Ny bakläxa efter domstolstrots

Övervakningsnämnden i Eskilstuna hade inte stöd för att sekretessbelägga ledamöternas personnummer med stöd av OSL 39:3 3 st. Det slog kammarrätten fast redan första gången beslutet överklagades. Men när kammarrätten skickade tillbaka ärendet till övervakningsnämnden för ny prövning avslog nämnden igen med hänvisning till samma sekretessregel. Nämnden tog stöd av ett avgörande från en annan kammarrätt som hade prövat motsvarande fråga och kommit fram till att sekretessregeln är tillämplig vid övervakningsnämnder.

Sökanden överklagade och kammarrätten konstaterade att man redan hade tagit ställning i frågan om OSL 39:3 3 st är tillämplig vid övervakningsnämnden och kommit fram till att den inte är det. Domstolen uttalade följande på tal om att övervakningsnämnden trotsat kammarrättens tidigare avgörande:

Oavsett anledningen till att ett mål återförvisas är huvudregeln att domstolens sakprövning, sådan den kommer till uttryck i beslutsmotiveringen (domskälen), ska godtas av beslutsmyndigheten då denne senare meddelar sitt beslut.

Kammarrätter oeniga om sekretess vid övervakningsnämnd

Är övervakningsnämnderna en del av Kriminalvården och skyddas nämndens ledamöter därför av den förstärka personalsekretessen i OSL 39:3 3 st? Ja, det tyckte Kammarrätten i Sundsvall i ett mål och slog fast att personnumren för Falu övervakningsnämnds ledamöter var hemliga.

Kammarrätten i Stockholm tyckte inte att övervakningsnämnderna kan ses som en del av Kriminalvården och bestämde att Övervakningsnämnden i Visby skulle lämna ut sina ledamöters personnummer.

Kammarrätten i Jönköping tyckte inte heller att övervakningsnämnderna är en del av Kriminalvården. Kammarrätten återförvisade ärendena till övervakningsnämnderna i Eskilstuna och Jönköping för en prövning av om några personnummer kunde hemlighållas med stöd av den mindre starka personalsekretessen i OSL 39:3 1 st.

Personer med sociala kontrakt var hemliga

En person ville ha ut en lista med namn och personnummer på alla med bostadssociala kontrakt i Sundsvalls kommun, det vill säga personer som får hyra lägenheter i andra hand av kommunen därför att de har svårt att få en bostad på annat sätt. Personen vände sig till två olika kommunala nämnder för att få uppgifterna: kommunstyrelsen och individ- och arbetsmarknadsnämnden.

Kommunstyrelsen avslog med hänvisning till socialtjänstsekretess och GDPR-sekretess. Båda dessa grunder underkändes av kammarrätten efter att personen hade överklagat dit. Enligt domstolen hade det inte kommit fram något som tydde på att personen tänkte använda personuppgifterna för något annat än privat bruk. Därmed var GDPR-sekretessen inte tillämplig.

Enligt kammarrätten var inte heller socialtjänstsekretessen tillämplig, eftersom andrahandsuthyrningen genom bostadssociala kontrakt, är en verksamhet som bedrivs inom kommunstyrelsen:

“Även om uthyrningen sker till personer som förekommer inom socialtjänsten anser kammarrätten att kommunstyrelsens andrahandsuthyrning inte kan anses vara socialtjänstverksamhet”

Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till kommunstyrelsen för en prövning av om uppgifterna i stället kunde hemlighållas med stöd av den sekretess som gäller kommunal bostadsuthyrningsverksamhet.

Kammarrätten fastställde däremot individ- och arbetsmarknadsnämndens beslut. Nämndens arbete med bostadssociala kontrakt var att betrakta som socialtjänst och uppgifterna där omfattades av socialtjänstsekretess.

Trygghetsvärdars personnummer var hemliga

En person begärde ut personnumren på de trygghetsvärdar som var anställda av två kommunala bostadsbolag i Göteborg. Bolagen avslog hennes begäran med motiveringen att det fanns skäl att anta att ett utlämnande kunde leda till att trygghetsvärdarna eller deras närstående utsattes för våld eller annat allvarligt men. Bolagen förklarade detta med att trygghetsvärdarna verkar i stadens utsatta områden där de riskerar att utsättas för hot och våld, bland annat eftersom deras uppgift är att rapportera incidenter och tillrättavisa boende som inte använder tvättstugor och miljöhus på rätt sätt.

