Polisens teknik för ansiktsigenkänning hemlig

En journalist begärde ut dokumentation från Polismyndighetens upphandling av teknik för ansiktsigenkänning. Polismyndigheten sekretessbelade samtliga begärda handlingarna i deras helhet. Det här eftersom materialet avslöjade polisens tekniska förmåga på området. Ett utlämnande kunde skada både polisens verksamhet och rikets säkerhet, enligt myndigheten.

Journalisten överklagade och kammarrätten upphävde Polismyndighetens beslut. Domstolen konstaterade att handlingarna innehöll en rad harmlösa uppgifter som inte kunde sekretessbeläggas. Eftersom Polismyndigheten inte hade lämnat ut handlingarna ens i maskerad form hade myndigheten inte gjort en tillräckligt noggrann sekretessprövning, ansåg kammarrätten. Ärendet gick tillbaka till Polismyndigheten för ny prövning.

Polismyndigheten fattade ett nytt beslut som innebar att journalisten fick ut samtliga begärda handlingar med undantag för ett avtal som lämnades ut i maskerat skick. De uppgifter som hade maskerats var bland annat uppgifter om vilket system och teknik för ansiktsigenkänning som Polismyndigheten använder, leverantör, datum när avtalet tecknades, vissa tidsuppgifter, namnuppgifter på de personer som hade undertecknat avtalet, namn på en person hos Polismyndigheten som har skrivit en tjänsteanteckning kopplad till avtalet samt diverse prisuppgifter. 

Journalisten överklagade. Kammarrätten delade Polismyndighetens bedömning att uppgifterna om vilket system och vilken teknik som används och uppgifterna om aktuell leverantör inklusive leverantörens namnunderskrift omfattades av sekretess till skydd för den polisiära verksamheten samt försvarssekretess. Övriga uppgifter var däremot inte hemliga enligt dessa sekretessbestämmelser. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till Polismyndigheten för en prövning av om dessa uppgifter var hemliga enligt någon annan bestämmelse.

Polismyndigheten fattade ett tredje beslut där myndigheten på nytt lämnade ut det begärda avtalet i maskerad form. Den här gången sekretessbelade myndigheten adressen i anbudsdokumentet med stöd av den sekretess som gäller för Polismyndighetens personuppgiftsbehandling inom brottsdatalagens område. Vidare sekretessbelade myndigheten prisuppgifter och tidsuppgifter i avtalet med hänvisning till affärssekretess.

Journalisten överklagade. Kammarrätten bestämde att totalsumman i anbudsdokumentet kunde lämnas ut, men avslog överklagandet i övrigt.

Beslut utan motivering upphävdes

Kommunala bolaget Eskilstuna Logistik och Etablering maskerade delar av ett sekretessavtal när detta lämnades ut till en journalist. Sekretessavtalet gällde försäljning och utveckling av en kommunal flygplats och man hade bland annat maskerat namnet på den motpart som hade skrivit under avtalet.

Journalisten överklagade. Kammarrätten upphävde det överklagade beslutet eftersom det saknade en beslutsmotivering. Domstolen tyckte inte att den kunde bedöma om bolaget hade gjort en tillräckligt noggrann sekretessbedömning. “Bristen på motivering omöjliggör också en överprövning av förutsättningarna för sekretess i detta fall”, skrev kammarrätten. Ärendet gick tillbaka till bolaget för ny prövning.

Intresselista var offentlig

Kommunala Ludvikahem avsåg att sälja tre fastigheter och hade upprättat en så kallad intresselista över bolag i fastighetsbranschen som skulle kunna vara intresserade av att köpa dem. En person begärde ut listan men fick avslag av Ludvikahem. Det kommunala fastighetsbolaget ansåg att det skulle skadas av ett utlämnande.

Personen överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen tyckte att Ludvikahems motiv för sekretess var vaga och bestämde att den begärda handlingen skulle lämnas ut.

Återstående budget för bygge var hemligt

Kommunala Karlshamnsfastigheter sekretessbelade hur stor del av budgeten för ett bygge som redan hade använts. Bolaget tänkte nämligen upphandla det resterande arbetet och ville inte avslöja det återstående budgetutrymmet för en potentiell anbudsgivare. Det skulle kunna påverka anbudsgivaren att komma in med ett högre anbud än den annars hade gjort, resonerade bolaget. Beslutet överklagades men kammarrätten köpte det resonemanget och fastställde sekretessbeslutet.

