Totalbelopp var offentligt

Antal enheter och pris per enhet var hemligt i en faktura som hade kommit in till Region Jönköpings län. Uppgifter om frakt och totalbelopp kunde däremot lämnas ut. Det bedömde kammarrätten i den här domen.

Standardpriser var inte hemliga

Prisuppgifter i fakturor som Clas Ohlson och Jysk hade skickat till Region Jönköpings län var inte hemliga eftersom det var samma priser som företagen erbjuder i sina webbutiker till vilken företagskund som helst. Det kom kammarrätten fram till i den här domen.

Antal levererade enheter var offentligt

Antal levererade enheter kunde offentliggöras men inte priset, bedömde kammarrätten i den här domen som gällde utlämnande av fakturor från Region Jönköpings län.

Polisens teknik för ansiktsigenkänning hemlig

En journalist begärde ut dokumentation från Polismyndighetens upphandling av teknik för ansiktsigenkänning. Polismyndigheten sekretessbelade samtliga begärda handlingarna i deras helhet. Det här eftersom materialet avslöjade polisens tekniska förmåga på området. Ett utlämnande kunde skada både polisens verksamhet och rikets säkerhet, enligt myndigheten.

Journalisten överklagade och kammarrätten upphävde Polismyndighetens beslut. Domstolen konstaterade att handlingarna innehöll en rad harmlösa uppgifter som inte kunde sekretessbeläggas. Eftersom Polismyndigheten inte hade lämnat ut handlingarna ens i maskerad form hade myndigheten inte gjort en tillräckligt noggrann sekretessprövning, ansåg kammarrätten. Ärendet gick tillbaka till Polismyndigheten för ny prövning.

Polismyndigheten fattade ett nytt beslut som innebar att journalisten fick ut samtliga begärda handlingar med undantag för ett avtal som lämnades ut i maskerat skick. De uppgifter som hade maskerats var bland annat uppgifter om vilket system och teknik för ansiktsigenkänning som Polismyndigheten använder, leverantör, datum när avtalet tecknades, vissa tidsuppgifter, namnuppgifter på de personer som hade undertecknat avtalet, namn på en person hos Polismyndigheten som har skrivit en tjänsteanteckning kopplad till avtalet samt diverse prisuppgifter. 

Journalisten överklagade. Kammarrätten delade Polismyndighetens bedömning att uppgifterna om vilket system och vilken teknik som används och uppgifterna om aktuell leverantör inklusive leverantörens namnunderskrift omfattades av sekretess till skydd för den polisiära verksamheten samt försvarssekretess. Övriga uppgifter var däremot inte hemliga enligt dessa sekretessbestämmelser. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till Polismyndigheten för en prövning av om dessa uppgifter var hemliga enligt någon annan bestämmelse.

Polismyndigheten fattade ett tredje beslut där myndigheten på nytt lämnade ut det begärda avtalet i maskerad form. Den här gången sekretessbelade myndigheten adressen i anbudsdokumentet med stöd av den sekretess som gäller för Polismyndighetens personuppgiftsbehandling inom brottsdatalagens område. Vidare sekretessbelade myndigheten prisuppgifter och tidsuppgifter i avtalet med hänvisning till affärssekretess.

Journalisten överklagade. Kammarrätten bestämde att totalsumman i anbudsdokumentet kunde lämnas ut, men avslog överklagandet i övrigt.

Hemligt vilka som fått hyresrabatt

En journalist begärde ut de tilläggsavtal om hyresrabatt som kommunala Katrineholms fastighets AB hade tecknat med olika företag som drabbats av ekonomiska problem i samband med coronakrisen. Det kommunala bolaget vägrade lämna ut de begärda handlingarna med hänvisning till att dessa kunde avslöja känsliga uppgifter om företagens ekonomiska ställning.

