Polisen maskade för mycket i Palme-liggaren

Två personer begärde ut den så kallade liggaren i Palmeutredningen, en handling om cirka tusen sidor i A2-format. Liggaren fungerade som en slags innehållsförteckning över handlingarna i utredningen och har formen av en tabell i Excel.

Polismyndigheten maskerade en mängd uppgifter i liggaren och personerna överklagade. Kammarrätten upphävde Polismyndighetens beslut och skickade tillbaka ärendet till myndigheten för en mer noggrann prövning. Domstolen tyckte att Polisen hade haft fog för att hemlighålla en stor del av de personnamn som förekom i liggaren. Enligt domstolen var det inte rimligt att kräva av Polisen att den skulle ta reda på om alla dessa personer var i livet eller döda och om deras namn hade offentliggjorts tidigare. Samtidigt kunde domstolen se att Polisen hade sekretessbelagt en rad uppgifter felaktigt. Det gällde till exempel:

  • Namn på kända misstänkta som Christer Pettersson och Stig Engström.
  • Namn på personer som agerat i sina yrkesroller som poliser, politiker, ambassadörer och journalister i tjänst.
  • Namn på länder och städer.
  • Diarienummer och avsnittskoder.
  • Namn på och adress till organisationer och andra juridiska personer.

Polisen maskade för mycket i Palmeutredningen

En journalist begärde ut handlingarna i “den nya Palmeutredningen”, det vill säga den utredning som leddes av Krister Petersson från 2017 till 2020 och rörde den så kallade Skandiamannen Stig Engström. Förundersökningen omfattade omkring 1.000 sidor och Polismyndigheten lämnade ut materialet med en stor del av uppgifterna maskerade.

Journalisten överklagade och menade bland annat att Polismyndigheten slentrianmässigt hade tagit bort namnen på personer som förekommer i förundersökningen.

Kammarrätten inledde med att konstatera att Stig Engström är avliden och inte har några efterlevande som kan betraktas som närstående i offentlighets- och sekretesslagens mening. Domstolen menade att Polismyndigheten inte hade tagit hänsyn till detta i tillräckligt stor utsträckning och därför hade sekretessbelagt allt för många uppgifter om Engström. Även när det gällde uppgifter om Engströms bror och om den så kallade “vapensamlaren” hade Polismyndigheten varit för restriktiv, enligt kammarrätten. Polismyndigheten hade också använt förundersökningssekretess som grund för att maskera ett stort antal uppgifter om försvaret, vilket var fel enligt kammarrätten. Vidare hade Polismyndigheten utan fog sekretessbelagt namn på ett stort antal företag och organisationer.

Kammarrätten tyckte inte att det var domstolens uppgift att i detalj avgöra vilka uppgifter som skulle lämnas ut ur förundersökningen och skickade i stället tillbaka ärendet till Polismyndigheten för en förnyad prövning. Den skulle emellertid göras med ledning av de uttalanden som kammarrätten hade gjort i domskälen.

Förvrängd ljudupptagning var en ny handling

Polismyndigheten avslog en begäran från en journalist som ville ta del av ett inkommet larmsamtal. Myndigheten menade att personerna som hördes på inspelningen kunde antas lida men om denna lämnades ut. Journalisten överklagade beslutet och yrkade att inspelningen skulle lämnas ut till honom i sin helhet. Han gjorde också ett antal alternativa yrkanden, bland annat att inspelningen skulle lämnas ut efter att alla röster, förutom den som tillhörde person som ringt in, hade klippts bort eller förvrängts. Inringaren hade nämligen gett sitt samtycket till att inspelningen lämnades ut till journalisten. Men enligt kammarrätten gjorde inte samtycket att handlingen kunde lämnas ut i sin helhet eftersom det förekom andra röster på inspelningen. Yrkandena om att inspelningen skulle lämnas ut med vissa röster förvrängda eller bortklippta innebar att det skulle behöva skapas en helt ny handling. En sådan begäran omfattas inte av tryckfrihetsförordningens regler om utlämnande av allmänna handlingar, menade kammarrätten och avvisade dessa yrkanden.

