Uppgifter i kommuninvånarregister var offentliga

En person vände sig till Bergs kommun och begärde ut födelsedatum och folkbokföringsadress/särskild postadress för personer på två orter som var födda och döda vissa angivna år. De begärda uppgifterna fanns i det digitala kommuninvånarregistret KIR.

Kommunen avslog begäran med hänvisning till att uppgifterna fanns i handlingar som inte var kommunens. Kommunen hänvisade i stället till Skatteverkets verksamhet för folkbokföring.

Personen överklagade och kammarrätten gav honom rätt. Kammarrätten konstaterade till att börja med att KIR var en inkommen handling till kommunen genom det sätt som kommunen använde registret. Enligt kammarrätten fanns det ingen särskilt anledning att anta att en enskild skulle lida men av ett utlämnande. De begärda uppgifterna skulle därför lämnas ut.

Uppgifter i fastighetsregister var hemliga

En samfällighetsförening vände sig till Lantmäteriet och begärde ut uppgift ur fastighetsregistret om namn och personnummer på en fastighetsägare som var medlem i föreningen. Föreningen ville använda uppgifterna för att driva in vägavgift från personen.

Lantmäteriet avslog och föreningen överklagade till kammarrätten. Domstolen konstaterade att namn och personnummer normalt är offentliga i fastighetsregistret men att det fanns en hotbild mot den aktuella personen. Eftersom uppgifter om fastighetsinnehav kan användas för att ta reda på någons vistelseort ansåg kammarrätten att uppgifterna var hemliga och avslog överklagandet.

Diarienummer var hemliga

En nyhetsbyrå begärde ut beslut från Skatteverket om avregistrering av falska identiteter i folkbokföringen. Skatteverket lämnade ut besluten med ett antal uppgifter maskerade: namn, personnummer, adress, passnummer samt diarienummer.

Nyhetsbyrån invände att diarienummer inte är sådana personliga förhållanden som skyddas av sekretessregeln. Men Skatteverket stod fast vid att även diarienumren var hemliga. Nyhetsbyrån överklagade.

Kammarrätten fastställde Skatteverkets beslut. Domstolen skrev: “Uppgifterna kan tillsammans med andra uppgifter bidra till upplysning om vilken person som avses eller ge ledning om var en person vistas”.

HFD 7820-13

En kvinna begärde hos Riksarkivet att få ut sin avlidna mammas personakt. I akten fanns uppgifter om identiteten på kvinnans bortadopterade halvsyster. Riksarkivet vägrade lämna ut identitetsuppgifterna och kvinnan överklagade men fick avslag i både kammarrätten och HFD. Domstolarna menade att halvsystern eller hennes närstående kunde lida men av ett utlämnande eftersom halvsystern eventuellt var ovetande om att hon var adopterad.

HFD_7820_13