Fortsatt sekretess för partsbilaga

Partsbilagan till ett beslut om omedelbart omhändertagande av två personer var hemlig i alla delar utom vad gällde de bådas personnummer. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Socialtjänstsekretessen gällde inte för uppgifterna eftersom partsbilagan var en del av förvaltningsrättens beslut om omhändertagande. Men sekretessen som skyddar parter med skyddad folkbokföring gällde trots att förvaltningsrätten inte uttryckligen hade hänvisat till att denna sekretess skulle vara fortsatt tillämplig.

Hemligt vilka som går på daglig verksamhet

En person som hade beviljats plats på en kommuns dagliga verksamhet begärde ut en handling som visade vilka andra brukare som skulle delta i verksamheten. Kommunen avslog med hänvisning till socialtjänstsekretess. Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten.

Anhörigvårdares identitet hemlig

En kommuns anställningsavtal med en så kallad anhörigvårdare omfattas inte bara av personalsekretess utan också av socialtjänstsekretess. Därför hade Göte kommun stöd för att helt sekretessbelägga den anställdes identitet. Den bedömningen gjorde kammarrätten i dessa domar.

Överdriven maskning av lex Sarah-anmälningar

En journalist begärde ut ett antal lex Sarah-anmälningar från Statens institutionsstyrelse, Sis, som handlade om allvarliga missförhållanden vid myndighetens institutioner. Sis lämnade ut anmälningarna men hade maskerat en stor del av innehållet. Det var inte bara namn, personnummer, adress och kön på enskilda intagna som hade maskerats, utan också uppgifter om institutionernas namn, datum, tid och plats för olika händelser, samt vilka tvångsåtgärder som hade vidtagits.

Journalisten överklagade och kammarrätten ansåg att myndigheten hade gått allt för hårt fram med maskeringspennan och skickade tillbaka ärendet till Sis för en ny prövning.

Fortsatt sekretess för dom trots felaktig hänvisning

När förvaltningsrätten i Umeå meddelade dom i ett mål om tvångsvård beslutade domstolen samtidigt att fortsatt sekretess skulle gälla för en bilaga till domen. I bilagan fanns uppgifter om vårdnadshavarens och barnets namn, personnummer och adress. Som grund för detta hänvisade domstolen till socialtjänstsekretess.

En person begärde ut den sekretessbelagda bilagan och fick avslag av domstolen. Sökanden överklagade till kammarrätten som upphävde förvaltningsrättens beslut eftersom socialtjänstsekretessen inte är tillämplig på uppgifter som har tagits in i en dom. Ärendet gick tillbaka till förvaltningsrätten för prövning av om någon annan sekretessregel var tillämplig. Förvaltningsrätten lämnade ut personnumren men sekretessbelade uppgifterna om namn och personnummer med hänvisning till folkbokföringssekretess. De berörda personerna ansågs ha en hotbild mot sig.

Sökanden överklagade återigen till kammarrätten som denna gång fastställde förvaltningsrättens beslut. Sökanden överklagade då till HFD. Enligt HFD var frågan i målet om om uppgifter i en domstols dom, som har begärts ut med stöd av offentlighetsprincipen, kan hemlighållas med hänvisning till en annan sekretessbestämmelse än den som domstolen i domen har beslutat ska vara fortsatt tillämplig. HFD:s svar blev i detta fallet ja. HFD menade att det framgick tydligt av förvaltningsrättens beslut att fortsatt sekretess skulle gälla för uppgifterna var motiverat av samma skyddsintresse som skyddas av folkbokföringssekretessen, men att domstolen av misstag hänvisade till en annan sekretessregel. Därmed kunde folkbokföringssekretessen ändå tillämpas på uppgifterna.

