P-vakts personuppgifter var hemliga

En person begärde ut namn och andra personuppgifter som fanns i ett anställningsavtal för en parkeringsvakt med nummer 301 vid Teknik- och fastighetsnämnden i Karlstads kommun. Nämnden avslog med motiveringen att personen bakom begäran sålde uppgifter om kommunens parkeringsvakter via sociala medier. Enligt nämnden fanns det en risk att parkeringsvakterna skulle utsättas för trakasserier, samt att uppgifterna skulle användas i strid med GDPR.

Personen överklagade men fick avslag av kammarrätten som delade nämndens bedömning. Domstolen konstaterade bland annat att begäran om parkeringsvaktens personuppgifter inte var kopplad till en viss parkeringsanmärkning. Om den hade varit det så hade parkeringsvaktens namn kunnat vara offentligt, enligt tidigare domstolspraxis.

Bakläxa på sekretess för socialsekreterares namn

En person begärde ut lönelistor för flera yrkeskategorier inom socialtjänsten i Jönköpings kommun. Förutom lön, ville han att listorna skulle omfatta uppgifter om namn, arbetsplats, yrkestitel samt födelsedatun. Kommunen lämnade ut listorna men utan uppgifter om namn och födelsedatum.

Personen överklagade och kammarrätten upphävde kommunens beslut att sekretessbelägga namnen på de anställda i listan. Domstolen konstaterade att namn på offentliganställda är offentliga som utgångspunkt. Undantaget är om det finns omständigheter i ärendet som tyder på att ett utlämnande skulle kunna leda till våld eller annat allvarligt men för de anställda. Kammarrätten tyckte inte att den frågan var tillräckligt utredd och skickade tillbaka ärenden i den delen till kommunen. Kammarrätten fastställde däremot kommunen beslut att hemlighålla de anställdas födelsedatum.

CV skyddades inte av försvarssekretess

Kriminalvården hade inte stöd för att sekretessbelägga en anställds CV och meritförteckning med hänvisning till försvarssekretess. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Domstolen tyckte inte heller att Kriminalvården hade motiverat varför samma handlingar var hemliga med stöd av personalsekretess, och skickade tillbaka ärendet till myndigheten för ett nytt försök i denna del.

Jobbsökandes personnummer var offentliga

Personnumren, inklusive fyra sista siffrorna, på de sökande till tjänsten som VA-chef på Hässleholms miljö AB var offentliga. Det slog kammarrätten fast i den här domen. För den person som fick tjänsten gäller personalsekretess, men den skyddade inte personnummer i det här fallet, konstaterade kammarrätten. För dem som sökte jobbet utan att få det, fanns ingen tillämplig sekretess, enligt domstolen.

Se även KR Göteborg 1412-21 där kammarrätten gjorde en annan bedömning.

Lista med skolincidenter var offentlig

En journalist begärde ut en sammanställning av incidentrapporter avseende elevers hot eller våld mot lärare under 2020 på samtliga grundskolor i Trelleborgs kommun. Kommunen vägrade lämna ut vissa uppgifter i sammanställningen: bland annat händelsedatum och vissa händelserubriker. Kommunen hänvisade till den sekretess som gäller för uppgifter i elevstödjande verksamhet och till den sekretesss som gäller i personalsocial verksamhet.

Journalisten överklagade och fick till stor del rätt i kammarrätten som bestämde att händelsdatum och händelserubriker kunde lämnas ut i omaskerat skick. Enligt domstolen gick det inte att identifiera några enskilda elever utifrån listan och anställdas åtgärder i tjänsten omfattas inte av personalsekretess.

Inte hemligt vem som fått skriftlig varning

En journalist hade rätt att få ut en skriftlig varning som en anställd vid Helsingborgs kommun hade fått på grund av bristande hantering av skyddsmaterial. Det slog kammarrätten fast i den här domen.

Kommunen hade maskerat den anställdes namn och arbetsplats med hänvisning till den sekretess som gäller när ett utlämnande av uppgifter i personalärenden riskerar leda till att den anställde utsätts för våld eller annat allvarligt men. Kammarrätten såg ingen sådan risk.

Timvikariers mobilnummer skulle lämnas ut

Högskolan i Gävle hade rätt att få ut mobilnummer till timvikarier i Gävle kommun för ett forskningsprojekt. Det kom kammarrätten fram till i den här domen. Anledningen var att telefonnumren skulle användas för forskningsändamål och högskolans intresse av att ta del av uppgifterna övervägde risken för men för timvikarierna.

Namn på handläggare var offentligt

Namn och titel på den tjänsteman som hade skrivit Socialnämnden i Skellefteå kommuns yttrande till tingsrätten i ett umgängesmål var offentligt. Det kom kammarrätten fram till i den här domen.

Socialnämnden menade att det fanns en påtaglig risk för att handläggaren skulle utsättas för hot eller våld om dennes namn offentliggjordes. Men kammarrätten bedömde att den personaladministrativa sekretessen inte var tillämplig på uppgifter i ett umgängesärende hos socialnämnden. “Kammarrätten bedömer att handläggningen av det aktuella ärendet hos socialnämnden inte utgör personaladministrativ verksamhet.”

Jobbsökandes foto var offentligt

En person begärde ut cv för de personer som hade sökt ett jobb som avdelningschef vid kommunala bolaget Gästrike återvinnare. Bolaget lämnade ut tre cv:n och ett personligt brev. I det senare hade kommunen maskerat avsändarens foto, namn, bostadsadress, telefonnummer, e-postadress
och personnummer.

Personen överklagade och fick delvis rätt i kammarrätten. Domstolen ansåg att foto, namn och personnummer kunde lämnas ut eftersom det inte fanns någon anledning att tro att den berörda personen skulle utsättas för våld eller annat allvarligt men vid ett utlämnande.

Bostadsadress, privat e-postadress och privat telefonnummer är uppgifter som har ett starkare sekretesskydd. Kammarrätten ansåg trots det att bostadsadress ändå kunde lämnas ut. Däremot inte privat telefonnummer och privat e-postadress.

Kränkningar på jobbet var hemliga

“Att en viss identifierbar person upplevt sig utsatt för kränkande särbehandling, och de närmare redogörelserna för sådana händelser, får typiskt sett anses innebära men för de inblandade om uppgifterna skulle röjas”. Det konstaterade kammarätten i den här domen som gällde utlämnande av en rapport om kränkande särbehandling på en arbetsplats. Domstolen fastställde därför Länsstyrelsen i Jämtlands läns beslut att sekretessbelägga den delen av rapporten. Andra delar som länstyrelsen hade sekretessbelagd menade kammarrätten kunde offentliggöras.