Fastighetsbolags lönelista var offentlig

En person begärde ut en förteckning över samtliga tjänstemän och medlemmar i ledningsgruppen vid det kommunala fastighetsbolaget MKB. Förteckningen innehöll uppgifter om namn och lön. För vissa av dessa personer vägrade bolaget lämna ut uppgifter om lön, för andra vägrade bolaget lämna ut namnuppgifter.

Sökanden överklagade. Kammarrätten underkände bolagets grunder för sekretess och bestämde att förteckningen skulle lämnas ut i dess helhet.

Polis namn var inte en försvarshemlighet

En person begärde hos Polismyndigheten att få ut ett yttrande som myndigheten hade skickat till Kriminalvården gällande honom. I yttrandet fanns uppgifter om att han hade en relation till organiserad brottslighet.

Polismyndigheten lämnade ut handlingen med undantag för uppgifter om vilken enhet på myndigheten som hade handlagt yttrandet och namnet på den enskilda handläggaren. Myndigheten motiverade det med att uppgifterna skulle kunna användas för att kartlägga polisen och därmed skada myndighetens framtida verksamhet. Dessutom omfattades uppgifterna av försvarssekretess.

Personen överklagade till kammarrätten. Polismyndigheten yttrade sig över överklagandet och skrev att det framgår av förarbetena att en polismans namn kan hållas hemligt om det finns en risk för trakasserier och hot mot medarbetaren i fråga.

Kammarrätten biföll överklagandet. Bestämmelsen i OSL 39:3 skyddar personliga förhållanden och dit räknas inte namnet på en handläggare som agerar i tjänsten, konstaterade domstolen. Domstolen tyckte inte att vare sig rikets försvar eller Polismyndighetens framtida verksamhet hotades av att uppgifterna lämnades ut.

Hemlighöll namn på personliga assistenter på fel grund

En journalist begärde ut ett antal fakturor från Göteborgs kommun gällande personlig assistans. När hon fick ut fakturorna var namnen på de personliga assistenterna maskerade med hänvisning till socialtjänstsekretess.

Journalisten överklagade till kammarrätten som konstaterade att personliga assistenter är personal verksamma inom socialtjänsten och att deras namn inte kan ses som personliga förhållanden. Därmed omfattas namnuppgifterna inte av socialtjänstsekretessen.

Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till kommunen för en prövning av om uppgifterna omfattades av personalsekretess.

Skiljande från anställning var inte ärende om anställning

Två ärenden i Polisens personalansvarsnämnd och ett ärende i Kriminalvårdens motsvarighet rörande skiljande från anställning omfattades av den personaladministrativa sekretessen. Det ansåg kammarrätterna i Stockholm och Jönköping i dessa domar. Enligt domstolarna är skiljande från anställning inte ett sådant “ärende om anställning” som är undantaget från sekretessen. Domstolen hänvisade till uttalanden i förarbetena som tyder på att “ärenden om anställning” syftar på tjänstetillsättningar.

Jämför med KR Sthlm 4201-18 där kammarrätten gjorde motsatt bedömning.

Smygfilmares namn och lön inte hemlig

En person hade rätt att få ut namn, lön och sysselsättningsgrad för en tidigare anställd i Jönköpings kommun som hade placerat en kamera i ett omklädningsrum i kommunhuset. Det slog kammarrätten fast i den här domen. I sitt överklagande till kammarrätten uppgav personen att syftet med begäran var att  “se om myndigheten förfarit på ett adekvat arbetsrättsligt sätt.” Kammarrätten ansåg, till skillnad från kommunen, att det inte fanns skäl att anta att ett utlämnande skulle innebära en fara för den tidigare anställda eller dennes anhöriga. Att fallet hade fått uppmärksamhet i media var inte tillräckligt skäl för sekretess, konstaterade domstolen.

KR_Jonkoping_54_18

Tjänsteman vägrade uppge namn – myndigheten kritiseras

I det här beslutet kritiserad JO Skatteverket för att en tjänsteman vid ett av verkets servicekontor vägrat att uppge sitt efternamn. JO konstaterade att en tjänstemans namn bara kan sekretessbeläggas i rena undantagssituationer. JO noterade med viss förvåning att Skatteverket inte ens i sitt svar på JO-anmälan redovisade namnet på den aktuella tjänstemannen.

JO_7579_16

Uppgifter om ordningsvakter och nattklubbspersonal offentliga

En person hade rätt att få ut kopior av krogtillsynsprotokoll och ordningsvaktsrapporter avseende tio nattklubbar i Malmö som hade upprättats under en viss tidsperiod. Det ansåg kammarrätten i denna dom. Handlingarna innehöll bland annat namn, tjänstenummer och personnummer på ordningsvakter och personal vid nattklubbarna.

KR_Sthlm_2469_16

Fick ut resultat av medarbetarenkät på Chalmers

En journalist hade rätt att få ut 52 rapporter från en medarbetarenkät som gjorts vid Chalmers tekniska högskola. Rapporterna innehöll statistik över hur medarbetare vid vissa avdelningar på högskolan besvarat frågor om arbetsklimat, fysisk arbetsmiljö, ledarskap, organisation samt mål och strategier. Kammarrätten konstaterade att det inte utifrån rapporterna gick att identifiera enskilda medarbetares svar och att det inte förekom några uppgifter om enskildas hälsotillstånd eller personliga förhållanden.

KR_Goteborg_2686_15

 

Fackförbund fick rätt till adresser för utskick

Fackförbundet ST hade rätt att få ut bostadsadresser till nyanställda på CSN. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Fackförbundet uppgav att adresserna skulle användas för att vid ett tillfälle skicka ut information om medlemskap i förbundet till nyanställda vid myndigheten. ST lovade att radera adresserna efter genomfört utskick. Kammarrätten konstaterade att det inte var känsliga personuppgifter och att den planerade marknadsföringen inte hade ett sådant innehåll eller en sådan omfattning att den kunde ses som integritetskränkande.

KR_Sundsvall_2539_15

Inte hemligt vem som lappat bil

En man i Umeå som fått sin bil lappad hade rätt att få veta vilken tjänsteman som utfärdat parkeringsanmärkningen. Det slog HFD fast i den här domen. På anmärkningen fanns endast beslutsfattarens tjänstenummer antecknat och Umeå parkerings AB ville inte avslöja vilket namn som var kopplat till numret. Det kommunala bolaget hänvisade till personalsekretess och pekade på de speciella förhållanden som parkeringsvakter arbetar under. Kammarrätten fastställde avslagsbeslutet eftersom det fanns grundad anledning att tro att den berörda parkeringsvakten skulle utsattas för våld eller hot om uppgiften lämnades ut. Men HFD pekade på att en parkeringsvakts beslut är myndighetsutövning och att ett grundläggande krav vid myndigheters beslutsfattande är att beslutsfattaren inte kan vara anonym. HFD konstaterade också att ett beslut om parkeringsanmärkning inte kan vara personaladministrativ verksamhet. En uppgift om vem som fattat beslutet kunde då inte heller vara av personaladministrativ karaktär. Mot den bakgrunden biföll HFD överklagandet.

HFD_7009_14 (HFD 2015 ref. 57)