GDPR-sekretess underkändes

En person begärde att få personnummer och examensuppgifter för samtliga examina som har utfärdats på grundnivå och avancerad nivå vid Malmö universitet fram till och med september 2021. Universitetet avslog med hänvisning till GDPR-sekretess trots att personen hade utgivningsbevis för den databas där han hade tänkt behandla uppgifterna.

Personen överklagade och kammarrätten underkände den sekretessgrund som universitetet hade tillämpat.

Partsbilaga i LPT-dom inte hemlig

En person hade rätt att få ut en partsbilaga till en dom avseende sluten psykiatrisk tvångsvård enligt LPT. I bilagan fanns uppgifter om den tvångsvårdades namn, personnummer och adress.

Kammarrätten konstaterade att uppgifterna inte omfattades av patientsekretess eftersom uppgifter i beslut om psykiatrisk tvångsvård är undantagna denna sekretess. Uppgifterna kunde inte heller sekretessbeläggas med stöd av den sekretess som skyddar uppgifter om var förföljda personer bor. Namn och personnummer skyddas inte av den aktuella sekretessen. Och domstolen tyckte inte heller att det fanns någon särskild anledning att anta att den berörda skulle utsättas för våld eller annat allvarligt om adressuppgiften lämnades ut.

Ledamöters personnummer hemlighölls på fel grund

Personnummer avseende ledamöterna i en övervakningsnämnd är inte hemliga enligt den förstärkta personalsekretess som gäller vid vissa myndigheter enligt OSL 39:3 3 st och OSF 9 §. Det slog HFD fast i denna dom.

Den förstärkta sekretessen gäller visserligen avseende anställda vid ”Kriminalvården” . Men övervakningsnämnderna, som är fristående myndigheter, nämns inte i OSF 9 §.

”Även om övervakningsnämnderna kan sägas ingå i det övergripande begreppet ”kriminalvården” tillsammans med myndigheten Kriminalvården, måste bestämmelsen dock förstås på så sätt att det är myndigheten Kriminalvården som avses”, skrev HFD.

Fortsatt sekretess för dom trots felaktig hänvisning

När förvaltningsrätten i Umeå meddelade dom i ett mål om tvångsvård beslutade domstolen samtidigt att fortsatt sekretess skulle gälla för en bilaga till domen. I bilagan fanns uppgifter om vårdnadshavarens och barnets namn, personnummer och adress. Som grund för detta hänvisade domstolen till socialtjänstsekretess.

En person begärde ut den sekretessbelagda bilagan och fick avslag av domstolen. Sökanden överklagade till kammarrätten som upphävde förvaltningsrättens beslut eftersom socialtjänstsekretessen inte är tillämplig på uppgifter som har tagits in i en dom. Ärendet gick tillbaka till förvaltningsrätten för prövning av om någon annan sekretessregel var tillämplig. Förvaltningsrätten lämnade ut personnumren men sekretessbelade uppgifterna om namn och personnummer med hänvisning till folkbokföringssekretess. De berörda personerna ansågs ha en hotbild mot sig.

Sökanden överklagade återigen till kammarrätten som denna gång fastställde förvaltningsrättens beslut. Sökanden överklagade då till HFD. Enligt HFD var frågan i målet om om uppgifter i en domstols dom, som har begärts ut med stöd av offentlighetsprincipen, kan hemlighållas med hänvisning till en annan sekretessbestämmelse än den som domstolen i domen har beslutat ska vara fortsatt tillämplig. HFD:s svar blev i detta fallet ja. HFD menade att det framgick tydligt av förvaltningsrättens beslut att fortsatt sekretess skulle gälla för uppgifterna var motiverat av samma skyddsintresse som skyddas av folkbokföringssekretessen, men att domstolen av misstag hänvisade till en annan sekretessregel. Därmed kunde folkbokföringssekretessen ändå tillämpas på uppgifterna.

Ny bakläxa efter domstolstrots

Övervakningsnämnden i Eskilstuna hade inte stöd för att sekretessbelägga ledamöternas personnummer med stöd av OSL 39:3 3 st. Det slog kammarrätten fast redan första gången beslutet överklagades. Men när kammarrätten skickade tillbaka ärendet till övervakningsnämnden för ny prövning avslog nämnden igen med hänvisning till samma sekretessregel. Nämnden tog stöd av ett avgörande från en annan kammarrätt som hade prövat motsvarande fråga och kommit fram till att sekretessregeln är tillämplig vid övervakningsnämnder.

