BUN-chef självständig i förhållande till kommundirektör

E-postmeddelanden som chefen för barn- och utbildningsförvaltningen i Östersunds kommun skickade till kommundirektören blev allmänna handlingar. Det här eftersom meddelandena rörde frågor där barn- och utbildningsförvaltningen var självständig i förhållande till kommunstyrelsen. Detta gällde trots att förvaltningschefen och kommundirektören båda var anställda inom kommunstyrelsen. Det kom kammarrätten fram till i dessa domar.

Sekretess för att skydda meddelare underkändes

Efter att kammarrätten hade skickat tillbaka ärendet till Östersunds kommun beslutade kommunstyrelsen att sekretessbelägga de begärda mejlen med hänvisning till bestämmelserna i OSL om sekretess till skydd för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. 

Sökanden överklagade på nytt och kammarrätten anmodade kommunstyrelsen att redovisa vilka paragrafer i OSL man hade tillämpat i sitt beslut. Kommunstyrelsen hänvisade till två paragrafer och förklarade att mejlen utgjorde en del av underlaget i ett visselblåsarärende.  Mejlen innehöll information om enskilda medarbetare som hade lämnat uppgifter om olämpligt uppträdande från en politiskt tillsatt ledamot. Kommunstyrelsen menade att ett utlämnande av handlingarna vore att “kringgå efterforskningsförbudet och principen om meddelarskydd”. 

Kammarrätten konstaterade att de begärda handlingarna inte innehöll några sådana uppgifter som skyddas av de paragrafer som kommunstyrelsen hade hänvisat till. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till kommunen en andra gång för prövning av om handlingarna omfattades av sekretess enligt någon annan paragraf.

Personalsocial sekretess inte heller tillämplig

Tredje gången gillt försökte Östersunds kommun sekretessbelägga mejlen med stöd av personalsekretess. Kammarätten underkände även det och beslutade att handlingarna skulle lämnas ut till sökanden.

Offentligt vilka verksamheter som drabbats av coronasmitta

En journalist hade rätt att få ut uppgifter om hur många brukare och anställda inom en kommuns äldreomsorg och LSS-verksamhet som smittats av covid-19 och vilket eller vilka boenden som drabbats av smitta. Det framgår av dessa två domar från kammarrätten.

Kommunerna menade att uppgifterna skulle kunna knytas till enskilda individer och därmed var sekretessbelagda på grund av bland annat patientsekretess, socialtjänstsekretess och personaladministrativ sekretess. Men kammarrätten hade en annan uppfattning:

“Sammanställningen över antalet smittade av covid-19 på kommunens äldreboenden och gruppboenden innehåller uppgifter om antalet smittade brukare och anställda på respektive boende. Av den prövade handlingen framgår att antalet individer inte är så litet att uppgifter kan härledas till en identifierbar person.”  

Mejl till internutredare inte hemligt

Fackförbundet ST begärde att få ta del av ett e-postmeddelande som en inskriven arbetssökande skickat till en av Arbetsförmedlingens internutredare. I meddelandet anmälde den inskrivne att hon hade blivit utsatt för brott av en av myndighetens medarbetare. Arbetsförmedlingen lämnade ut meddelandet med undantag för uppgifter om avsändarens namn, e-postadress samt uppgifter om dennes mående.

ST överklagade och fick rätt i kammarrätten. Enligt domstolen var uppgifterna inte hemliga enligt regeln om sekretess för enskilds hälsa och sexualliv. Domstolen trodde inte heller att den inskrivne skulle utsättas för våld eller annat allvarligt men om hennes e-postadress lämnades ut till ST. Slutligen förekom uppgifterna inte i ett ärende om arbetsförmedlingen. Därmed var sekretessen för uppgifter om personliga förhållanden i sådana ärenden inte tillämplig.

Bilder i mordutredningar delvis offentliga

När ett medieföretag begärde ut de tekniska protokollen i två mordutredningar lämnade Polisen ut handlingarna med samtliga bilder maskerade. Myndigheten motiverade detta med att det “i anslutning till bilderna fanns beskrivande text som mycket utförligt redovisade vad som framkom på bilderna och att bilderna därför saknade betydelse i brottmålen.”

Företaget överklagade beslutet. Kammarrätten konstaterade att de tekniska protokollen hade överlämnats till domstol i samband med åtal och därmed inte längre omfattades av förundersökningssekretess. Enligt kammarrätten hade det inte kommit fram skäl att anta att bilderna uppenbarligen saknat betydelse i brottmålen. Den omständigheten att bilderna åtföljs av beskrivande text som redovisar vad som framkommer på bilderna utgjorde inte skäl för en annan bedömning.

Däremot gällde kunde vissa av bilderna vara hemliga enligt den allmänne bestämmelse som skyddar uppgifter om enskilds hälsa eller sexualliv. Kammarrätten konstaterade att bilder på avlidna kan ses som uppgifter om en enskilds hälsa.

Vissa bilder kunde lämnas ut, enligt kammarrätten, medan andra eventuellt omfattades av den allmänna sekretessen för uppgifter om enskilds hälsa och sexualliv. Domstolen återförvisade ärendet till Polisen för prövning av frågan.

Uppgift om panikångest var offentlig

En person vände sig till Falu kommun och begärde ut en polisanmälan som kommunen hade gjort mot två av sina anställda gällande trolöshet mot huvudman och bedrägeri. Kommunen lämnade ut polisanmälan med undantag för uppgifter om att en av de anställda hade uppgett sig lida av panikångest och att dennes arbetsledare kände till sjukdomsbilden och hade ett rehabiliteringsansvar. Kommunen sekretessbelade också namnet på den som var “tidigare avdelningschef eller liknande”. Kommunen stödde sig på den sekretess som gäller oavsett sammanhang och som bland annat skyddar uppgifter om sjukdomar i de fall det måste antas att den enskilde skulle lida betydande men om uppgifterna lämnades ut. Den sökande överklagade beslutet och fick rätt i kammarrätten. Domstolen ansåg inte att ett utlämnande av de aktuella uppgifterna skulle leda till betydande men.

KR Sthlm 6668-11

En reporter på TT fick inte ut övervakningsfilmen som visade då en intagen på Häktet i Flemingsberg mördade en häktesvakt. Enligt kammarrättens bedömning måste ett utlämnande av de delar av övervakningsfilmen som skildrar den avlidnas sista tid i livet och hur mordet begås antas medföra att den avlidna och hennes närstående kommer
att lida betydande men. Dessa delar av filmen omfattades därför av sekretess
enligt OSL 21:1. Filmen var också sekretessbelagd enligt OSL 18:8 eftersom den avslöjade känslig information om säkerheten i häktets lokaler. Filmen var till sist även sekretessbelagd enligt OSL 35:1 första stycket 1 som gäller uppgifter om enskildas personliga förhållanden i förundersökningar. Detta trots att filmen överlämnats till domstol i samband med åtal. Domstolen hänvisade till undantaget i OSL 35:7 p 3.

KR_Sthlm_6668_11