Antal coronasmittade per boende var offentligt

En person hade rätt att få ut uppgifter om antalet brukare och anställda på respektive äldreboende inom Bergs kommun som hade smittats av covid-19. Det slog kammarrätten fast i den här domen.

Enligt kammarrätten var antalet individer per boende inte så litet att det gick att härleda några av uppgifterna till enskilda personer. Det rörde sig därför inte om uppgifter om enskildas hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Därmed gällde varken patientsekretess, socialtjänstsekretess eller personaladministrativ sekretess för uppgifterna.

Personen fick däremot inte ut uppgifter om antalet avlidna med covid-19 per boende. Där fanns det en risk att uppgifterna kunde kopplas till enskilda individer genom pusselläggning med till exempel information från folkbokföringsregistret, ansåg kammarrätten.

Antal coronasmittade på äldreboende var hemligt

PRO Östermalm i Stockholm begärde ut uppgifter om hur många boende som hade smittats och avlidit i covid-19 på respektive äldreboende i stadsdelen. Stadsdelsförvaltningen avslog begäran med hänvisning till socialtjänstsekretess.

PRO-föreningen överklagade till kammarrätten men fick avslag även där. Domstolen ansåg att det var möjligt att identifiera de enskilda personerna bakom siffrorna genom att jämföra med folkbokföringsinformation och andra uppgifter. Därmed stod det inte klart uppgifterna kunde lämnas ut utan att en enskild eller någon närstående till den enskilde led men.

Utredning om lärare skulle lämnas ut

En person vände sig till Mora kommun och begärde ut en utredning om en kommunanställd lärare. Den innehöll en uppräkning av händelser som ansågs ligga läraren till last, redogörelser för hur elever uppfattat situationen och lärarens egna kommentarer om vad som hänt. Utredningen innehöll även ett avsnitt där arbetsgivaren redogjorde för sin slutsats.

Kommunen avslog begäran med hänvisning till socialtjänstsekretess, sekretess som skyddar uppgifter i elevstödjande verksamhet samt sekretess som gäller i personalsocial verksamhet. Personen överklagade till kammarrätten som upphävde kommunens beslut.

Enligt kammarrätten gällde uppgifterna varken socialtjänst eller personalsocial verksamhet. Vissa uppgifter om de berörda eleverna hörde dock till elevstödjande verksamhet och var sekretessbelagda av det skälet. I övrigt skulle handlingarna lämnas ut enligt kammarrätten.

Ny teknik inte skäl för insyn i faderskapsutredning

Två vuxna tvillingbröder ville ha ut identiteten på de tre män som deras mamma hade uppgett som möjliga fäder i en faderskapsutredning. Ett blodprov hade tidigare uteslutit de tre männen som fäder men tvillingbröderna ville att männen skulle testas på nytt eftersom tekniken för faderskapstest utvecklats och blivit mer träffsäker. Vare sig kommunen eller kammarrätten tyckte att det var skäl att bryta sekretessen som skyddar de utredda männen.

KR_Sundsvall_310_18

Långtidsarbetslösas diagnoser offentliga

Karlskrona kommun var skyldig att lämna ut avidentifierade uppgifter om vilka diagnoser som hade ställts på långtidsarbetslösa personer som kommunen hade skickat till en privatläkare för utredning. Kammarrätten ansåg att kommunen kunde lämna ut uppgifterna på två sätt: antingen genom att skapa en lista med samtliga diagnoser eller genom att lämna ut läkarutlåtandena med samtliga uppgifter maskerade utom diagnosen.

kr-jonkoping_2380_13

 

Uppgifter hemliga på grund av testamentstvist

En dotter ville ha ut dokumentation om sin avlidna mor från hemvården i Halmstads kommun men fick avslag. Dottern ville använda dokumentationen för att ifrågasätta moderns testamente. Hon gick vidare till kammarrätten men fick avslag även där. Eftersom de efterfrågade handlingarna skulle användas i en testamentstvist ansåg kammarrätten att det inte stod klart att de kunde lämnas ut utan att någon anhörig till modern led men av detta.

KR_Goteborg_1716_16

Vårdnadshavare fick ut mer uppgifter

En man begärde hos Socialnämnden i Sundsvall att få ut alla orosanmälningar gällande honom själv, hans dotter och dotterns mamma. Socialnämnden vägrade lämna ut vissa av de begärda uppgifterna. Mannen överklagade till kammarrätten som gav honom delvis rätt. Domstolen konstaterade att de begärda uppgifterna omfattades av socialtjänstsekretess och prövade sedan om det fanns någon tillämplig sekretessbrytande bestämmelse. För två av de begärda orosanmälningarna fanns det inte det, enligt domstolen. Men en av anmälningarna hade lett till en utredning om mannens dotters situation  och i den utredningen var mannen part. Men eftersom ärendet var avslutat bedömde kammarrätten att han inte hade ett så beaktansvärt intresse av insyn att det bröt sekretessen. Kammarrätten konstaterade dock att mannen, som vårdnadshavare, hade rätt att få del av uppgifter om dottern eftersom det inte kunde antas att dottern skulle lida betydande men av detta.

KR_Sundsvall_376

KR Jönköping 1591-14

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) nekade en journalist att  få ut en kopia av en lex Sarah-anmälan som kommit in från Jönköpings kommun. Journalisten överklagade och fick rätt i kammarrätten. Man kunde utläsa av lex Sarah-anmälan att den drabbade vårdtagaren fanns i en grupp av sex personer. Enligt domstolen var den gruppen så pass stor att det inte gick att spåra den berörda vårdtagaren. Anmälan kunde därför lämnas ut i sin helhet.

KR_Jonkoping_1591_14

KR Sthlm 6085-13

Kontaktpersoner omfattas inte av den sekretess som gäller till skydd för enskilda inom socialtjänsten enligt OSL 26:1 1 st. Kontaktpersonerna ska istället ses som personal som eventuellt skyddas av sekretessen i OSL 39:3 1 st. Det slog kammarrätten fast och undanröjde Spånga-Tensta stadsdelsnämnds beslut att hemlighålla namnen på de kontaktpersoner som haft uppdrag för stadsdelen de senaste tre åren. Domstolen skickade tillbaka ärendet till stadsdelsnämnden med en uppmaning om att pröva om uppgifterna var hemliga enligt OSL 39:3 1 st eller kunde lämnas ut.

KR_Sthlm_6085_13