Inkommet band borde ha diarieförts

En läkare som var intresserad av en överläkartjänst på ett sjukhus skickade ett band till sjukhusets platschef personligen. På bandet hade han talat in sina krav för en anställning. I det här beslutet kritiserade JO sjukhuset för att det inkomna bandet inte registrerades utan dröjsmål. JO konstaterade att bandet var en allmän handling oavsett om läkaren hade skickat det till platschefens arbetsplats eller bostad.

JO tyckte inte att sjukhuset hade hållit bandet ordnat på annat sätt, vilket hade kunnat vara ett alternativ till registrering. Enligt ombudsmannen fanns det väldigt begränsade möjligheter för en utomstående att få kännedom om bandet existens. Det här eftersom det inte rörde sig om någon utlyst tjänst och bara ett fåtal personer kände till bandet. Till exempel saknade sjukhusets registrator kännedom om detta.

En journalist som begärde ut bandet nekades. JO kritiserade detta eftersom bandet var en slags jobbansökan och sådana inte omfattas av sekretess. Platschefen menade att ett utlämnande skulle störa “arbetets behöriga gång”. JO höll inte med om detta och förklarade att bestämmelsen inte tar sikte på det förhållandet att ett utlämnande kan medföra svårigheter i till exempel en förhandling.

Nekades uppgift om antal orosanmälningar

En person begärde att få veta hur många gånger som fyra skolor i Lindesbergs kommun hade gjort orosanmälningar till socialtjänsten under åren 2015–2019. Hon ville också veta hur många av dessa som hade lett vidare till utredning. Kommunen avslog begäran med hänvisning till att man inte förde register över anmälningarna. De sparades bara i den berörda elevens akt på skolexpeditionen. Enligt kommunen gick det inte att få fram en uppgift om antal med hjälp av rutinbetonade åtgärder.

Personen överklagade. Kammarrätten tolkade hennes begäran, inte som en begäran om att ta del av allmänna handlingar, utan som en begäran om att ta del av uppgifter ur allmänna handlingar. Ett avslagsbeslut på en sådan begäran kan inte överklagas. Därför avvisade kammarrätten överklagandet.

Tjänsteman vägrade uppge namn – myndigheten kritiseras

I det här beslutet kritiserad JO Skatteverket för att en tjänsteman vid ett av verkets servicekontor vägrat att uppge sitt efternamn. JO konstaterade att en tjänstemans namn bara kan sekretessbeläggas i rena undantagssituationer. JO noterade med viss förvåning att Skatteverket inte ens i sitt svar på JO-anmälan redovisade namnet på den aktuella tjänstemannen.

JO_7579_16

JO 1874-13

JO kritiserade lagmannen vid Gällivare tingsrätt för att han krävt en avgift av ett företag som regelbundet efterfrågade sökningar i målhanteringssystemet Vera. Sökningarna i Vera var inte särskilt omfattande eller komplicerade och kunde inte anses hindra arbetets behöriga gång, konstaterade JO. Det fanns inte heller något lagstöd för att ta ut den aktuella avgiften.

JO_1874_13

 

JO 1061-13

En företrädare för Sverigedemokratisk ungdom, SDU, begärde hos Ungdomsstyrelsen att få ett diarium som visade till vilka personer myndigheten lämnat ut SDU Stockholms medlemsförteckning. Ungdomsstyrelsen behandlade begäran som en begäran om uppgifter ur en allmän handling, vilket fick till följd att myndighetens beslut att maska namnen på mottagarna inte gick att överklaga. JO var kritisk och menade att SDU-företrädaren hade begärt en sammanställning av uppgifter ur myndighetens diarium, det vill säga en potentiell handling. Myndigheten borde därför ha fattat ett överklagbart beslut om detta.

JO prövade sedan om Ungdomsstyrelsen hade haft stöd för att maskera namnen på de personer som begärt och fått ut medlemsförteckningen. JO slog till att börja med fast att tanken är att myndigheters diarium ska vara allmänt tillgängliga. Om det hade funnits skäl att sekretessbelägga namnen borde dessa inte ha förts in i diariet. JO underkände därefter samtliga grunder för sekretess som Ungdomsstyrelsen tagit upp i sitt avslagsbeslut.

JO_1061_13

Se även KR Sthlm 784-13.

JO 2005/06 s. 466

När en person begärde ut inkomst- och folkbokföringsuppgifter från Skattemyndigheten så ville en tjänsteman på myndigheten se personens legitimation och dessutom veta vad denne tänkte använda uppgifterna till. JO konstaterade att vissa av uppgifterna inte omfattades av någon sekretessregel och borde ha lämnats ut utan några efterforskningar. Om några av de andra efterfrågade uppgifter omfattades av en sekretessregel så borde tjänstemannen ha upplyst personen om att dessa bara kunde lämnas ut efter att denne lämnat uppgifter om sin identitet och vad uppgifterna skulle användas till.

JO_2005_06_s_466

JO 2859-11

Under en ombyggnad förvarade Skellefteå tingsrätt sina arkivhandlingar nedpackade i flyttkartonger. En person begärde att få uppgifter ur en allmän handling under denna tid och fick beskedet att hon skulle återkomma flera månader senare när ombyggnaden var klar. Tingsrätten fick kritik för sin handläggning av anmälarens begäran och för sina rutiner under den tid som handlingarna var nedpackade.

JO_2859_11

Reg 6639-92 och 6890-92

En blind person begärde hos regeringen att få de 235 remissvaren till 1989 års handikapputredning upplästa för sig. Regeringen avslog med hänvisning till att myndigheters skyldighet att lämna ut uppgifter ur allmänna handlingar inte innebar en skyldighet att läsa upp handlingar i dess helhet. Det skulle inte vara möjligt utan att störa arbetets behöriga gång på departementet.

Reg_66639_92_6890_92

JO 1991/92 s. 418

En person begärde att få ut uppgifter från bolagsregistret om vilka företag som en angiven person var styrelseledamot i. Patent- och registreringsverkets bolagsavdelning hänvisade henne till att betala 50 kronor för ett så kallat personnummerutdrag. Att göra ett sådant utdrag var en tjänst som myndigheten erbjöd och kunde ta betalt för i sin uppdragsverksamhet. Det var fel menade JO som tyckte att myndigheten genom rutinbetonade åtgärder kunde sammanställa de begärda uppgifterna till en allmän handling och sedan läsa upp uppgifterna för personen kostnadsfritt enligt regeln i OSL 6:4.

JO_1991_92_s_418