Bemanning vid gränsen var försvarshemlighet

En person begärde ut uppgifter om antal polisanställda som arbetade med gränskontroll vid betalstationen på Lernacken den 9 april 2021. Begäran omfattade namn, arbetstid samt eventuell övertid. Polismyndigheten avslog begäran med hänvisning till att ett utlämnande kunde skada myndighetens framtida verksamhet och rikets försvar.

Personen överklagade och påpekade att begäran avsåg bemanningen vid en tidpunkt då Sverige infört tillfälliga gränskontroller i samband med covid-19-pandemin. Han menade att uppgiften därmed inte sade särskilt mycket om hur bemanningen kommer att se ut på platsen i framtiden.

Kammarrätten delade Polismyndighetens bedömning och avslog överklagandet.

Fick inte ut polisbilars hastighetsöverträdelser

En journalist vände sig till Polisen i region Syd och begärde ut handlingar gällande hastighetsöverträdelser för två särskilt angivna tjänstefordon under perioden januari 2019 till oktober 2021. Polisen avslog begäran och journalisten överklagade till kammarrätten. Det blev avslag även där. Enligt kammarrätten stod det inte klart att uppgiften om det finns hastighetsöverträdelser för de angivna
tjänstefordonen kan röjas utan fara för att verksamheten för särskilt
personsäkerhetsarbete skadas.

Nekades uppgifter ur LISA

En journalist begärde hos Polismyndigheten att få ta del av samtliga incidenter, såsom tillbud eller arbetsskador, som hade rapporterats i polisens system LISA. Polismyndigheten lämnade ut en översikt av händelserna med undantag för uppgifterna om i vilka polisområden incidenterna har skett.

Journalisten överklagade men kammarrätten delade Polismyndighetens bedömning att dessa uppgifter behövde hemlighållas för att inte skada Polismyndighetens framtida verksamhet.

Uppgifter om telefonavlyssnade jägare var hemliga

En person nekades uppgifter om antalet hemliga telefonavlyssningar som Polismyndigheten hade genomfört i ärenden om misstänkta jaktbrott under 2020. Polismyndigheten ansåg att ett utlämnande kunde skada den brottsutredande verksamheten och fick medhåll av kammarrätten som prövade överklagandet.

Orosanmälningar från Polisen sekretessbelades

En journalist begärde ut orosanmälningar som Polismyndigheten hade gjort under ett års tid till socialtjänsten om ungdomar i Biskopsgården. Polismyndigheten menade att merparten av uppgifterna i anmälningarna omfattades av sekretess till skydd för enskilda och att resterande uppgifter var meningslösa att lämna ut. Enligt Polismyndigheten förelåg det heller ingen omständighet som talade för att ett förbehåll skulle undanröja risken för skada.

Journalisten överklagade och anförde att de enda personuppgifter hon behövde ur anmälningarna var uppgift om kön och ålder. Men kammarrätten gick på Polisens linje och avslog. Kammarrätten förde inga resonemang kring möjligheten till avidentifiering eller utlämnande med förbehåll.

Fick inte ut sitt eget larmsamtal

En person vände sig till Polisen och begärde ut inspelningen av ett larmsamtal som hon själv hade ringt in. Inspelningen fanns på en digital ljudfil. Myndigheten vägrade lämnade ut ljudfilen eftersom den innehöll sekretessbelagda uppgifter och lämnade i stället ut en transkribering med uppgifterna maskerade.

Polisen motiverade det så här:

”Handlingen består i huvudsak av uppgifter som lämnats av dig och den operatör som arbetar vid Polismyndigheten. Merparten av uppgifterna kan därför lämnas ut till dig. Handlingen innehåller emellertid också uppgifter som avser andra enskilda personer”.

Personerna kunde lida men om uppgifterna lämnades ut, bedömde myndigheten.

Personen överklagade och skrev bland annat att hon ville ha ut ljudfilen för att hon eventuellt skulle behöva den som målsägande i en kommande rättegång med koppling till larmsamtalet. Kammarrätten avslog. Domstolen konstaterade att en myndighet inte behöver lämna ut digitala handlingar (ljudfilen) i annan form än utskrift. Domstolen delade Polismyndighetens bedömning vad gällde maskeringarna i transkriberingen.

Polisen maskade för mycket i Palme-liggaren

Två personer begärde ut den så kallade liggaren i Palmeutredningen, en handling om cirka tusen sidor i A2-format. Liggaren fungerade som en slags innehållsförteckning över handlingarna i utredningen och har formen av en tabell i Excel.

