsens bedömning att uppgifterna var hemliga eftersom de avsåg planering och förberedelse för hantering av en fredstida krissituation. Enligt Socialstyrelsen skulle uppgifterna äventyra samhällets säkerhet om de blev kända.

Uppgifter om skyddsutrustning var hemlig

Handlingar som visade i vilken omfattning Länsstyrelsen i Östergötland hade begärt stöd av Socialstyrelsen i form av skyddsutrustning till länets kommuner, samt Socialstyrelsens svar på denna begäran, var delvis hemliga. Det slog kammarrätten fast i denna dom. Enligt domstolen kunde det antas att det allmännas arbete med att förebygga fredstida kriser skulle motverkas om uppgifterna blev offentliga.

Protokoll från covid-19-möte var offentligt

Ett protokoll från ett möte med representanter från Trelleborgs kommuns förvaltningar angående hanteringen av den pågående covid-19-pandemin var offentligt. Det konstaterade kammarrätten i den här domen. Enligt kammarrätten var uppgifterna i protokollet allmänt hållna och ett offentliggörande kunde inte anses skada det allmännas möjligheter att förebygga fredstida kriser.

Covidplan var hemlig

En facklig företrädare begärde hos Storstockholms brandförsvar att få ta del av bilagan XX till ”Plan för SSBF arbete under Covid-19 smittspridning”. Brandförsvaret lämnade ut bilagan men maskerade vissa uppgifter med hänvisning till den sekretess som skyddar risk- och sårbarhetsanalyser.

Den fackliga företrädare överklagade maskeringarna men fick avslag i kammarrätten. Domstolen påpekade att de maskerade uppgifterna avsåg Storstockholms brandförsvars handlingsprogram vid händelseförlopp med omfattande personalbortfall. Informationen var känslig ur säkerhetssynpunkt, enligt kammarrätten.

Coronadata var inte potentiell handling

En journalist vände sig till Socialstyrelsen och begärde ut den data som Hässleholms kommun rapporterat in till Socialstyrelsens rapporteringsverktyg för covid-19. Myndigheten vägrade med hänvisning till att man inte kunde extrahera datan för Hässleholm med rutinbetonade åtgärder. Det skulle kräva två dagars programmering.

Journalisten begärde också att få ta del av den lägesbild som Socialstyrelsen hade gett till berörd länsstyrelse. Socialstyrelsen lämnade ut lägesbilden med vissa uppgifter maskerade.

Kammarrätten fastställde Socialstyrelsens beslut efter att journalisten hade överklagat. Kammarrätten tyckte inte att det fanns något skäl att ifrågasätta Socialstyrelsens uppskattning av hur lång tid det skulle ta att extrahera den begärda datan. Kammarrätten delade också Socialstyrelsens bedömning när det gällde de sekretessbelagda delarna av den begärda lägesbilden.

Isoleringskapacitet i vården var hemlig

Socialstyrelsen avslog en journalists begäran om att få ta del av nationella siffror över isoleringskapaciteten respektive IVA-platser i isolering. Siffrorna utgjorde underlag till en nationell lägesbild av Sveriges beredskap för det pågående utbrottet av covid-19.

Socialstyrelsen menade att siffrorna skyddades av den sekretess som gäller för myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser avseende fredstida krissituationer. Journalisten överklagade till kammarrätten men fick avslag även där.

Flyktingboende hemlighölls på fel grund

Uppsala kommun vägrade lämna ut ett avtal som kommunen tecknat med ett bolag om genomgångsbostäder för flyktingar. Avtalet innehöll bland annat adressen till det aktuella boendet och kommunen hänvisade till de många anlagda bränder som drabbat flyktingboenden runt om i landet. Som grund för sekretess använde kommunen sekretessregeln i OSL 18:13 som skyddar uppgifter i verksamhet som syftar till att hantera fredstida kriser. Personen som hade begärt ut avtalet överklagade till kammarrätten. Domstolen upphävde kommunens beslut eftersom den menade att avtalet inte hörde till en sådan verksamhet som avses i OSL 18:13. Domstolen återförvisade ärendet till kommunen för att den skulle pröva om det fanns någon annan sekretessregel som var tillämplig.

KR_Sthlm_2007_16

Jmf med KR Göteborg 6442-15

Adresser till flyktingboenden hemlighölls på felaktig grund

En person begärde att få ut adresserna till Upplands Väsby kommuns befintliga och planerade flyktingboenden. Kommunen avslog med hänvisning till OSL 18:3. Personen överklagade till kammarrätten som upphävde kommunens beslut. Kammarrätten påpekade att adresser till flyktingboenden generellt sett inte kan anses ingå i verksamhet som syftar till att biträda polisens brottsbekämpande arbete. Därför var sekretessregeln som kommunen hade åberopat inte tillämplig. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till kommunen med ett tips om att OSL 18:13 skulle kunna vara tillämplig i stället.

KR_Sthlm_8658-15