KR_Sthlm_5875_18

Sekretessundantag oavsett om anmäld delgivits misstanke

Sekretessen som skyddar uppgifter om enskilda i polisanmälningar gäller bara i undantagsfall mot den anmälde själv. Det framgår av OSL 35:2. Detta undantag från sekretessen gäller oavsett om den anmälde har blivit delgiven misstanke eller inte, konstaterade kammarrätten i dessa domar.

KR_Sthlm_59_18

KR_Sthlm_3492_17

Ordningsvakters inlägg på Facebook hemliga

En person begärde hos kammarrätten att få ut skärmdumpar som polisen hade gett in i mål om avstängning av ordningsvakter. Skärmdumparna visade nedsättande uttalanden som ordningsvakterna hade gjort mot andra personer och kom ursprungligen från en utredning om hets mot folkgrupp. Kammarrätten avslog begäran om att få ut skärmdumparna. Personen överklagade till HFD men fick avslag även där. HFD skrev: “Uppgifterna är i allt väsentligt av sådant slag att det kan antas att ordningsvakterna och de andra personerna som deltagit i konversationerna samt de personer som berörs i konversationerna lider skada eller men om skärmdumparna lämnas ut.” Enligt HFD gick det inte heller att avidentifiera skärmdumparna på ett sätt som undanröjde risken för men.

HFD_6647_16

KR Sthlm 978-13

Den målsägande (brottsoffret som hade polisanmält det aktuella brottet) var inte part i förundersökningen och hade därför inte rätt till partsinsyn enligt OSL 10:3. Det konstaterade kammarrätten i denna dom och hänvisade till en vägledande dom från dåvarande Regeringsrätten (RÅ 2001 not. 84). Samtidigt menade kammarrätten att det fanns uppgifter i förundersökningen som kunde lämnas ut till målsäganden men som polisen sekretessbelagt felaktigt. Kammarrätten skickade därför tillbaka ärendet till polisen för en mer noggrann sekretessprövning.

KR_Sthlm_978_13

För ytterligare domar om slarviga sekretessprövningar vid polismyndigheten, se här.

KR Sthlm 7713-12

En åtalsanmälan om misstänkt marknadsmissbruk var offentlig i sin helhet hos Finansinspektionen efter det att förundersökningen hade lagts ned. Det konstaterade kammarrätten. Enligt domstolen omfattades inte uppgifterna av någon förundersökningssekretess och eftersom Finansinspektionen inte bedriver någon egen brottsbekämpande verksamhet så kunde inte heller uppgifter sekretessbeläggas med stöd av OSL 35:1.

KR_Sthlm_7713_12

KR Göteborg 3819-10

Chefsjuristen vid polisen i Västra Götaland fick i denna dom bakläxa för tredje gången i samma ärende. Kammarrätten som vid två tidigare tillfällen skickat tillbaka hela ärendet till chefsjuristen för en mer noggrann sekretessprövning slog i denna dom fast att vissa uppgifter skulle lämnas ut. Ärendet gällde en begäran från en journalist om att få ut polisanmälningar som rörde politiskt motiverade brott mot ett antal personer.

KR_Goteborg_3819_10

Se även JO_685_12

Bakläxa tre gånger om i samma ärende

En chefsjurist vid polisen i Västra Götaland fick bakläxa i kammarrätten tre gånger om i samma ärende. Ärendet gällde en begäran från en journalist om att få ut polisanmälningar rörande vissa personer som skulle ha utsatts för brott av politiska skäl. JO konstaterade att chefsjuristen inte hade tagit till sig kammarrättens beslut på det sätt som man kunde förvänta sig men lät saken bero eftersom chefsjuristen redan tvingats genomlida en förundersökning om tjänstefel med anledning av det inträffade.

JO_685_12

Se även KR_Goteborg_3819_10

KR Sthlm 3830-10

En journalist begärde att få ut diarienummer på tio åtal med en viss brottskod som Åklagarkammaren i Göteborg väckt under år 2009. Åklagarmyndigheten avslog med hänvisning till att myndigheten var förbjuden att göra en sådan sökning enligt Cåbraförordningen som reglerar hur ärendehanteringssystemet Cåbra får användas. Kammarrätten biföll journalisten överklagande och bestämde att Åklagarmyndigheten skulle lämna ut de begärda diarienumren.

KR_Sthlm_3830_10