Polis namn hemlighölls på felaktig grund

En person som hade blivit föremål för ett polisingripande begärde ut namnet på polisen som hade fattat beslut om husrannsakan, medverkat vid ingripandet och upprättat en promemoria om händelsen. Polismyndigheten sade nej med hänvisning till personalsekretess, eftersom det kunde antas att polisen eller dennes anhöriga skulle utsättas för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjdes. Polismyndigheten påpekade att polisens bricknummer framgick av handlingarna, vilket gjorde polisen “…identifierbar inom myndigheten” om någon ville rikta klagomål mot vederbörande.

Personen bakom begäran överklagade och kammarrätten upphävde Polismyndighetens beslut. Domstolen konstaterade att personalsekretessen, som Polismyndigheten hade tillämpat, gäller i en myndighetens personaladministrativa verksamhet, vilket det inte var fråga om i det här fallet. Domstolen påpekade också att beslutsfattare och andra som utövar offentlig makt inte kan uppträda anonymt. Dock kan en polismans namn hållas hemligt i vissa fall av hänsyn till det allmänas verksamhet, ansåg kammarrätten. Därför skickade domstolen tillbaka ärendet till Polismyndigheten för prövning i den delen.

Uppsägning var inte ärende om anställning

En person begärde ut handlingar som kammarrätten hade hämtat in från Kriminalvården för att sekretesspröva med anledning av ett överklagande. Det rörde sig om ett beslut och en HR-bedömning i ett ärende om uppsägning.

Kammarrätten sekretessbelade uppgifter i HR-bedömningen om den berörda personens hälsotillstånd, eftersom dessa omfattades av personalsekretess. Undantaget från sekretessen som gäller ärenden om anställning gällde inte i det här fallet, enligt kammarrätten, eftersom det rörde sig om en uppsägning och inte en anställning.

Kammarrätten sekretessbelade även den berörda personens personnummer.

Hemlighöll namn på personliga assistenter på fel grund

En journalist begärde ut ett antal fakturor från Göteborgs kommun gällande personlig assistans. När hon fick ut fakturorna var namnen på de personliga assistenterna maskerade med hänvisning till socialtjänstsekretess.

Journalisten överklagade till kammarrätten som konstaterade att personliga assistenter är personal verksamma inom socialtjänsten och att deras namn inte kan ses som personliga förhållanden. Därmed omfattas namnuppgifterna inte av socialtjänstsekretessen.

Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till kommunen för en prövning av om uppgifterna omfattades av personalsekretess.

Poliser med bisysslor var hemliga

En journalist begärde ut samtliga ansökningar om bisysslor hos Polismyndigheten i Malmö samt myndighetens bedömningar och beslut i sådana ärenden sedan år 2016 i omaskerat skick.

Polismyndigheten avslog. En lista med ett stort antal polisanställda skulle kunna användas för att skada verksamheten, ansåg myndigheten.

I handlingarna fanns också uppgifter om anställdas bostadsadresser, privata telefonnummer och personnummer som myndigheten inte ville lämna ut eftersom det fanns en risk att de berörda skulle lida men av det.

Journalisten överklagade men fick avslag även i kammarrätten.

Uppgifter om polisanställdas fortbildning hemliga

En person begärde ut uppgifter om 37 namngivna polisanställda. Uppgifterna rörde vilka av dessa personer som hade genomgått internutbildning i att utreda grova brott före den 1 juni 2015, vilka inregistrerade bisysslor som fanns på respektive namngiven person under perioden 2006-2016 samt om någon av dessa personer hade haft utlandstjänst som polis eller militär under perioden 2007-2016.

Polismyndigheten avslog begäran och personen överklagade. Kammarrätten delade Polisens bedömning att uppgifter om vilken utbildning som olika anställda genomgått kunde användas för att kartlägga myndighetens förmåga, vilket i sin tur kunde skada den framtida verksamheten. Dessa uppgifter var därför sekretessbelagda.

Vad gällde beslutet att sekretessbelägga uppgifter om bisysslor, konstaterade kammarrätten att Polisen hade använt en sekretessregel som inte är tillämplig på sådana uppgifter. Domstolen upphävde Polisens beslutet i den delen och skickade tillbaka frågan till myndigheten för prövning av om uppgifterna kunde hemlighållas på annan grund.

Uppgifter om den anställda hade gjort utlandstjänst var hemliga, enligt kammarrätten, med hänvisning till försvarssekretess och till att uppgifterna kunde användas för att kartlägga Polisens verksamhet.

Skiljande från anställning var ärende om anställning

Handlingar i ärenden om skiljande från anställning vid Polismyndigheten omfattades inte av den personaladministrativa sekretessen eftersom “ärenden om anställning” är undantagna från sekretessen i den aktuella bestämmelsen. Det bedömde kammarrätten i den här domen. Domstolen hänvisade till att ärendena rörde myndighetsutövning, vilket innebär att insynsintresset är stort.

Jämför med domen i kammarrättens mål nummer 1512-19 och 1513-19 där kammarrätten gjord rakt motsatt bedömning.

Skiljande från anställning var inte ärende om anställning

Två ärenden i Polisens personalansvarsnämnd som rörde skiljande från anställning omfattades av den personaladministrativa sekretessen. Det ansåg kammarrätten i dessa domar. Enligt domstolen är skiljande från anställning inte ett sådant “ärende om anställning” som är undantaget från sekretessen. Domstolen hänvisade till uttalanden i förarbetena som tyder på att “ärenden om anställning” syftar på tjänstetillsättningar.

Jämför med KR Sthlm 4201-18 där kammarrätten gjorde motsatt bedömning.

Utredning om kränkning inte personalsocial verksamhet

Socialnämnden i Hofors hade inte stöd för att hemlighålla uppgifter i en faktaundersökning om kränkande särbehandling med stöd av den sekretess som gäller för personalsocial verksamhet. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Undersökningen hade utförts av en organisationskonsult och en psykolog vid Previa. Syftet med undersökningen var att belysa om kränkande särbehandling hade förekommit på det sätt som hade anmälts. Undersökningen innehöll beskrivningar av olika händelser baserade på intervjuer med arbetstagare. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till socialnämnden för prövning av om uppgifterna var hemliga enligt någon annan sekretessregel.

Skyddsombud fick ut uppgifter

Ett skyddsombud hade rätt att få ut uppgifter ur en utredning om en arbetsmiljöhändelse med stöd av den sekretessbrytande bestämmelse som bland annat gäller skyddsombud.

Utredning om kränkningar var hemlig

En person begärde ut handlingar i en utredning om kränkande särbehandling som en extern konsult hade gjort på uppdrag av Räddningstjänsten i Storgöteborg. Räddningstjänsten avslog och personen överklagade till kammarrätten. Domstolen konstaterade att utredningen innehöll uppgifter om personen som hade anmälts för kränkningar, andra anställdas agerande och vilka slutsatser som kunde dras utifrån dessa uppgifter. Därmed föll den inom området personalsocial verksamhet och var hemlig eftersom personerna i utredningen kunde antas lida men av ett utlämnande, enligt kammarrätten.