P-vakts personuppgifter var hemliga

En person begärde ut namn och andra personuppgifter som fanns i ett anställningsavtal för en parkeringsvakt med nummer 301 vid Teknik- och fastighetsnämnden i Karlstads kommun. Nämnden avslog med motiveringen att personen bakom begäran sålde uppgifter om kommunens parkeringsvakter via sociala medier. Enligt nämnden fanns det en risk att parkeringsvakterna skulle utsättas för trakasserier, samt att uppgifterna skulle användas i strid med GDPR.

Personen överklagade men fick avslag av kammarrätten som delade nämndens bedömning. Domstolen konstaterade bland annat att begäran om parkeringsvaktens personuppgifter inte var kopplad till en viss parkeringsanmärkning. Om den hade varit det så hade parkeringsvaktens namn kunnat vara offentligt, enligt tidigare domstolspraxis.

Inte hemligt vem som fått skriftlig varning

En journalist hade rätt att få ut en skriftlig varning som en anställd vid Helsingborgs kommun hade fått på grund av bristande hantering av skyddsmaterial. Det slog kammarrätten fast i den här domen.

Kommunen hade maskerat den anställdes namn och arbetsplats med hänvisning till den sekretess som gäller när ett utlämnande av uppgifter i personalärenden riskerar leda till att den anställde utsätts för våld eller annat allvarligt men. Kammarrätten såg ingen sådan risk.

Kränkningar på jobbet var hemliga

“Att en viss identifierbar person upplevt sig utsatt för kränkande särbehandling, och de närmare redogörelserna för sådana händelser, får typiskt sett anses innebära men för de inblandade om uppgifterna skulle röjas”. Det konstaterade kammarätten i den här domen som gällde utlämnande av en rapport om kränkande särbehandling på en arbetsplats. Domstolen fastställde därför Länsstyrelsen i Jämtlands läns beslut att sekretessbelägga den delen av rapporten. Andra delar som länstyrelsen hade sekretessbelagd menade kammarrätten kunde offentliggöras.

Antal coronasmittade per boende var offentligt

En person hade rätt att få ut uppgifter om antalet brukare och anställda på respektive äldreboende inom Bergs kommun som hade smittats av covid-19. Det slog kammarrätten fast i den här domen.

Enligt kammarrätten var antalet individer per boende inte så litet att det gick att härleda några av uppgifterna till enskilda personer. Det rörde sig därför inte om uppgifter om enskildas hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Därmed gällde varken patientsekretess, socialtjänstsekretess eller personaladministrativ sekretess för uppgifterna.

Personen fick däremot inte ut uppgifter om antalet avlidna med covid-19 per boende. Där fanns det en risk att uppgifterna kunde kopplas till enskilda individer genom pusselläggning med till exempel information från folkbokföringsregistret, ansåg kammarrätten.

Fastighetsbolags lönelista var offentlig

En person begärde ut en förteckning över samtliga tjänstemän och medlemmar i ledningsgruppen vid det kommunala fastighetsbolaget MKB. Förteckningen innehöll uppgifter om namn och lön. För vissa av dessa personer vägrade bolaget lämna ut uppgifter om lön, för andra vägrade bolaget lämna ut namnuppgifter.

Sökanden överklagade. Kammarrätten underkände bolagets grunder för sekretess och bestämde att förteckningen skulle lämnas ut i dess helhet.

Uppgift om sjukfrånvaro inte hemlig

En person begärde ut när- och frånvarorapporter för tre anställda vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset under en specifik månad. Sjukhuset lämnade ut rapporterna men maskerade de anställda personnummer samt orsaken till deras frånvaro. Personen överklagade.

Kammarätten biföll överklagandet delvis och bestämde att sjukhuset skulle lämna ut uppgifter om orsak till frånvaron. I en av rapporterna angavs sjukdom som orsak till några dagars frånvaro, men kammarrätten tyckte inte att den uppgiften var så känslig att den kunde sekretessbeläggas. Kammarrätten fastställde sekretessen för personnumren.

Personalsekretess omfattade förtroendevalda

En person begärde att få ta del av uppgifter om hemadresser för samtliga förtroendevalda i Socialnämnden i Gävle kommun. Socialnämnden avslog begäran med motiveringen att adressuppgifter till nämndens ledamöter är att betrakta som uppgifter om anställd personal som omfattas av sekretess.

Personen överklagade och menade att uppgifter om förtroendevalda inte omfattas av den personaladministrativa sekretessen. Kammarrätten höll inte med klaganden och avslog överklagandet.

Namnet på varnad var offentligt

Köpings kommun hade inte stöd för att sekretessbelägga namnet på en anställd som hade fått en skriftlig varning av arbetsgivaren för att inte ha meddelat sjukfrånvaro i tid. Kammarrätten kom fram till att det inte fanns någon tillämplig sekretessregel och bestämde att varningen skulle lämnas ut i sin helhet.

Atbetsmiljöbrister var inte hemliga

En person begärde att få ta del av arbetsmiljöhändelser (lisaanmälningar) kopplade till en viss grupp vid en daglig verksamhet i Umeå kommun. Kommunen lämnade ut handlingarna i avidentifierat skick. Anmälarnas namn och personnummer maskerades i stort sett genomgående, likaså beskrivningar av arbetsmiljöbrister och enskilda anställdas hälsotillstånd.

Personen överklagade och kammarrätten ändrade kommunens beslut så att endast uppgifterna om anställdas hälsotillstånd och personnummer skulle maskeras. Det fanns inte stöd för att vägra lämna ut uppgifter om deras namn eller beskrivna brister i arbetsmiljön, enligt kammarrätten.

Uppgifter om frånvaro hemlighölls på fel grund

En person begärde ut uppgifter om närvaro och frånvaro för tre anställda på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Sjukhuset nekade med hänvisning till personalsekretess. Personen överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen konstaterade att personen inte hade begärt ut uppgifter om orsaken till frånvaron, vilket hade kunnat vara hemligt. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till sjukhuset för prövning av om uppgifterna var hemliga enligt någon annan sekretessregel.