Hemligt om person förekom i Schengenregister

En person hade inte rätt att få ut eventuella uppgifter om sig själv i Schengens informationssystem. Det slog kammarrätten fast i den här domen och fastställde Polismyndighetens avslagsbeslut. Enligt domstolen kan bara det faktum att en person förekommer i ett register vara hemligt.

En ledamot i kammarrätten var oenig med majoriteten och tyckte att ärendet skulle återförvisas till Polismyndigheten eftersom myndigheten hade grundat sitt avslagsbeslut på ett annan sekretessregel än dem som kammarrätten menade var tillämpliga på uppgifterna.

Fick inte ut underlag för underkänd säkerhetsprövning

En person som hade nekats en tjänst inom polisen på grund av att han hade blivit underkänd vid säkerhetsprövningen begärde ut underlaget för underkännandet. Polisen avslog med hänvisning till underrättelse- och försvarssekretess. Personen överklagade men kammarrätten fastställde sekretessbeslutet.


KR_Sthlm_8126_18

KR Sthlm 341-13

I ett yttrande till Migrationsverket avstyrkte Säkerhetspolisen bifall för en man som hade ansökt om svenskt medborgarskap. Mannen begärde ut den bilaga som Säkerhetspolisen hade bifogat sitt yttrande men fick avslag av Migrationsverket. Myndigheten hänvisade till att mannens intresse av partsinsyn i det egna ärendet vägde lättare än samhällets behov av att skydda Säkerhetspolisens framtida verksamhet. Kammarrätten delade Migrationsverkets bedömning.

KR_Sthlm_341_13

KR Sthlm 5647-12

Hammarby IF fotbollförening fick bara ut delar av de hot- och riskanalyser som Stockholmspolisen hade gjort inför ett antal fotbollsmatcher. Polisen menade att analyserna innehöll uppgifter om polisens arbetsmetoder samt uppgifter från polisens underrättelseverksamhet som måste hållas hemliga för att skydda myndighetens framtida verksamhet. Hammarby IF överklagade och ville bland annat ha ut uppgifter om hur många risksupportar som polisen hade bedömt skulle komma till matcherna. Men kammarrätten delade polisens bedömning och avslog överklagandet.

KR_Sthlm_5647_12

KR Sthlm 4267-12

En reporter fick inte ut dokumentation om infiltrationsinsatser som utförts av SSI, Sektionen för särskilda insatser, vid rikskriminalpolisen i en utredning om kokainsmuggling. Utredningen hade visserligen lett fram till åtal men polisen hade inte lagt med SSI-dokumentationen i förundersökningsprotokollet utan det hade hamnat i den så kallade slasken. En av försvarsadvokaterna i målet hade tidigare försökt tvinga polisen att lämna in dokumentationen till domstolen genom ett editionsyrkande men fått nej. Kammarrätten avslog reporterns överklagande med hänvisning till att uppgifterna kunde skada polisens framtida verksamhet (OSL 18:1), underrättelseverksamhet (OSL 18:2), enskilda personer (OSL 35:1), Sveriges förbindelser med annan stat (OSL 15:1) och skyddet för kvalificerade skyddsidentiteter (OSL 18:5). Om alla dessa sekretessbelagda uppgifter skulle maskas så skulle handlingarna bli meningslösa enligt kammarrätten.

KR_Sthlm_4267_12

 

RR 1516-10

Dåvarande Regeringsrätten gav forskaren Birgitta Almgren rätt att ta del av Säpos material om ett antal svenskar som misstänktes för samarbete med östtyska säkerhetstjänsten Stasi. Materialet utlämnades med förbehåll om att Birgitta Almgren inte fick avslöja personernas identitet. Regeringsrätten tog hänsyn till att Östtyskland inte längre existerar som stat, att Tyskland offentliggjort stora delar av Statis arkiv samt att delar av Säpos matieral offentliggjorts i riksdagen samt av Säpo själv.

RRdom_1516_10

KR Sthlm 1964-11

Riksarkivet nekade en person att få ut vissa uppgifter ur akterna för två personer som var aktiva inom fredsrörelsen på 1950-talet som underrättelsetjänsten intresserat sig för. Kammarrätten delade myndighetens bedömning att uppgifter om bland annat uppgiftslämnare, arbetsmetoder och beteckningar omfattades av försvars- och underrättelsesekretess.

KR_Sthlm_1964_11

KR Sthlm 6739-10

En journalist som begärde ut gamla SÄPO-handlingar från Riksarkivet för att undersöka det historiska samröret mellan Kristdemokraterna och det nazistiska partiet Nordiska rikspartiet fick ut handlingar om Kristdemokraterna men nekades handlingar om Nordiska rikspartiet. Kammarrätten, som fastställde Riksarkivets beslut, menade att ett utlämnande kunde skada SÄPO:s framtida möjligheter att kartlägga personer som kan begå brott mot rikets säkerhet. Dessutom tyckte domstolen att det fanns skäl för sekretess av hänsyn till enskilda som förekom i handlingarna.

KR_Sthlm_6739_10