Kvarhållna brev inte allmänna handlingar

Kriminalvården beslutade att kvarhålla två försändelser som var adresserade till en intagen eftersom myndigheten bedömde att innehållet skulle kunna äventyra säkerheten i fängelset om den intagne fick del av det. Den intagne överklagade beslutet till förvaltningsrätten och bland de handlingar som Kriminalvården lämnade över till domstolen fanns de aktuella försändelserna. Fången begärde senare ut hela underlaget från förvaltningsrätten inklusive de aktuella försändelserna. Förvaltningsrätten sekretessbelade försändelserna med motiveringen att ett utlämnande kunde leda till att enskilda utsattes för våld eller annat allvarligt men. Den intagne överklagade förvaltningsrättens dom till kammarrätten men det blev avslag även där. Kammarrätten kom fram till att försändelserna inte var allmänna handlingar hos Kriminalvården. Domstolen tillämpade en undantagsbestämmelse som säger att brev som har lämnats in till en myndighet endast för vidare befordran till en viss adressat inte blir allmänna handlingar. Försändelserna blev inte heller allmänna handlingar för att de överlämnades till förvaltningsrätten vid fångens överklagande, konstaterade kammarrätten.

KR_Goteborg_3479_18

Inte hemligt var fånge sitter inne

En person vände sig till anstalten Färingsö och begärde att få ta del av strafftidsbeslut för alla intagna med “skyddad id” som var placerade vid anstalten ett visst datum. Kriminalvården lämnade ut ett strafftidsbeslut som passade in på begäran men maskerade uppgifter om den intagnes namn och personnummer, uppgifter om vilken domstol som dömt ut straffet, målnumret och namnet på häktet där beslutet hade fattats. Myndigheten konstaterade att uppgifterna inte kunde hemlighållas med stöd av OSL 35:15. Den bestämmelsen skyddar visserligen uppgifter om personliga förhållanden i Kriminalvårdens verksamhet men alla former av beslut är undantagna från sekretessen. Myndigheten tillämpade därför i stället OSL 21:3 som skyddar uppgifter om förföljda personer, bland annat uppgifter om var sådana personer bor stadigvarande eller tillfälligt. Sökanden överklagade till kammarrätten. Domstolen undanröjde Kriminalvårdens beslut och bestämde att strafftidsbeslutet skulle lämnas ut i sin helhet. Domstolen hänvisade till att begränsningar av den grundlagsfästa rätten att ta del av handlingar måste anges noga i lag. Domstolen konstaterade att det aktuella strafftidsbeslutet inte innehåller några uppgifter om var den intagen tillfälligt vistas. Däremot, förklarade domstolen, innehåller beslutet sådana uppgifter som tillsammans med det sätt som begäran hade formulerats avslöjar var den intagne för tillfället befinner sig. Men enligt domstolen var det förhållandet inte skäl att enligt OSL 21:3 eller någon annan sekretessregel vägra lämna ut de begärda uppgifterna.

kr_jonkoping_2554_16

Kriminalvårdares privata mejladresser hemliga

En journalist begärde hos Kriminalvården att få ta del e-postloggar för 90 dagar avseende e-post från och till sju namngivna tjänstemän – generaldirektören, presschefen och fem anställda vid Nationella Transportenheten. Myndigheten lämnade ut loggarna men med en rad uppgifter maskerade.

Journalisten överklagade till kammarrätten och yrkade att vissa av de maskerade uppgifter skulle lämnas ut till henne. Det gällde privata e-postadresser tillhörande tjänstemän vid Kriminalvården, mejladresser till utomstående som haft mejlkontakt med presschefen och enskildas namn som förekommit i ämnesraden i vissa meddelanden i den mån de varit anställda eller före detta anställda vid myndigheten.

Kammarrätten avslog hennes yrkande om att få ut anställdas privata e-postadresser. En uppgift om en tjänstemans privata e-postadress utgjorde enligt kammarrättens uppfattning en uppgift i myndighetens personaladministrativa verksamhet. Och det stod enligt domstolen inte klart att uppgifterna kunde röjas utan men för de anställda. Inte heller “kapade” adresser som bara visade avsändarens eller mottagarens namn kunde lämnas ut, enligt domstolen.

Kammarrätten biföll journalistens yrkande om att få ut personliga e-postadresser till personer som haft kontakt med Kriminalvårdens presschef. Dessa uppgifter var inte sekretessbelagda även om vissa av dem tagit kontakt med presschefen för att begära ut allmänna handlingar.

Kammarrätten biföll också journalisten yrkande om att få ut namn på anställda eller före detta anställda vid Kriminalvården som förekom i ämnesraderna i e-postloggen. Anställda omfattas inte av sekretessen i OSL 35:15 som skyddar enskildas personliga förhållanden. Domstolen ansåg inte heller att de berörda personerna riskerade att utsättas för våld eller annat allvarligt men (OSL 39:3 1 st) om journalisten fick ut deras namn.

KR_Jonkoping_1323_15

KR Jönköping 992-13

Kriminalvården hade stöd för att sekretessbelägga utländska brottmålsdomar som förvarades hos myndigheten. Det konstaterade kammarrätten i denna dom. Reportern som hade begärt ut domarna menade att domarna borde vara offentliga i sin helhet på samma sätt som svenska domar är helt offentliga i svensk domstol. Kammarrätten konstaterade att sekretessen hos Kriminalvården även omfattar domar som kommer in till myndigheten, vilket framgår av en proposition.

KR_Jonkoping_992_13

 

KR Jönköping 2630-11

En journalist begärde ut dokumentation av den vård som en dömd för barnporrbrott fått under sin skyddstillsyn. Journalisten gjorde detta med hänvisning till att den dömde hade återfallit i brott efter avtjänat straff. Kriminalvården avslog begäran med hänvisning till sekretess till skydd för den enskilde. Kammarrätten fastställde Kriminalvårdens beslut.

KR_Jonkoping_2630_11

KR Jönköping 1497-11

Kriminalvårdens beslut om vid vilka anstalter fångar ska vara placerade är offentliga. Det slår kammarrätten fast i denna dom. Sekretessregeln som skyddar uppgifter inom Kriminalvården om enskildas personliga förhållanden gäller inte för uppgifter i beslut.

KR_Jonkoping_1497_11