Personer med sociala kontrakt var hemliga

En person ville ha ut en lista med namn och personnummer på alla med bostadssociala kontrakt i Sundsvalls kommun, det vill säga personer som får hyra lägenheter i andra hand av kommunen därför att de har svårt att få en bostad på annat sätt. Personen vände sig till två olika kommunala nämnder för att få uppgifterna: kommunstyrelsen och individ- och arbetsmarknadsnämnden.

Kommunstyrelsen avslog med hänvisning till socialtjänstsekretess och GDPR-sekretess. Båda dessa grunder underkändes av kammarrätten efter att personen hade överklagat dit. Enligt domstolen hade det inte kommit fram något som tydde på att personen tänkte använda personuppgifterna för något annat än privat bruk. Därmed var GDPR-sekretessen inte tillämplig.

Enligt kammarrätten var inte heller socialtjänstsekretessen tillämplig, eftersom andrahandsuthyrningen genom bostadssociala kontrakt, är en verksamhet som bedrivs inom kommunstyrelsen:

”Även om uthyrningen sker till personer som förekommer inom socialtjänsten anser kammarrätten att kommunstyrelsens andrahandsuthyrning inte kan anses vara socialtjänstverksamhet”

Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till kommunstyrelsen för en prövning av om uppgifterna i stället kunde hemlighållas med stöd av den sekretess som gäller kommunal bostadsuthyrningsverksamhet.

Kammarrätten fastställde däremot individ- och arbetsmarknadsnämndens beslut. Nämndens arbete med bostadssociala kontrakt var att betrakta som socialtjänst och uppgifterna där omfattades av socialtjänstsekretess.

Åklagare nekades beslut om parkeringstillstånd

En åklagare vände sig till Trafiknämnden i Göteborg och begärde ut beslut och beslutsunderlag i ett ärende där en person hade beviljats parkeringstillstånd för rörelsehindrad. Nämnden avslog begäran med hänvisning till socialtjänstsekretess.

Åklagaren överklagade och menade att man borde göra undantag från sekretessen med stöd av den sekretessbrytande regel som säger att hemliga uppgifter i vissa fall kan lämnas ut, om det krävs för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet. Personen som hade fått parkeringstillståndet stod åtalad för att ha förfalskat ett läkarintyg för att få uppskov med fängelsestraff, och enligt åklagaren var vederbörande fullt frisk. Därför menade åklagaren att det låg i kommunens intresse att få utrett om personen hade använt falska eller osanna handlingar även som grund för sin ansökan om parkeringstillstånd för rörelsehindrade.

Kammarrätten avslog överklagandet. Domstolen hänvisade till att den sekretessbrytande regeln ska tillämpas restriktivt. Domstolen skrev:

Det är alltså det intresse som den utlämnande myndigheten har av att lämna uppgiften som är avgörande, inte vilket intresse den mottagande myndigheten har av uppgiften (JO 8077-2018 och JO 1936-2019).

I det här fallet hade trafiknämnden inte själv bedömt att ett utlämnande var nödvändigt för att fullgöra dess verksamhet. Därmed kunde uppgiften in lämnas ut med stöd av det aktuella sekretessundantaget, bedömde kammarrätten.

Över 70 år gammalt faderskapserkännande var offentligt

En kvinna hade rätt att få ut en handling benämnd ”Faderskapserkännande och avtal om underhållsstöd” från socialtjänsten i Pajala kommun. Handlingen var undertecknad av den berörda fadern och modern i november 1944, vilket enligt kammarrätten visade att handlingen var mer än 70 år gammal. Socialtjänstsekretessen gällde alltså inte längre.

Antal coronasmittade per äldreboende inte hemligt

Det var inte hemligt hur många som hade konstaterats smittade av Covid-19 per vård- och omsorgsboende i Kungsbacka kommun. Det bedömde kammarrätten i den här domen, och motiverade det bland annat så här:

”Av inhämtad utredning framgår att kommunens minsta vård- och omsorgsboende har 27 lägenheter. Det är därmed inte fråga om så små enheter att uppgifter kan härledas till en identifierbar person.”