Barncancerfonden inte en anhörig

Ett antal efterlevande till en kvinna som hade testamenterat allt hon ägde till Barncancerfonden, begärde ut kvinnans journal från kommunen. De misstänkte att kvinnan led av en allvarlig psykisk störning när hon skrev testamentet, och de tänkte använde journaluppgifterna för att ifrågasätta testamentets giltighet.

Om uppgifter ska användas i en tvist mot en närstående till en avliden har ett utlämnande av uppgifterna ansetts medföra men för den närstående (RÅ 1992 not. 270 och 427). Men i det här fallet skulle uppgifterna användas i en tvist mot Barncancerfonden som inte kunde ses som en anhörig till den döda kvinnan. Därmed föll den grunden för sekretess bort. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till kommunen för en mer noggrann sekretessprövning av övriga sekretessgrunder.

Vårdsekretess inte tillämplig

En person begärde ut mejl som en anställd vid Region Östergötland hade skickat och tagit emot. Ett av mejlen innehöll uppgifter om en enskild persons hälsotillstånd. Regionen sekretessbelade uppgifterna med hänvisning till vårdsekretessen i OSL 25:1.

Sökanden överklagade och kammarrätten upphävde regionens beslut i den delen. Kammarrätten konstaterade att regionen inte hade haft tillgång till uppgifterna i sin egenskap av vårdgivare. Därför var den aktuella sekretessregeln inte tillämplig. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till regionen för prövning av om någon annan sekretessregel kunde tillämpas.

Fick ut sin döda mammas journal

Region Västernorrland ville inte ut lämna ut journalanteckningar om en avliden kvinna till hennes son. Han hade nämligen spridit moderns journal “till en vid krets” senast han fick ut den.

Sonen överklagade regionens avslag och skrev att han behövde journalanteckningarna som underlag för en anmälan om fel och försummelse i vården av hans mor.

Kammarrätten konstaterade att moderna hade utfärdat en generalfullmakt för sonen medan hon ännu var i livet, att han hade varit djupt involverad i hennes vård och tidigare hade tagit del av hennes journal. Mot den bakgrunden och med tanke på det uttalade syftet med begäran bedömde kammarrätten att handlingarna kunde lämnas ut utan det kränkte den avlidna moderns frid.

Olagliga mötesdiskussioner på LVM-hem

På möten vid LVM-hemmet Hornö diskuterades frågor som gällde de intagnas medicinering och hälsa, trots att inte bara sjukvårdspersonal var närvarande utan även personal från socialtjänstverksamheten.

I det här beslutet konstaterade JO att hälso- och sjukvård respektive socialtjänst är två olika verksamhetsgrenar inom Statens institutionsstyrelse, vilket att betyder att det gäller sekretess mellan dem. Därför var det fel att diskutera enskilda personers hälsotillstånd vid dessa möten.

Patientuppgifter röjdes för privata läkarsekreterare

JO utdelade allvarlig kritik mot två landsting för att ha röjt sekretessbelagda patientuppgifter genom att lämna ut dem till läkarsekreterare vid ett privat företag. De berörda landstingen anlitade företaget vid arbetstoppar när de egna läkarsekreterare hade svårt att hinna med journalföringen. Arbetet var upplagt så att de privata läkarsekreterare loggade in i landstingets journalsystem via en säker anslutning där de kunde lyssna på inlästa diktat från landstingets läkare och sedan skriva in uppgifterna i patienternas journaler. Uppgifterna lagrades därför aldrig utanför landstingens IT-system.  JO konstaterade att de privata läkarsekreterarna visserligen hade en slags tystnadsplikt som följde av ett avtal med deras arbetsgivare samt de regler som styr personuppgiftsbehandling. Men det var inte tillräckligt eftersom uppgifterna var så integritetskänsliga att bara en straffsanktionerad tystnadsplikt kunde ge ett tillräckligt skydd för patienterna. Enligt JO fanns det inte heller några sekretessbrytande regler som gav landstinget rätt att lämna ut uppgifterna.

JO_3032_2011

Omtvistad sambo hade rätt till obduktionsprotokoll

Kammarrätten slog fast att ett obduktionsprotokoll skulle lämnas ut till en advokat som företrädde en kvinna som levt i ett parförhållande med den döde mannen. Kammarrätten konstaterade att kvinnan var väl insatt i den döde mannens “hälsotillstånd och problematik”. Uppgifterna i protokollet hade inte heller någon betydelse i kvinnans tvist med mannens släktingar om ersättning från mannens livförsäkring. Tvisten gällde huruvida kvinnan var sambo med mannen vid dödsfallet.

KR_Jonkoping_2254_16

KR Göteborg 6760-14

En man begärde hos Närhälsan i Hisings backa att få ta del av en ljudupptagning från ett samtal mellan hans  avlidne far och sjukvårdsupplysningen. Samtalet skulle ha skett samma kväll som fadern avled. Närhälsan avslog och kammarrätten fastställde beslutet efter det att mannen överklagat. Domstolen var oenig men majoriteten menade att uppgifterna kunde kränka “…den frid som bör tillkomma den avlidne”. Domstolen hänvisade till det tillfälle då uppgifterna lämnades och att de lämnades anonymt.

KR_Goteborg_6760_14

KR Sthlm 8592-12

Kammarrätten slog fast att Nykvarns kommun skulle lämna ut journalhandlingar till en kvinna. Journalhandlingarna gällde den vård som hennes numera döde pappa hade fått på ett äldreboende i kommunen. Kvinnan tänkte använda journalerna som underlag för en anmälan till Socialstyrelsen eftersom hon var missnöjd med den vård som pappan fått i slutskedet av sitt liv. Kammarrätten kunde inte se att detta skulle vara till men vare sig för pappan eller någon av hans efterlevande.

KR_Sthlm_8592_12

KR Göteborg 7184-12

Kammarrätten undanröjde Landstinget Värmlands beslut om sekretess för uppgifter i en mejlkorrespondens. Kammarrätten påpekade att den beslutande myndigheten noggrant ska pröva varje uppgift i en allmän handling. Om en uppgift inte kan lämnas ut ska myndigheten precisera vilken skada eller men som ett utlämnande skulle innebära. Det hade inte landstinget gjort, menade kammarrätten, som därmed skickade tillbaka ärendet till landstinget för ny prövning.

KR_Goteborg_7184_12

 

 

KR Göteborg 6880-12

Smittskyddsläkaren i Värmland var skyldig att lämna ut en kopia av en dom om tvångsundersökning i avidentifierat skick till en journalist. Kammarrätten bestämde att avidentifieringen skulle ske genom att smittskyddsläkaren tog bort alla personuppgifter om den berörda personen med undantag för dennes postort. Domstolen fastställde däremot smittskyddsläkarens bedömning att den underliggande ansökan om tvångsundersökning inte kunde offentliggöras i någon del.

KR_Goteborg_6880_12

(Jämför med domen SvallKRdom 1905 11 där Kammarrätten i Sundsvall gjorde en annan bedömning).