Personen överklagade men även kammarrätten ansåg att det fanns skäl att sekretessbelägga personnummer för den aktuella yrkesgruppen. Det blev med andra ord avslag.

Uppgifter i fastighetsregister var hemliga

En samfällighetsförening vände sig till Lantmäteriet och begärde ut uppgift ur fastighetsregistret om namn och personnummer på en fastighetsägare som var medlem i föreningen. Föreningen ville använda uppgifterna för att driva in vägavgift från personen.

Lantmäteriet avslog och föreningen överklagade till kammarrätten. Domstolen konstaterade att namn och personnummer normalt är offentliga i fastighetsregistret men att det fanns en hotbild mot den aktuella personen. Eftersom uppgifter om fastighetsinnehav kan användas för att ta reda på någons vistelseort ansåg kammarrätten att uppgifterna var hemliga och avslog överklagandet.

Jobbsökandes personnummer var offentliga

Personnumren, inklusive fyra sista siffrorna, på de sökande till tjänsten som VA-chef på Hässleholms miljö AB var offentliga. Det slog kammarrätten fast i den här domen. För den person som fick tjänsten gäller personalsekretess, men den skyddade inte personnummer i det här fallet, konstaterade kammarrätten. För dem som sökte jobbet utan att få det, fanns ingen tillämplig sekretess, enligt domstolen.

Se även KR Göteborg 1412-21 där kammarrätten gjorde en annan bedömning.

Jobbsökandes foto var offentligt

En person begärde ut cv för de personer som hade sökt ett jobb som avdelningschef vid kommunala bolaget Gästrike återvinnare. Bolaget lämnade ut tre cv:n och ett personligt brev. I det senare hade kommunen maskerat avsändarens foto, namn, bostadsadress, telefonnummer, e-postadress
och personnummer.

Personen överklagade och fick delvis rätt i kammarrätten. Domstolen ansåg att foto, namn och personnummer kunde lämnas ut eftersom det inte fanns någon anledning att tro att den berörda personen skulle utsättas för våld eller annat allvarligt men vid ett utlämnande.

Bostadsadress, privat e-postadress och privat telefonnummer är uppgifter som har ett starkare sekretesskydd. Kammarrätten ansåg trots det att bostadsadress ändå kunde lämnas ut. Däremot inte privat telefonnummer och privat e-postadress.

Fick inte ut gravrättsinnehavares personnummer

En person begärde hos kyrkogårdsförvaltningen i Stockholm att få ut personnummer och till detta kopplat gravnummer, på alla gravrättsinnehavare i förvaltningens gravbok. Enligt förvaltningen handlade det om över 100.000 personnummer. Förvaltningen avslog med hänvisning till GDPR-sekretess. Personen överklagade till kammarrätten men fick avslag även där.

Universitetsanställdas personnummer var hemliga

En person vände sig till Uppsala universitet och begärde att få ta del av namn, personnummer, avdelning, e-postadress och befattning för samtliga närmare 7.500 anställda. Personen ville inte uppge vad som var syftet med begäran och svarade inte på frågan om han kunde tänka sig att få ut uppgifterna med sekretessförbehåll. Universitet vägrade lämna ut uppgifterna.

Personen överklagade till kammarrätten som avslog. Domstolen skrev bland annat: “Automatiserad behandling av personnummer är förenat med stora
integritetsrisker. Med hänsyn till det och till att Haro de Grauw inte velat
redogöra för sitt syfte med behandlingen kan det antas att de anställdas
personnummer kommer att behandlas i strid med den allmänna
dataskyddsförordningen”.

Uppgift om sjukfrånvaro inte hemlig

En person begärde ut när- och frånvarorapporter för tre anställda vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset under en specifik månad. Sjukhuset lämnade ut rapporterna men maskerade de anställda personnummer samt orsaken till deras frånvaro. Personen överklagade.

Kammarätten biföll överklagandet delvis och bestämde att sjukhuset skulle lämna ut uppgifter om orsak till frånvaron. I en av rapporterna angavs sjukdom som orsak till några dagars frånvaro, men kammarrätten tyckte inte att den uppgiften var så känslig att den kunde sekretessbeläggas. Kammarrätten fastställde sekretessen för personnumren.