Uppgörelse om järnvägen i Kiruna var offentlig

När Trafikverket lämnade ut sina avtal med LKAB om järnvägen och stationen i Kiruna maskerade myndigheten vissa uppgifter kring uppgörelsen. Personen som hade begärt ut avtalen överklagade till kammarätten och fick rätt. Domstolen tyckte inte att Trafikverket hade anfört några konkreta skäl till varför myndigheten eller LKAB skulle lida skada av ett utlämnande. Avtalen var därför offentliga i sin helhet.

Arrendeavtal för motorbana skulle lämnas ut

Det kommunala fastighetsbolaget Gisletorp lokaler AB äger Anderstorp motorbana. En person begärde ut hyres- och arrendeavtal mellan det kommunala bolaget och Anderstorp racingklubb samt klubbens bolag SRW Anderstorp AB. Gisletorp lämnade bara ut vissa delar av avtalen. Bolaget menade att övriga delar behövde hållas hemliga för att skydda avtalsparternas affärsintressen.

Personen överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen menade att en motorbana är en så pass “speciell anläggning” att det kommunala bolaget knappast kunde skadas av att avtalsvillkoren blev kända. Domstolen såg inte heller någon konkret anledning till att motorklubben eller dess bolag skulle skadas av ett utlämnande.

Förlikningsbelopp var hemligt

En person ville veta hur mycket fastighetsnämnden i Stockholm hade betalt till hyresgästen Debaser i en förlikning. Nämnden tolkade begäran som att personen ville ha ut den skriftliga överenskommelsen och lämnade ut denna med uppgifter om bankkontonummer och förlikningsbelopp maskerade.

Fastighetsnämnden påpekade att bankkontonummer, till skillnad från bankgironummer, inte är allmänt tillgängliga. När det gällde förlikningsbeloppet hävdade nämnden att den kunde hamna i en sämre förhandlingsposition i andra liknande fall om uppgiften lämnades ut.

Personen överklagade men fick avslag även i kammarrätten, som delade nämndens bedömning.

Ekonomiska kalkyler i anbud var hemliga

Företaget Bendex media begärde ut konkurrenten Wennergren-Williams vinnande anbud i SJ:s upphandling av stationsreklam. SJ avslog och Bendex gick vidare till kammarrätten som bedömde att vissa uppgifter i anbudet kunde lämnas ut. Bendex nöjde sig inte med det utan gick vidare till Regeringsrätten. Under processens gång hade SJ bestämt sig för att avbryta upphandlingen utan att teckna något avtal med Wennergren-Williams. Mot den bakgrunden bedömde Regeringsrätten att SJ inte skulle skadas av att uppgifterna lämnades ut. Däremot kunde Wennergren-Williams lida skada om företagets ekonomiska kalkyler i anbudet blev kända, enligt Regeringsrätten. Bolaget hade bett om sekretess eftersom dessa uppgifter kunde utnyttjas av konkurrenter i en framtida upphandling av liknande tjänster. Summa summarum kom Regeringsrätten fram till att ytterligare några uppgifter kunde lämnas ut ur anbudet medan andra behövde vara fortsatt hemliga.

Allvarlig kritik mot snöröjare inte hemlig

En Solnabo begärde ut handlingar gällande Solna stads uppdrag till Peab om att sköta kommunens vinterväghållning. Kommunen sekretessbelade samtliga handlingar men fick bakläxa på flera punkter när ärendet prövades av kammarrätten. Domstolen bestämde att kommunen skulle lämna ut en stor del av den korrespondens som förekommit mellan kommunen och Peab. Det gällde bland annat skrivelser där kommunen riktade allvarlig och detaljerad kritik mot Peabs sätt att utföra det avtalade arbetet. Men kammarrätten fastställde sekretessen för vissa handlingar, bland annat för Peabs projektplan samt CV för Peabs platschef. Det senare med hänvisning till att Peab riskerade att förlora nyckelpersonal till konkurrenter om personalens identitet blev känd.

KR_Sthlm_5113_15