Totala antalet poliser i yttre tjänst var offentligt

En journalist begärde ut en handling från Polismyndigheten som bland annat innehöll en uppgift om det totala antal poliser i yttre tjänst i Sverige 2019. Myndigheten sekretessbelade den och en rad andra uppgifter i dokumentet.

Journalisten överklagade och fick rätt vad gällde uppgiften om antalet poliser i yttre tjänst. Kammarrätten konstaterade att det visserligen var en specifik uppgift om numerär, men att det rörde sig om en totalsiffra på en övergripande nivå. Ett utlämnande kunde därför inte anses skada polisens framtida verksamheten.

Vad gällde övriga uppgifter som hade maskerats av Polismyndigheten delade kammarrätten myndighetens bedömning. De maskerade uppgifterna rörde enligt kammarrätten “…bl.a. analys och resonemang om hur Polismyndigheten är organiserad och dimensionerad på en mer strukturell nivå”. Dessa kunde antas vara skadliga att lämna ut, ansåg kammarrätten.  

Antal poliser i yttre tjänst var hemligt

En person hade inte rätt att få ut handlingar med uppgifter om “antalet personal i yttre tjänst fördelat på varje lokalpolisområde”. Det beslutade Polismyndigheten och beslutet fastställdes av kammarrätten efter att den sökande hade överklagat.

Kammarrätten ansåg att uppgifterna omfattades av försvarssekretess och den sekretess som ska skydda polisens brottsförebyggande och brottsbekämpande verksamhet.

Antal poliser i yttre tjänst var hemligt

En person begärde ut tjänstgöringslistor för polisen i Järfälla/Upplandsbro gällande juni och juli 2019. Han ville veta hur många poliser som hade jobbat i yttre tjänst under perioden och hur många timmar de hade arbetat. Syftet med begäran var att bedöma om det fanns anledning att verka politiskt för en ökad insats av polisiärt arbete i Järfälla kommun.

Polismyndigheten avslog med hänvisning till att den framtida verksamheten kunde skadas om informationen offentliggjordes. Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten. Domstolen delade polisens bedömning.