Inte okej att hänvisa sökande till hemsidan

När en journalist vände sig till Finspångs kommun och begärde ut listor över alla förtroendevalda i kommunen inklusive personnummer blev det avslag. Kommunen hänvisade journalisten till hemsidan där han kunde sammanställa de önska listorna själv. På hemsidan fanns visserligen inte de förtroendevaldas personnummer men det spelade ingen roll för de var ändå sekretessbelagda, enligt kommunen. Det här eftersom man inte kunde utesluta att journalisten tänkte använda uppgifterna i strid med GDPR. Journalisten överklagade och kammarrätten gav kommunen bakläxa. Domstolen konstaterade att kommunen inte hade uppfyllt sina skyldigheter genom att hänvisa till hemsidan och att den åberopade sekretessregeln inte kan tillämpas på personuppgifter som begärs ut av en journalist. Domstolen skickade tillbaka ärendet till kommunen för ny prövning.

Ingen GDPR-sekretess för ledighetsansökningar

En förälder vände sig till sin dotters skola och begärde ut alla inkomna ledighetsansökningar för elever i årskurs två som hade kommit in under en viss termin. Bildningsnämnden i den aktuella kommunen avslog med hänvisning till “kapitel 21 offentlighets- och sekretesslagen”. Föräldern överklagade till kammarrätten som prövade överklagandet mot den sekretessregel i kapitlet som säger att en myndighet kan vägra lämna ut personuppgifter om det kan antas att mottagaren kommer att använda dem i strid med dataskyddsförordningen (GDPR). Kammarrätten tyckte inte att det fanns något skäl att göra ett sådant antagande och skickade tillbaka ärendet till bildningsnämnden för att den skulle pröva om det fanns någon annan sekretessregel som stod i vägen för ett utlämnande.

KR_Goteborg_5040_18

Lönelista hos bostadsbolag var offentlig

En person hade rätt att få ut en förteckning över anställda vid det kommunala bostadsbolaget MKB med uppgifter om namn, personalkategori och lön. Det slog kammarrätten fast i det här fallet. Bolaget hade bland annat hävdat att uppgifterna var affärshemligheter och att det kunde antas att personen bakom begäran skulle använda förteckning i strid mot personuppgiftslagen. Kammarrätten underkände samtliga argument för sekretess och biföll personens överklagande.

KR_Goteborg_2035_18

Dygnslistor innehöll mer än enstaka personuppgifter

Enligt polisdatalagen kan polisen lämna ut enstaka personuppgifter på medium för automatiserad behandling. Men så kallade dygnslistor över dagens begångna brott som polisen dagligen lämnade ut till massmedia kunde inte ses som utlämnande av enstaka uppgifter. Det menade Datainspektionen i ett vägledande yttrande till polisen. Datainspektionen pekade på mängden personuppgifter i varje enskild dygnslista, samt till att listorna lämnades ut regelbundet och systematiskt. Dygnslistorna innehöll bland annat diarienummer (K-nummer), vilket Datainspektionen menar är en personuppgift. Utöver K-nummer innehöll listorna även brottskod, län, kommun och brottsdatum. Listorna skrevs ut från Rationell anmälningsrutin, RAR.

DI_1808_16

Toppbetalda på AP-fond offentliga

En journalist på Tidningen Publikt hade rätt att få ut en lista över de 20 högst betalda medarbetarna på Första AP-fonden. Listan innehöll uppgifter om namn, personnummer (alternativt födelsedatum och kön), heltidslön, tjänstgöringsgrad, titel/befattning, BESTA-kod, tjänstgöringsort, anställningsform samt uppgifter om eventuell tjänstledighet. Första AP-fonden hävdade att listan var hemlig eftersom myndighetens konkurrenter kunde använda den för att identifiera nyckelpersoner på myndigheten och locka dem till sig. Myndigheten hänvisade också till att syftet med dess verksamhet var närmast identiskt med ett aktiebolags. Kammarrätten slog fast att att uppgifter om offentliganställdas löner och anställningsvillkor enligt etablerad praxis är offentliga. Domstolen kunde inte heller se att myndighetens konkurrenter skulle gynnas av att listan lämnades ut.

KR_Sthlm_1845_16

 

JO 4171-11

En person begärde hos Försvarsmakten, bl.a. Ledningsregementet och Livgardet, att få en sammanställning av vissa anställdas namn, grad, befattning och lön. JO kritiserade Försvarsmakten för att ha dröjt för länge med att lämna ut sammanställningen. Dessutom tvingades personen identifiera sig för att hämta ut handlingen, vilket var fel enligt JO. Det här eftersom Försvarsmakten redan konstaterat att sammanställning var offentlig i sin helhet. JO slog också fast att en myndighet inte får efterfråga en persons syfte med en begäran bara för att det är personuppgifter som begärs ut. Enligt JO krävs det att det finns någon konkret omständighet som gör att det kan antas att personuppgiften efter utlämnandet kommer att behandlas på ett sätt som omfattas av personuppgiftslagen.

Däremot tyckte inte JO att Försvarsmakten var skyldig att lämna ut sammanställningen i elektronisk form via e-post. Personen som begärt ut sammanställningen hade inte heller rätt till ett överklagbart avslagsbeslut i frågan om formen för utlämnandet.

JO_4171_11