Journalisten överklagade men fick avslag även i kammarrätten. Domstolen konstaterade att vissa uppgifter i de begärda handlingarna var offentliga, till exempel redogörelser för författningstext, men bedömde att dessa uppgifter saknade “betydelse i sammanhanget”.

Uppgifter i fakturor var hemliga

Ett företag begärde ut ett stort antal fakturor som olika leverantörer skickat till Täby kommun. I fakturorna framgick bland annat vad kommunen hade köpt respektive beställt, när detta skedde, i vilken omfattning eller till hur många enheter, styckpris på material, timkostnad för arbete och eventuella rabatter och paketpris. Kammarrätten kom i den här domen fram till att fakturorna omfattades av affärssekretess till skydd för leverantörerna och bara kunde lämnas ut i maskerat skick.

Uppgifter i anbud var offentliga

Ett kommunalt bostadsbolag i Göteborgs kommun sekretessbelade uppgifter i ett antal anbud som hade kommit in till myndigheten i en upphandlingen. Det rörde sig bland annat om priser, referensuppdrag, CV, tekniska specifikationer och underleverantörer. Sekretessen motiverades med att de berörda företagen skulle skadas ekonomiskt av ett utlämnande.

Advokatbyrån som hade begärt ut handlingarna överklagade. Byrån pekade på att ingen av anbudsgivarna hade begärt sekretess för de aktuella uppgifterna när de lämnade in sina anbud, “trots att detta rekommenderades i upphandlingen”.  Den vinnande anbudsgivaren hade visserligen, efter avslutade upphandling och på förfrågan från det kommunala bostadsbolaget, begärt sekretess för sitt anbud. Men advokatbyrån invände att önskemålet om sekretess var allmänt formulerat och endast delvis motiverat.

Kammarrätten gick på klagandens linje och biföll överklagandet. Kammarrätten tyckte inte att den vinnande anbudsgivarens önskan om att ”sekretessbelägga så mycket som möjligt” var tillräckligt konkret. Inte heller det kommunala bostadsbolaget hade gett någon närmare förklaring till varför uppgifterna behövde hållas hemliga.

Uppgörelse om järnvägen i Kiruna var offentlig

När Trafikverket lämnade ut sina avtal med LKAB om järnvägen och stationen i Kiruna maskerade myndigheten vissa uppgifter kring uppgörelsen. Personen som hade begärt ut avtalen överklagade till kammarätten och fick rätt. Domstolen tyckte inte att Trafikverket hade anfört några konkreta skäl till varför myndigheten eller LKAB skulle lida skada av ett utlämnande. Avtalen var därför offentliga i sin helhet.

Bankkontonummer var affärshemlighet

En person begärde ut kommunens verifikationer avseende erhållen betalning för en fastighet som kommunen hade sålt. Kommunen lämnade ut verifikationerna men maskerade uppgiften om köparens bankkontonummer.

Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten. Rätten ansåg att ett bankkontonummer är en uppgift om en enskilds affärsförhållanden som inte är allmänt tillgänglig eller lätt att ta reda på. Tydligen menade kammarrätten att det därmed fanns särskild anledning att anta att köparen skulle lida skada om uppgiften röjdes.

Journalist hade rätt att få ut källkod

En radiojournalist begärde ut källkoden som låg till grund för den algoritmstyrda mjukvara som Trelleborgs kommun använder som beslutsstöd inom socialtjänsten för exempelvis försörjningsstöd.

Kommunen avslog begäran och journalisten överklagade. I samband med överklagandet förklarade kommunen att den hade grundat sitt avslagsbeslut på en bestämmelse som skyddar affärshemligheter hos enskilda som gör affärer med myndigheter.

Kammarrätten underkände den sekretessgrunden och biföll överklagandet. Domstolen pekade på att programvaran hade tagits fram specifikt för kommunens behov och att kommunen numera ägde denna. Det handlade alltså inte om en produkt som hade licensierats till kommunen. Leverantören ägde inte längre källkoden och kunde inte disponera över produkten för kommersiella ändamål.