Brev i Palmeutredningen var hemligt

En person begärde ut handlingar ur Palmeutredningen. Dessa bestod av ett brev med uppgifter om mordet, uppgifter om hur brevet hade kommit till Polismyndighetens kännedom samt uppgifter om vidtagna åtgärder från Polismyndighetens sida med anledning av brevet. Polisen avslog med hänvisning till att handlingarna var sekretessbelagda i deras helhet.

Personen överklagade och fick avslag även i kammarrätten. Enligt domstolen var merparten av uppgifterna i handlingarna sådana som skulle kunna leda till att brevskrivaren identifieras. Därmed omfattades uppgifterna av den sekretess som gäller för uppgifter om enskildas personliga förhållanden i brottsutredningar. Mot bakgrund av det stora allmänintresse som finns kring Palmeutredningen ansåg kammarrätten att det inte stod klart att uppgifterna kunde lämnas ut utan att den berörda personen led men. Kammarrätten stödde sig på en liknande bedömning som hade gjorts i högsta instans (RÅ 1990 ref. 47) i ett tidigare mål.

Skandiamannens tonfall inte hemligt

Polismyndigheten ska spela upp ett 35 år gammalt förhör med den numera avlidne så kallade Skandiamannen, Stig Engström, för en person som har begärt att få ta del av ljudinspelningen. Det bestämde kammarrätten i den här domen.

Polismyndigheten hade nekat begäran trots att det fanns en offentlig transkribering av förhöret som hade lämnats in till domstol i samband med åtalet mot Christer Pettersson. Polismyndigheten pekade på att inspelningen avslöjade Engströms röst och tonläge under förhören, vilket kunde uppfattas som en integritetskränkning. Enligt Polisen stod det därmed inte klart att inspelningen kunde lämnas ut utan men för den enskilde eller dennes anhöriga.

Personen som hade begärt att få ta del av inspelningen överklagade till kammarrätten. Han påpekade att Polismyndigheten inte verkade känna till att Engström var död sedan dryga 20 år och att hans röst är välkänd och har förekommit i olika medier vid flera tillfällen.

Kammarrätten gick på klagandens linje. Uppgifter om enskilda i brottsutredningar skyddas av en stark sekretess med omvänt skaderekvisit, men om den berörda personen är död blir presumtionen i stället offentlighet. Undantaget är om uppgifterna är av den typen att ett utlämnande skulle kränka den frid som tillkommer den avlidne, enligt kammarrätten. Inspelningen var inte av den karaktären, ansåg kammarrätten, och biföll överklagandet.

Hemligt varför avliden varit misstänkt för Palmemordet

En änka nekades uppgifter om varför hennes avlidne make hade varit misstänkt för mordet på förre statsministern Olof Palme. Hon ville bland annat veta vem som hade anmält maken. Polismyndigheten bedömde att enskilda kunde lida men av ett utlämnande och avslog begäran.

Kvinnan överklagade men kammarrätten delade Polismyndighetens bedömning.

Obduktionsbilder på Palme var hemliga

En person begärde att få ta del av fotografier från obduktionen av tidigare statsminister Olof Palme. Han uppgav att han skulle använda fotografierna för forskning. Polismyndigheten avslog.

Personen överklagade men kammarrätten fastställde Polismyndighetens beslut med följande motivering: ”…uppgifterna i de begärda handlingarna är av sådan karaktär att de inte kan lämnas ut utan att den frid som bör tillkomma den avlidne kränks eller att hans närstående lider men.” Det spelade ingen roll att personen kunde tänka sig att ta del av fotografierna på plats hos Polismyndigheten. Det gick inte heller att undanröja riskerna med ett utlämnande genom ett sekretessförbehåll, ansåg kammarrätten.