Bilder i mordutredningar delvis offentliga

När ett medieföretag begärde ut de tekniska protokollen i två mordutredningar lämnade Polisen ut handlingarna med samtliga bilder maskerade. Myndigheten motiverade detta med att det “i anslutning till bilderna fanns beskrivande text som mycket utförligt redovisade vad som framkom på bilderna och att bilderna därför saknade betydelse i brottmålen.”

Företaget överklagade beslutet. Kammarrätten konstaterade att de tekniska protokollen hade överlämnats till domstol i samband med åtal och därmed inte längre omfattades av förundersökningssekretess. Enligt kammarrätten hade det inte kommit fram skäl att anta att bilderna uppenbarligen saknat betydelse i brottmålen. Den omständigheten att bilderna åtföljs av beskrivande text som redovisar vad som framkommer på bilderna utgjorde inte skäl för en annan bedömning.

Däremot gällde kunde vissa av bilderna vara hemliga enligt den allmänne bestämmelse som skyddar uppgifter om enskilds hälsa eller sexualliv. Kammarrätten konstaterade att bilder på avlidna kan ses som uppgifter om en enskilds hälsa.

Vissa bilder kunde lämnas ut, enligt kammarrätten, medan andra eventuellt omfattades av den allmänna sekretessen för uppgifter om enskilds hälsa och sexualliv. Domstolen återförvisade ärendet till Polisen för prövning av frågan.

Uppgift om panikångest var offentlig

En person vände sig till Falu kommun och begärde ut en polisanmälan som kommunen hade gjort mot två av sina anställda gällande trolöshet mot huvudman och bedrägeri. Kommunen lämnade ut polisanmälan med undantag för uppgifter om att en av de anställda hade uppgett sig lida av panikångest och att dennes arbetsledare kände till sjukdomsbilden och hade ett rehabiliteringsansvar. Kommunen sekretessbelade också namnet på den som var “tidigare avdelningschef eller liknande”. Kommunen stödde sig på den sekretess som gäller oavsett sammanhang och som bland annat skyddar uppgifter om sjukdomar i de fall det måste antas att den enskilde skulle lida betydande men om uppgifterna lämnades ut. Den sökande överklagade beslutet och fick rätt i kammarrätten. Domstolen ansåg inte att ett utlämnande av de aktuella uppgifterna skulle leda till betydande men.

KR Sthlm 6668-11

En reporter på TT fick inte ut övervakningsfilmen som visade då en intagen på Häktet i Flemingsberg mördade en häktesvakt. Enligt kammarrättens bedömning måste ett utlämnande av de delar av övervakningsfilmen som skildrar den avlidnas sista tid i livet och hur mordet begås antas medföra att den avlidna och hennes närstående kommer
att lida betydande men. Dessa delar av filmen omfattades därför av sekretess
enligt OSL 21:1. Filmen var också sekretessbelagd enligt OSL 18:8 eftersom den avslöjade känslig information om säkerheten i häktets lokaler. Filmen var till sist även sekretessbelagd enligt OSL 35:1 första stycket 1 som gäller uppgifter om enskildas personliga förhållanden i förundersökningar. Detta trots att filmen överlämnats till domstol i samband med åtal. Domstolen hänvisade till undantaget i OSL 35:7 p 3.

KR_Sthlm_6668_11