Ny bakläxa efter domstolstrots

Övervakningsnämnden i Eskilstuna hade inte stöd för att sekretessbelägga ledamöternas personnummer med stöd av OSL 39:3 3 st. Det slog kammarrätten fast redan första gången beslutet överklagades. Men när kammarrätten skickade tillbaka ärendet till övervakningsnämnden för ny prövning avslog nämnden igen med hänvisning till samma sekretessregel. Nämnden tog stöd av ett avgörande från en annan kammarrätt som hade prövat motsvarande fråga och kommit fram till att sekretessregeln är tillämplig vid övervakningsnämnder.

Sökanden överklagade och kammarrätten konstaterade att man redan hade tagit ställning i frågan om OSL 39:3 3 st är tillämplig vid övervakningsnämnden och kommit fram till att den inte är det. Domstolen uttalade följande på tal om att övervakningsnämnden trotsat kammarrättens tidigare avgörande:

Oavsett anledningen till att ett mål återförvisas är huvudregeln att domstolens sakprövning, sådan den kommer till uttryck i beslutsmotiveringen (domskälen), ska godtas av beslutsmyndigheten då denne senare meddelar sitt beslut.

Kammarrätter oeniga om sekretess vid övervakningsnämnd

Är övervakningsnämnderna en del av Kriminalvården och skyddas nämndens ledamöter därför av den förstärka personalsekretessen i OSL 39:3 3 st? Ja, det tyckte Kammarrätten i Sundsvall i två mål och bestämde att personnumren för ledamöterna i Sundsvalls och Falu övervakningsnämnder är hemliga.

Kammarrätten i Stockholm tyckte inte att övervakningsnämnderna kan ses som en del av Kriminalvården och bestämde att Övervakningsnämnden i Visby skulle lämna ut sina ledamöters personnummer.

Kammarrätten i Jönköping tyckte inte heller att övervakningsnämnderna är en del av Kriminalvården. Kammarrätten återförvisade ärendena till övervakningsnämnderna i Eskilstuna och Jönköping för en prövning av om några personnummer kunde hemlighållas med stöd av den mindre starka personalsekretessen i OSL 39:3 1 st.

Kammarrätten i Göteborg gick på samma linje som Stockholm och Jönköping i frågan om övervakningsnämnderna ska ses som en del av Kriminalvården. Det ska de inte, enligt domstolen. Ärendet gick tillbaka till Övervakningsnämnden i Örebro för ny prövning.

P-vakts personuppgifter var hemliga

En person begärde ut namn och andra personuppgifter som fanns i ett anställningsavtal för en parkeringsvakt med nummer 301 vid Teknik- och fastighetsnämnden i Karlstads kommun. Nämnden avslog med motiveringen att personen bakom begäran sålde uppgifter om kommunens parkeringsvakter via sociala medier. Enligt nämnden fanns det en risk att parkeringsvakterna skulle utsättas för trakasserier, samt att uppgifterna skulle användas i strid med GDPR.

Personen överklagade men fick avslag av kammarrätten som delade nämndens bedömning. Domstolen konstaterade bland annat att begäran om parkeringsvaktens personuppgifter inte var kopplad till en viss parkeringsanmärkning. Om den hade varit det så hade parkeringsvaktens namn kunnat vara offentligt, enligt tidigare domstolspraxis.

Bakläxa på sekretess för socialsekreterares namn

En person begärde ut lönelistor för flera yrkeskategorier inom socialtjänsten i Jönköpings kommun. Förutom lön, ville han att listorna skulle omfatta uppgifter om namn, arbetsplats, yrkestitel samt födelsedatun. Kommunen lämnade ut listorna men utan uppgifter om namn och födelsedatum.

Personen överklagade och kammarrätten upphävde kommunens beslut att sekretessbelägga namnen på de anställda i listan. Domstolen konstaterade att namn på offentliganställda är offentliga som utgångspunkt. Undantaget är om det finns omständigheter i ärendet som tyder på att ett utlämnande skulle kunna leda till våld eller annat allvarligt men för de anställda. Kammarrätten tyckte inte att den frågan var tillräckligt utredd och skickade tillbaka ärenden i den delen till kommunen. Kammarrätten fastställde däremot kommunen beslut att hemlighålla de anställdas födelsedatum.

CV skyddades inte av försvarssekretess

Kriminalvården hade inte stöd för att sekretessbelägga en anställds CV och meritförteckning med hänvisning till försvarssekretess. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Domstolen tyckte inte heller att Kriminalvården hade motiverat varför samma handlingar var hemliga med stöd av personalsekretess, och skickade tillbaka ärendet till myndigheten för ett nytt försök i denna del.

Jobbsökandes personnummer var offentliga

Personnumren, inklusive fyra sista siffrorna, på de sökande till tjänsten som VA-chef på Hässleholms miljö AB var offentliga. Det slog kammarrätten fast i den här domen. För den person som fick tjänsten gäller personalsekretess, men den skyddade inte personnummer i det här fallet, konstaterade kammarrätten. För dem som sökte jobbet utan att få det, fanns ingen tillämplig sekretess, enligt domstolen.

Se även KR Göteborg 1412-21 där kammarrätten gjorde en annan bedömning.

Lista med skolincidenter var offentlig

En journalist begärde ut en sammanställning av incidentrapporter avseende elevers hot eller våld mot lärare under 2020 på samtliga grundskolor i Trelleborgs kommun. Kommunen vägrade lämna ut vissa uppgifter i sammanställningen: bland annat händelsedatum och vissa händelserubriker. Kommunen hänvisade till den sekretess som gäller för uppgifter i elevstödjande verksamhet och till den sekretesss som gäller i personalsocial verksamhet.

Journalisten överklagade och fick till stor del rätt i kammarrätten som bestämde att händelsdatum och händelserubriker kunde lämnas ut i omaskerat skick. Enligt domstolen gick det inte att identifiera några enskilda elever utifrån listan och anställdas åtgärder i tjänsten omfattas inte av personalsekretess.

Inte hemligt vem som fått skriftlig varning

En journalist hade rätt att få ut en skriftlig varning som en anställd vid Helsingborgs kommun hade fått på grund av bristande hantering av skyddsmaterial. Det slog kammarrätten fast i den här domen.

Kommunen hade maskerat den anställdes namn och arbetsplats med hänvisning till den sekretess som gäller när ett utlämnande av uppgifter i personalärenden riskerar leda till att den anställde utsätts för våld eller annat allvarligt men. Kammarrätten såg ingen sådan risk.

Timvikariers mobilnummer skulle lämnas ut

Högskolan i Gävle hade rätt att få ut mobilnummer till timvikarier i Gävle kommun för ett forskningsprojekt. Det kom kammarrätten fram till i den här domen. Anledningen var att telefonnumren skulle användas för forskningsändamål och högskolans intresse av att ta del av uppgifterna övervägde risken för men för timvikarierna.

Namn på handläggare var offentligt

Namn och titel på den tjänsteman som hade skrivit Socialnämnden i Skellefteå kommuns yttrande till tingsrätten i ett umgängesmål var offentligt. Det kom kammarrätten fram till i den här domen.

Socialnämnden menade att det fanns en påtaglig risk för att handläggaren skulle utsättas för hot eller våld om dennes namn offentliggjordes. Men kammarrätten bedömde att den personaladministrativa sekretessen inte var tillämplig på uppgifter i ett umgängesärende hos socialnämnden. “Kammarrätten bedömer att handläggningen av det aktuella ärendet hos socialnämnden inte utgör personaladministrativ verksamhet.”