Polismyndigheten maskerade en mängd uppgifter i liggaren och personerna överklagade. Kammarrätten upphävde Polismyndighetens beslut och skickade tillbaka ärendet till myndigheten för en mer noggrann prövning. Domstolen tyckte att Polisen hade haft fog för att hemlighålla en stor del av de personnamn som förekom i liggaren. Enligt domstolen var det inte rimligt att kräva av Polisen att den skulle ta reda på om alla dessa personer var i livet eller döda och om deras namn hade offentliggjorts tidigare. Samtidigt kunde domstolen se att Polisen hade sekretessbelagt en rad uppgifter felaktigt. Det gällde till exempel:

  • Namn på kända misstänkta som Christer Pettersson och Stig Engström.
  • Namn på personer som agerat i sina yrkesroller som poliser, politiker, ambassadörer och journalister i tjänst.
  • Namn på länder och städer.
  • Diarienummer och avsnittskoder.
  • Namn på och adress till organisationer och andra juridiska personer.

Klubb borde ha få ut tillträdesförbud

Djurgårdens IF begärde hos Polismyndigheten att få del av samtliga tillträdesförbud som hade beslutats vid en match mellan Djurgårdens IF och Örebro SK i juni 2020. Polismyndigheten lämnade ut tillträdesförbuden med fotografier, namn och personnummer på de berörda personerna maskerade.

Det finns en sekretessbrytande regel som gör det möjligt att informera idrottsklubbar om vilka personer som har meddelats tillträdesförbud till idrottsevenemang, men den var inte tillämplig i detta fall, ansåg Polismyndigheten. Djurgårdens IF behövde inte informationen, enligt myndigheten, eftersom matchen spelades utan publik på grund av coronapandemin.

Djurgårdens IF överklagade beslutet till kammarrätten och anförde bland annat att det vid matchen skulle finnas ett antal personer på arenan som inte hörde till klubben, till exempel personal från arenabolaget och städpersonal. Klubben menade att den hade ett behov av att kunna kontrollera att ingen av dessa hade tillträdesförbud. Kammarrätten delade den bedömningen och konstaterade att klubben borde ha fått ut tillträdesförbuden inför matchen. Men eftersom matchen hade spelats när kammarrätten meddelade sin dom fanns det inte längre något sådant behov och överklagandet avslogs.

Polisens teknik för ansiktsigenkänning hemlig

En journalist begärde ut dokumentation från Polismyndighetens upphandling av teknik för ansiktsigenkänning. Polismyndigheten sekretessbelade samtliga begärda handlingarna i deras helhet. Det här eftersom materialet avslöjade polisens tekniska förmåga på området. Ett utlämnande kunde skada både polisens verksamhet och rikets säkerhet, enligt myndigheten.

Journalisten överklagade och kammarrätten upphävde Polismyndighetens beslut. Domstolen konstaterade att handlingarna innehöll en rad harmlösa uppgifter som inte kunde sekretessbeläggas. Eftersom Polismyndigheten inte hade lämnat ut handlingarna ens i maskerad form hade myndigheten inte gjort en tillräckligt noggrann sekretessprövning, ansåg kammarrätten. Ärendet gick tillbaka till Polismyndigheten för ny prövning.

Polismyndigheten fattade ett nytt beslut som innebar att journalisten fick ut samtliga begärda handlingar med undantag för ett avtal som lämnades ut i maskerat skick. De uppgifter som hade maskerats var bland annat uppgifter om vilket system och teknik för ansiktsigenkänning som Polismyndigheten använder, leverantör, datum när avtalet tecknades, vissa tidsuppgifter, namnuppgifter på de personer som hade undertecknat avtalet, namn på en person hos Polismyndigheten som har skrivit en tjänsteanteckning kopplad till avtalet samt diverse prisuppgifter. 

Journalisten överklagade. Kammarrätten delade Polismyndighetens bedömning att uppgifterna om vilket system och vilken teknik som används och uppgifterna om aktuell leverantör inklusive leverantörens namnunderskrift omfattades av sekretess till skydd för den polisiära verksamheten samt försvarssekretess. Övriga uppgifter var däremot inte hemliga enligt dessa sekretessbestämmelser. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till Polismyndigheten för en prövning av om dessa uppgifter var hemliga enligt någon annan bestämmelse.

Polismyndigheten fattade ett tredje beslut där myndigheten på nytt lämnade ut det begärda avtalet i maskerad form. Den här gången sekretessbelade myndigheten adressen i anbudsdokumentet med stöd av den sekretess som gäller för Polismyndighetens personuppgiftsbehandling inom brottsdatalagens område. Vidare sekretessbelade myndigheten prisuppgifter och tidsuppgifter i avtalet med hänvisning till affärssekretess.

Journalisten överklagade. Kammarrätten bestämde att totalsumman i anbudsdokumentet kunde lämnas ut, men avslog överklagandet i övrigt.

Hemligt varför avliden varit misstänkt för Palmemordet

En änka nekades uppgifter om varför hennes avlidne make hade varit misstänkt för mordet på förre statsministern Olof Palme. Hon ville bland annat veta vem som hade anmält maken. Polismyndigheten bedömde att enskilda kunde lida men av ett utlämnande och avslog begäran.

Kvinnan överklagade men kammarrätten delade Polismyndighetens bedömning.