NTF nekades uppgifter ur olycksdatabas

Trafiksäkerhetsorganisationen NTF begärde ut en rad uppgifter ur olycksdatabasen STRADA som förvaltas av Transportstyrelsen. Uppgifterna rörde olyckor som hade inträffat under 2019, till exempel position för olyckan, kommun, väghållare, hastighet, olycksväg/gata, väglag, väder- och ljusförhållanden. NTF har under lång tid använt uppgifter från STRADA för sin egen olycksdatabas som man håller tillgänglig för allmänheten på sin hemsida. Där finns också kartor där inträffade olyckor märks ut.

Transportsstyrelsen har tidigare lämnat ut den här typen av uppgifter men har på senare år skärpt sin tillämpning av statistiksekretessen. NTF fick därför nej på sin begäran. Enligt myndigheten är den begärda informationen så detaljerad att den kan göra att enskilda personer som har varit inblandade i olyckor kan identifieras, åtminstone om information kombineras med annan information såsom polisregister, pressklipp eller inlägga på sociala medier.

NTF överklagade men fick avslag. Även kammarrätten såg en risk för bakvägsidentifiering av enskilda och menade att de begärda uppgifterna omfattades av statistiksekretess.

Olycksstatistik var hemlig

En journalist begärde ut statistik från Transportstyrelsens databas Strada som visade alla trafikolyckor på Gotland under åren 2017–2019. Begäran omfattade uppgifter om om olyckans tid, svårighetsgrad och plats. Transportstyrelsen vägrade lämna ut uppgifterna med hänvisning till statistiksekretess.

Journalisten överklagade och menade att uppgifterna var av den typen att de inte kunde kopplas till någon enskild, och därför inte var hemliga. Kammarrätten höll inte med utan ansåg uppgifterna kunde kopplas till enskilda genom så kallad bakvägsidentifiering, dvs. genom att de sekretessbelagda uppgifterna kombinerades med annan extern information. Att det fanns ett journalistiskt ändamål bakom begäran hade ingen betydelse, enligt kammarrätten.

Elevprestationer på friskolor hemliga

Statistiska centralbyrån, SCB, vägrade lämna ut statistik om elever på fristående skolor, fritidshem och gymnasieskolor i kommuner där det bara fanns en sådan fristående enhet. Statistiken hade begärts ut av Sverige kommuner och regioner respektive Rådet för främjande av kommunala analyser och rörde genomströmning, betyg och sammansättning av elever.

SCB menade att statistiken kunde kopplas till enskilda utövare och att den avsåg ekonomiska förhållanden. Slutligen bedömde SCB att det inte stod klart att uppgifterna kunde lämnas ut utan skada för de enskilda utövarna, eftersom de kunde påverka potentiella elevers val av skola samt utnyttjas av konkurrenter. Uppgifterna var därför hemliga enligt statistiksekretessen.

De sökande överklagade men fick avslag i kammarrätten som delade SCB:s bedömning.