Offentligt vilka verksamheter som drabbats av coronasmitta

En journalist hade rätt att få ut uppgifter om hur många brukare och anställda inom en kommuns äldreomsorg och LSS-verksamhet som smittats av covid-19 och vilket eller vilka boenden som drabbats av smitta. Det framgår av dessa två domar från kammarrätten.

Kommunerna menade att uppgifterna skulle kunna knytas till enskilda individer och därmed var sekretessbelagda på grund av bland annat patientsekretess, socialtjänstsekretess och personaladministrativ sekretess. Men kammarrätten hade en annan uppfattning:

“Sammanställningen över antalet smittade av covid-19 på kommunens äldreboenden och gruppboenden innehåller uppgifter om antalet smittade brukare och anställda på respektive boende. Av den prövade handlingen framgår att antalet individer inte är så litet att uppgifter kan härledas till en identifierbar person.”  

Uppsägning inte ett ärende om anställning

En HR-bedömning med ett beslutsförslag i ett ärende om
uppsägning på grund av personliga skäl omfattades av personaladministrativ sekretess och var delvis hemlig. Det slog HFD fast i den här domen.

Undantaget från sekretess som gäller för uppgifter i “ärende om anställning” eller “ärende om disciplinansvar”, var inte tillämpligt enligt HFD. Det här eftersom ett ärende om uppsägning inte kan jämställas med ärende om anställning eller disciplinansvar.

Fastighetsbolags lönelista var offentlig

En person begärde ut en förteckning över samtliga tjänstemän och medlemmar i ledningsgruppen vid det kommunala fastighetsbolaget MKB. Förteckningen innehöll uppgifter om namn och lön. För vissa av dessa personer vägrade bolaget lämna ut uppgifter om lön, för andra vägrade bolaget lämna ut namnuppgifter.

Sökanden överklagade. Kammarrätten underkände bolagets grunder för sekretess och bestämde att förteckningen skulle lämnas ut i dess helhet.

Namnen på avstängda var offentliga

En journalist hade rätt att få ut namnen på de tre anställda vid Region Stockholm som vid tillfället var avstängda från sin arbeten. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Han hade däremot inte rätt att ta del av deras personnummer eftersom dessa uppgifter skyddas av en förstärkt sekretess när det gäller vårdpersonal.

Uppgifter i lex Sarah-anmälan var offentliga

En person begärde ut en lex Sarah-anmälan som Hedemora kommun hade skickat till Inspektionen för vård och omsorg. Anmälan rörde en numera avliden person. Kommunen avslog begäran med hänvisning till socialtjänstsekretess och personaladministrativ sekretess.

Personen överklagade till kammarrätten som delvis gav henne rätt. Enligt domstolen fanns det inga uppgifter i handlingen som omfattades av personaladministrativ sekretess. Den innehöll inte heller uppgifter som kunde anses kränka den frid som tillkom den avlidna personen, däremot kunde anhöriga lida men av att vissa uppgifter offentliggjordes. Dessa skulle därför sekretessbeläggas. I övrigt skulle anmälan lämnas ut, enligt kammarrätten.

Uppgift om sjukfrånvaro inte hemlig

En person begärde ut när- och frånvarorapporter för tre anställda vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset under en specifik månad. Sjukhuset lämnade ut rapporterna men maskerade de anställda personnummer samt orsaken till deras frånvaro. Personen överklagade.

Kammarätten biföll överklagandet delvis och bestämde att sjukhuset skulle lämna ut uppgifter om orsak till frånvaron. I en av rapporterna angavs sjukdom som orsak till några dagars frånvaro, men kammarrätten tyckte inte att den uppgiften var så känslig att den kunde sekretessbeläggas. Kammarrätten fastställde sekretessen för personnumren.

Personalsekretess omfattade förtroendevalda

En person begärde att få ta del av uppgifter om hemadresser för samtliga förtroendevalda i Socialnämnden i Gävle kommun. Socialnämnden avslog begäran med motiveringen att adressuppgifter till nämndens ledamöter är att betrakta som uppgifter om anställd personal som omfattas av sekretess.

Personen överklagade och menade att uppgifter om förtroendevalda inte omfattas av den personaladministrativa sekretessen. Kammarrätten höll inte med klaganden och avslog överklagandet.

Namnet på varnad var offentligt

Köpings kommun hade inte stöd för att sekretessbelägga namnet på en anställd som hade fått en skriftlig varning av arbetsgivaren för att inte ha meddelat sjukfrånvaro i tid. Kammarrätten kom fram till att det inte fanns någon tillämplig sekretessregel och bestämde att varningen skulle lämnas ut i sin helhet.

Atbetsmiljöbrister var inte hemliga

En person begärde att få ta del av arbetsmiljöhändelser (lisaanmälningar) kopplade till en viss grupp vid en daglig verksamhet i Umeå kommun. Kommunen lämnade ut handlingarna i avidentifierat skick. Anmälarnas namn och personnummer maskerades i stort sett genomgående, likaså beskrivningar av arbetsmiljöbrister och enskilda anställdas hälsotillstånd.

Personen överklagade och kammarrätten ändrade kommunens beslut så att endast uppgifterna om anställdas hälsotillstånd och personnummer skulle maskeras. Det fanns inte stöd för att vägra lämna ut uppgifter om deras namn eller beskrivna brister i arbetsmiljön, enligt kammarrätten.

Polis namn hemlighölls på felaktig grund

En person som hade blivit föremål för ett polisingripande begärde ut namnet på polisen som hade fattat beslut om husrannsakan, medverkat vid ingripandet och upprättat en promemoria om händelsen. Polismyndigheten sade nej med hänvisning till personalsekretess, eftersom det kunde antas att polisen eller dennes anhöriga skulle utsättas för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjdes. Polismyndigheten påpekade att polisens bricknummer framgick av handlingarna, vilket gjorde polisen “…identifierbar inom myndigheten” om någon ville rikta klagomål mot vederbörande.

Personen bakom begäran överklagade och kammarrätten upphävde Polismyndighetens beslut. Domstolen konstaterade att personalsekretessen, som Polismyndigheten hade tillämpat, gäller i en myndighetens personaladministrativa verksamhet, vilket det inte var fråga om i det här fallet. Domstolen påpekade också att beslutsfattare och andra som utövar offentlig makt inte kan uppträda anonymt. Dock kan en polismans namn hållas hemligt i vissa fall av hänsyn till det allmänas verksamhet, ansåg kammarrätten. Därför skickade domstolen tillbaka ärendet till Polismyndigheten för prövning i den delen.