Sökanden överklagade och kammarrätten konstaterade att man redan hade tagit ställning i frågan om OSL 39:3 3 st är tillämplig vid övervakningsnämnden och kommit fram till att den inte är det. Domstolen uttalade följande på tal om att övervakningsnämnden trotsat kammarrättens tidigare avgörande:

Oavsett anledningen till att ett mål återförvisas är huvudregeln att domstolens sakprövning, sådan den kommer till uttryck i beslutsmotiveringen (domskälen), ska godtas av beslutsmyndigheten då denne senare meddelar sitt beslut.

Personer med sociala kontrakt var hemliga

En person ville ha ut en lista med namn och personnummer på alla med bostadssociala kontrakt i Sundsvalls kommun, det vill säga personer som får hyra lägenheter i andra hand av kommunen därför att de har svårt att få en bostad på annat sätt. Personen vände sig till två olika kommunala nämnder för att få uppgifterna: kommunstyrelsen och individ- och arbetsmarknadsnämnden.

Kommunstyrelsen avslog med hänvisning till socialtjänstsekretess och GDPR-sekretess. Båda dessa grunder underkändes av kammarrätten efter att personen hade överklagat dit. Enligt domstolen hade det inte kommit fram något som tydde på att personen tänkte använda personuppgifterna för något annat än privat bruk. Därmed var GDPR-sekretessen inte tillämplig.

Enligt kammarrätten var inte heller socialtjänstsekretessen tillämplig, eftersom andrahandsuthyrningen genom bostadssociala kontrakt, är en verksamhet som bedrivs inom kommunstyrelsen:

”Även om uthyrningen sker till personer som förekommer inom socialtjänsten anser kammarrätten att kommunstyrelsens andrahandsuthyrning inte kan anses vara socialtjänstverksamhet”

Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till kommunstyrelsen för en prövning av om uppgifterna i stället kunde hemlighållas med stöd av den sekretess som gäller kommunal bostadsuthyrningsverksamhet.

Kammarrätten fastställde däremot individ- och arbetsmarknadsnämndens beslut. Nämndens arbete med bostadssociala kontrakt var att betrakta som socialtjänst och uppgifterna där omfattades av socialtjänstsekretess.

Trygghetsvärdars personnummer var hemliga

En person begärde ut personnumren på de trygghetsvärdar som var anställda av två kommunala bostadsbolag i Göteborg. Bolagen avslog hennes begäran med motiveringen att det fanns skäl att anta att ett utlämnande kunde leda till att trygghetsvärdarna eller deras närstående utsattes för våld eller annat allvarligt men. Bolagen förklarade detta med att trygghetsvärdarna verkar i stadens utsatta områden där de riskerar att utsättas för hot och våld, bland annat eftersom deras uppgift är att rapportera incidenter och tillrättavisa boende som inte använder tvättstugor och miljöhus på rätt sätt.

Personen överklagade men även kammarrätten ansåg att det fanns skäl att sekretessbelägga personnummer för den aktuella yrkesgruppen. Det blev med andra ord avslag.

Uppgifter i fastighetsregister var hemliga

En samfällighetsförening vände sig till Lantmäteriet och begärde ut uppgift ur fastighetsregistret om namn och personnummer på en fastighetsägare som var medlem i föreningen. Föreningen ville använda uppgifterna för att driva in vägavgift från personen.

Lantmäteriet avslog och föreningen överklagade till kammarrätten. Domstolen konstaterade att namn och personnummer normalt är offentliga i fastighetsregistret men att det fanns en hotbild mot den aktuella personen. Eftersom uppgifter om fastighetsinnehav kan användas för att ta reda på någons vistelseort ansåg kammarrätten att uppgifterna var hemliga och avslog överklagandet.

Jobbsökandes personnummer var offentliga

Personnumren, inklusive fyra sista siffrorna, på de sökande till tjänsten som VA-chef på Hässleholms miljö AB var offentliga. Det slog kammarrätten fast i den här domen. För den person som fick tjänsten gäller personalsekretess, men den skyddade inte personnummer i det här fallet, konstaterade kammarrätten. För dem som sökte jobbet utan att få det, fanns ingen tillämplig sekretess, enligt domstolen.

Se även KR Göteborg 1412-21 där kammarrätten gjorde en annan bedömning.