Risk för pusselläggning gjorde journaluppgifter hemliga

En person begärde ut patientjournaler förda vid gynekologiska kliniken vid Mölndals lasarett för en serie operationsnummer år 1971. Hennes begäran omfattade inte patienternas personnummer, men däremot operationsnummer, diarienummer, patientnummer och ansvarig läkares namn. Personen menade att inga individer kunde identifieras utifrån denna information. Kammarrätten var av en annan åsikt och trodde att det var möjligt genom så kallad pusselläggning.

Antal coronasmittade per boende var offentligt

En person hade rätt att få ut uppgifter om antalet brukare och anställda på respektive äldreboende inom Bergs kommun som hade smittats av covid-19. Det slog kammarrätten fast i den här domen.

Enligt kammarrätten var antalet individer per boende inte så litet att det gick att härleda några av uppgifterna till enskilda personer. Det rörde sig därför inte om uppgifter om enskildas hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Därmed gällde varken patientsekretess, socialtjänstsekretess eller personaladministrativ sekretess för uppgifterna.

Personen fick däremot inte ut uppgifter om antalet avlidna med covid-19 per boende. Där fanns det en risk att uppgifterna kunde kopplas till enskilda individer genom pusselläggning med till exempel information från folkbokföringsregistret, ansåg kammarrätten.

Antal smittade var offentligt även om färre än 15

Region Värmland vägrade lämna ut uppgifter om antalet bekräftade fall av covid-19 i de kommuner där antalet understeg 15. Sökanden överklagade och fick rätt i kammarrätten. Enligt domstolen gick det inte att identifiera individerna bakom statistiken, oavsett om det var fler eller färre än 15 smittade i en kommun. Hela den begärda sammanställningen skulle därför lämnas ut till de sökande.

Offentligt vilka verksamheter som drabbats av coronasmitta

En journalist hade rätt att få ut uppgifter om hur många brukare och anställda inom en kommuns äldreomsorg och LSS-verksamhet som smittats av covid-19 och vilket eller vilka boenden som drabbats av smitta. Det framgår av dessa två domar från kammarrätten.

Kommunerna menade att uppgifterna skulle kunna knytas till enskilda individer och därmed var sekretessbelagda på grund av bland annat patientsekretess, socialtjänstsekretess och personaladministrativ sekretess. Men kammarrätten hade en annan uppfattning:

“Sammanställningen över antalet smittade av covid-19 på kommunens äldreboenden och gruppboenden innehåller uppgifter om antalet smittade brukare och anställda på respektive boende. Av den prövade handlingen framgår att antalet individer inte är så litet att uppgifter kan härledas till en identifierbar person.”  

Antal coronadöda per stadsdel var offentligt

En person vände sig till Region Stockholm och begärde ut uppgifter om antalet avlidna personer till följd av covid-19, uppdelat per stadsdel i Stockholm, samt genomsnittsåldern och åldersspannet för dem. Regionen avslog begäran med hänvisning till patientsekretess.

Personen överklagade. Kammarrätten gav henne delvis rätt. Antalet avlidna per stadsdel kunde lämnas ut eftersom det inte var uppgifter om någon enskilds hälsotillstånd. Den omständigheten att antalet avlidna i vissa fall var mindre än tio per stadsdel kunde inte i sig anses innebära att det indirekt går att identifiera någon enskild person, skrev domstolen.

Vad gällde genomsnittsålder och åldersspann konstaterade kammarrätten att det inte fanns någon upprättad handling med dessa uppgifter hos regionen. En sådan kunde inte heller sammanställas med rutinbetonade åtgärder.

Covidsmittade per kommun var offentligt

En journalist hade rätt att få ut uppgifter om antal smittade i covid-19 per kommun från Region Blekinge. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Uppgifterna skyddades inte av patientsekretess eftersom de inte gick att koppla till enskilda individer. “Det förhållandet att antalet fall understiger tio i de aktuella kommunerna föranleder inte någon annan bedömning”, skrev kammarrätten i domen.

Namn på äldreboende med smitta hemlighölls på fel grund

En journalist begärde ut namnet på det äldreboende i Alvesta kommun där tre av de boende hade dött till följd av covid-19. Kommunen avslog begäran med stöd av patientsekretess med motiveringen att ett offentliggörande kunde leda till men för övriga omsorgstagare på boendet. Enligt kommunen kunde det uppstå misstankar om att även dessa var smittade.

Journalisten överklagade. Kammarrätten underkände den grund för sekretess som kommunen hade anfört. Domstolen motiverade det så här:

“En uppgift om att det finns tre personer på det aktuella äldreboendet som har avlidit till följd av covid-19, innebär inte att det går att identifiera någon enskild person bland övriga omsorgstagare.”

Kammarrätten tyckte däremot att man borde pröva om uppgiften var hemlig av hänsyn till dem som dött. Eventuellt kunde uppgiften kränka den frid som bör tillkomma de avlidna. Domstolen skickade tillbaka ärendet till kommunen för en sådan prövning.

Antal smittade per ort och kommun inte hemligt

En sammanställning med uppgifter om folkbokföringsort och kommun för varje smittad med covid-19 i Region Skåne skulle lämnas ut av smittskyddsläkaren i regionen. Det slog kammarrätten fast i detta mål. Det gick inte att identifiera de smittade personerna enbart utifrån dessa uppgifter, därmed gällde inte patientsekretess för uppgifterna, bedömde kammarrätten.

Fel att underkänna fullmakt

Inspektionen för vård och omsorg, IVO, underkände en fullmakt som en mamma hade fått från sin son. Enligt fullmakten hade mamman rätt att ta del av sonens patientjournal. Men IVO trodde inte att sonen hade utfärdat en sådan fullmakt om han hade känt till vad som faktiskt stod i journalen. Mamman överklagade och kammarrätten gav henne rätt. Domstolen konstaterade att sonen hade gett henne uttryckligt tillstånd att ta del av journalen och att det inte fanns något som tydde på att fullmakten var ogiltig eller att sonen inte skulle kunna förfoga över sekretessen.

KR_Sthlm_8277_18