Skiljande från anställning var ärende om anställning

Handlingar i ärenden om skiljande från anställning vid Polismyndigheten omfattades inte av den personaladministrativa sekretessen eftersom “ärenden om anställning” är undantagna från sekretessen i den aktuella bestämmelsen. Det bedömde kammarrätten i den här domen. Domstolen hänvisade till att ärendena rörde myndighetsutövning, vilket innebär att insynsintresset är stort.

Jämför med domen i kammarrättens mål nummer 1512-19 och 1513-19 där kammarrätten gjord rakt motsatt bedömning.

Skiljande från anställning var inte ärende om anställning

Två ärenden i Polisens personalansvarsnämnd som rörde skiljande från anställning omfattades av den personaladministrativa sekretessen. Det ansåg kammarrätten i dessa domar. Enligt domstolen är skiljande från anställning inte ett sådant “ärende om anställning” som är undantaget från sekretessen. Domstolen hänvisade till uttalanden i förarbetena som tyder på att “ärenden om anställning” syftar på tjänstetillsättningar.

Jämför med KR Sthlm 4201-18 där kammarrätten gjorde motsatt bedömning.

Utredning om kränkning inte personalsocial verksamhet

Socialnämnden i Hofors hade inte stöd för att hemlighålla uppgifter i en faktaundersökning om kränkande särbehandling med stöd av den sekretess som gäller för personalsocial verksamhet. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Undersökningen hade utförts av en organisationskonsult och en psykolog vid Previa. Syftet med undersökningen var att belysa om kränkande särbehandling hade förekommit på det sätt som hade anmälts. Undersökningen innehöll beskrivningar av olika händelser baserade på intervjuer med arbetstagare. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till socialnämnden för prövning av om uppgifterna var hemliga enligt någon annan sekretessregel.

Skyddsombud fick ut uppgifter

Ett skyddsombud hade rätt att få ut uppgifter ur en utredning om en arbetsmiljöhändelse med stöd av den sekretessbrytande bestämmelse som bland annat gäller skyddsombud.

Utredning om kränkningar var hemlig

En person begärde ut handlingar i en utredning om kränkande särbehandling som en extern konsult hade gjort på uppdrag av Räddningstjänsten i Storgöteborg. Räddningstjänsten avslog och personen överklagade till kammarrätten. Domstolen konstaterade att utredningen innehöll uppgifter om personen som hade anmälts för kränkningar, andra anställdas agerande och vilka slutsatser som kunde dras utifrån dessa uppgifter. Därmed föll den inom området personalsocial verksamhet och var hemlig eftersom personerna i utredningen kunde antas lida men av ett utlämnande, enligt kammarrätten.

Mobbningsutredning hemlighölls på fel grund

Uppgifter i en utredning om kränkande särbehandling i en verksamhet i Vansbro kommun omfattades inte av den starka sekretess som gäller för uppgifter i psykologisk undersökning eller behandling eller som finns hos särskild personalvårdsfunktionär. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Utredningens syfte var att utreda om det förekommit mobbning och ge rekommendationer om förebyggande åtgärder. Enligt kammarrätten var det möjligt att uppgifterna omfattades av den svagare sekretess som gäller för annan personalsocial verksamhet men det låg på kommunen att pröva som första instans. Ärendet återförvisades därför dit.

Varning för uppsägning var hemlig

Professorskollegiet vid Kungliga Musikhögskolan ville ta reda på varför en kollega hade blivit av med jobbet och begärde ut handlingar i kollegans uppsägningsärende. Kollegiet fick ut handlingen “Överenskommelse om avslut av anställning m.m.” men nekades att få ut handlingen “Varning för uppsägning av personliga skäl på grund av misskötsamhet”. Musikhögskolan hänvisade till att den aktuella kollegan skulle lida men av ett utlämnande. Kammarrätten fastställde beslutet efter överklagande.

KR_Sthlm_7080_18

Psykologers födelseår kunde lämnas ut

En journalist begärde ut en förteckning över anställda och före detta anställda psykologer på Barn- och ungdomspsykiatrin i Region Örebro. Han fick ut en förteckning som innehöll uppgifter om psykologernas namn, tjänst, lön,  tjänstgöringstid och slutdatum för anställning men nekades att få ut de berörda psykologernas personnummer eller ens födelseår. Han överklagade beslutet till kammarrätten. Domstolen kom fram till att Region Örebro skulle lämna ut de berörda personernas födelseår. Domstolen tog hänsyn till att journalisten skulle använda uppgifterna för en artikel i Psykologtidningen där den insamlade datan skulle publiceras i form av anonymiserade tabeller.

KR_Goteborg_3669_18

Konsultande terapeut inte personalvårdsfunktionär

En journalist begärde ut en utredning som privata Pe3 företagshälsa hade gjort på uppdrag av Halmstads kommun. Utredningen gällde samarbetssvårigheter mellan två skolledare vid vuxenutbildningen och hade utförts av beteendevetare/legitimerad psykoterapeut vid företagshälsan. Kommunen maskerade stora delar av utredning med hänvisning till att de berörda skolledarna skulle lida men om uppgifterna lämnades ut. Journalisten överklagade till kammarrätten. Domstolen konstaterade att beteendevetare/terapeut vid Pe3 företagshälsa hade utfört utredningen som konsulter till kommunen och att det därför inte rörde sig om sådana personalvårdsfunktionärer som avses i OSL 39:1 1 st som stadgar sekretess med omvänt skaderekvisit. I stället var det OSL 39:1 2 st som skulle tillämpas. Kammarrätten konstaterade att vissa av de maskerade uppgifterna inte rörde personliga förhållanden och därför skulle lämnas ut. Övriga maskerade uppgifter var av “personlig och känslig natur” och skulle vara fortsatt hemliga, bedömde kammarrätten.

KR_Goteborg_693_18

Smygfilmares namn och lön inte hemlig

En person hade rätt att få ut namn, lön och sysselsättningsgrad för en tidigare anställd i Jönköpings kommun som hade placerat en kamera i ett omklädningsrum i kommunhuset. Det slog kammarrätten fast i den här domen. I sitt överklagande till kammarrätten uppgav personen att syftet med begäran var att  “se om myndigheten förfarit på ett adekvat arbetsrättsligt sätt.” Kammarrätten ansåg, till skillnad från kommunen, att det inte fanns skäl att anta att ett utlämnande skulle innebära en fara för den tidigare anställda eller dennes anhöriga. Att fallet hade fått uppmärksamhet i media var inte tillräckligt skäl för sekretess, konstaterade domstolen.

KR_Jonkoping_54_18