Malaysiska underleverantörer var hemliga

En journalist begärde ut handlingar från Region Östergötland som innehöll firmanamn på de malaysiska producenter som var underleverantörer till regionens leverantörer av engångshandskar. Regionen avslog med hänvisning till att information om vilka underleverantörer en viss leverantör använder är affärskänslig information. Bland annat därför att leverantörens konkurrenter kan vilja ingå avtal med samma underleverantörer.

Journalisten överklagade beslutet. Kammarrätten konstaterade att en av leverantörerna hade begärt att information om dennes underleverantörer skulle sekretessbeläggas. Kammarrätten fastställde regionens sekretessbeslut vad gällde den leverantören. Vad gällde övriga leverantörer framgick inte deras inställning i sekretessfrågan och kammarrätten återförvisade ärendet till regionen för att den skulle höra sig för.

Det visade sig att alla de andra leverantörerna också ville att uppgifter om deras underleverantörer skulle beläggas med sekretess. Region Östergötland gjorde som leverantörerna ville och när journalisten överklagade blev det avslag i kammarrätten.

Priser i fakturor var offentliga

Kammarrätten kom fram till att två fakturor som hade kommit in till Kalix kommun från ett IT-företag var offentliga och skulle lämnas ut utan maskeringar. Kommunen hade maskerat antal, artikelbenämning, beskrivning och priser i fakturorna. Enligt kammarrätten saknades det stöd för det, trots att företaget hade begärt sekretess för prisuppgifterna. Kammarrätten tyckte inte att uppgifterna i fakturorna avslöjade företagets prissättningsstrategi eller affärsmodell, och såg inte att ett utlämnande skulle skada företaget.

Veterinärintyg var offentliga i sin helhet

En person begärde ut fyra veterinärintyg från Länsstyrelsen i Västra Götaland. Intygen fanns i ett ärende där länsstyrelsen hade anlitat veterinärer för att undersöka katter. Myndigheten lämnade ut intygen men maskerade först uppgifter som visade på vilka orter de berörda veterinärerna var verksamma. Länsstyrelsen menade att man med ledning av uppgifterna kunde räkna ut vilka veterinärerna var, vilket kunde leda till skada eftersom veterinärer som anlitas av länsstyrelsen ofta utsätts för hot.

Personen överklagade till kammarrätten som upphävde länsstyrelsens beslut och bestämde att intygen skulle lämnas ut i deras helhet. Det fanns inte stöd för att sekretessbelägga uppgifterna, varken med hänvisning till affärssekretess eller tillsynssekretess.

Resultat av slutbesiktning var offentligt

Protokollet från slutbesiktningen av Strömbron i Bengtsfors var en offentlig handling. Det slog kammarrätten fast i denna dom. Det rådde ingen affärssekretess för uppgifterna i handlingen, ansåg domstolen.

Hemligt vilket företag som hyrt ut en läkare

Det var hemligt vilken bemanningsföretag som hade hyrt ut en viss läkare till en vårdcentral i Sörmland, ansåg kammarrätten i denna dom. Uppgiften var en företagshemlighet och det fanns särskild anledning att anta att företaget skulle lida skada om uppgiften lämnades ut.

Avtal hemlighölls felaktigt

Ett företag begärde ut avtalet mellan Grums kommun och MH Energioptimering. Kommun sekretessbelade avtalet med hänvisning till att det innehöll uppgifter om MH Energioptimerings affärsförhållanden. Dessutom innehöll avtalet en klausul om att båda parter måste godkänna att uppgifter lämnas ut till “3:e part”.

Företaget överklagade beslutet och fick rätt i kammarrätten. Enligt domstolen innehöll avtalet inget konfidentiellt eller känsligt och kunde offentliggöras.

Matarvattenledning ingen försvarshemlighet

Ett byggföretag begärde hos Storumans kommun att få ut ett antal handlingar gällande en entreprenad som omfattar bygget av en två kilometer lång matarvattenledning i Hemavan. Kommunstyrelsen lämnade ut handlingarna med undantag för inmätning av matarvattenledningen och karta tillhörande markavtal. Dessa handlingar sekretessbelades med hänvisning till försvarssekretess. Även uppgifter om entreprenörens á-priser sekretessbelades med hänvisning till affärssekretess.

Byggföretaget överklagade. Kammarrätten ändrade delvis kommunens beslut och bestämde att handlingar gällande inmätning av matarvattenledning samt karta tillhörande markavtal skulle lämnas ut. Enligt domstolen rörde uppgifter om byns vattenförsörjning visserligen totalförsvaret, men det skulle inte innebära en fara för rikets säkerhet att lämna ut dessa.

Uppgifter om á-priser var däremot hemliga enligt domstolen eftersom det inte fanns anledning att ifrågasätta entreprenörens uppgifter om att ett utlämnande skulle vålla stor skada för framtida prisstrategier.  

Hemligt var djur stallas upp

Det är hemligt vilka djurhem som sköter uppstallningsverksamheten åt Länsstyrelsen i Stockholm. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Anledningen är att djurhemmen löper risk att utsättas för olaga intrång och skadegörelse om uppgifterna blir kända.

À-priser inte hemliga

En person hade rätt att få ut uppgifter om à-priser i en fakturautredning och i anbudshandlingar från det kommunala bostadsbolaget Förvaltaren i Sundbybergs kommun. Kammarrätten tyckte inte att det fanns någon konkret anledning att anta att vare sig bostadsbolaget eller den aktuella leverantören skull lida skada av ett utlämnande. Kammarrätten hänvisade också till att syftet med begäran var att granska myndigheters förvaltning av allmänna medel.

Hjälpmedelsdatabas allmän handling

I den här domen bedömde kammarrätten att landstingsägda Inera AB:s databas Hjälpmedelstjänsten är en allmän handling.

I databasen kan leverantörer av olika hjälpmedel registrera sina produkter och prislistor. Sjukvårdshuvudmän som är kunder hos Inera kan använda databasen för att söka information om de olika hjälpmedlen.

Inera menade att bolaget bara ägnade sig åt teknisk bearbetning eller lagring av databasen och att den därför inte var en allmän handling hos bolaget. Kammarrätten höll inte med utan pekade på att det inte fanns några tekniska eller administrativa begränsningar för hur Inera hanterade informationen och att dabasen därför skulle ses som inkommen och allmän handling hos bolaget.

Efter att ha fått tillbaka ärendet från kammarrätten avslog Inera sökandens begäran på nytt. Den här gången med motiveringen att det inte gick att exportera innehållet i databasen med rutinbetonade åtgärder.

Dessutom menade Inera att uppgifterna i databasen omfattades av affärssekretess. Det gällde till exempel uppgifter om ingångna avtal och överenskomna priser mellan enskilda sjukvårdshuvudmän och deras leverantörer.

Sökanden överklagade och kammarrätten upphävde på nytt Interas beslut. Domstolen konstaterade att sökanden inte hade begärt en sammanställning av uppgifter ur databasen utan samtliga uppgifter. Frågan om utlämnandet kunde ske med rutinbetonade åtgärder var därför inte relevant i fallet. Domstolen tyckte inte heller att Inera hade gjort en sådan noggrann och detaljerad sekretessprövning som kunde krävas.