KR Göteborg 2161-13, 185-13, 5974-10, 5975-10 och 5976-10

Polisen har inte grund för att hemlighålla namnen på de polisanställda som anmäler tillbud i det så kallade Lisa-systemet. Det har kammarrätten slagit fast i tre domar. Polisen i Skåne vägrade följa de första två domarna. Myndigheten ansåg att namnuppgifterna kunde användas för att kartlägga poliser eftersom en nyhetsbyrå begärde ut dem löpande under längre tid. Kammarrätten såg inte att det fanns någon sådan risk. Domstolen poängterade att den som utövar offentlig makt inte bör kunna uppträda anonymt om det inte föreligger mycket starka skäl. I domarna prövade kammarrätten också när det finns skäl att sekretessbelägga platsen för ett tillbud samt beskrivningen av tillbudet.

KR_Goteborg_2161_13

KR_Goteborg_185_13

KR_Goteborg_5974-10_mfl

KR Sthlm 7993-12

En journalist hade rätt att få ut handlingar ur en nedlagd förundersökning efter att kopiorna hade avidentifierats. Det slog kammarrätten fast i denna dom. Polismyndigheten menade att sekretesskyddet riskerade att bli illusoriskt om kopiorna lämnades ut i avidentifierat skick men domstolen höll alltså inte med om det.

KR_Sthlm_7993_12

JO 6180-11

En person som begärde ut handlingarna i sitt ärende hos polisen fick avslag med hänvisning till att handlingarna inte kunde lämnas ut med rutinbetonade åtgärder. JO konstaterade att det inte var en laglig grund för avslag. Det är bara om sökanden har begärt en sammanställning av uppgifter ur en upptagning (potentiell handling) som en myndighet kan avslå med hänvisning till den grunden.

JO_6180_11

KR Jonkoping 2439-12

En övervakningsfilm i en förundersökning hos polisen omfattades av sekretess till skydd för enskilda eftersom filmen inte hade överlämnats till domstolen i samband med åtalet. Att förundersökningsprotokollet hos domstolen innehöll en hänvisning till filmen påverkade inte den bedömningen. Kammarrätten menade också att det inte gick att maska filmen på något meningsfullt sätt, vilket betydde att filmen inte kunde lämnas ut i någon del.

KR_Jonkoping_2439_12

KR Sthlm 4267-12

En reporter fick inte ut dokumentation om infiltrationsinsatser som utförts av SSI, Sektionen för särskilda insatser, vid rikskriminalpolisen i en utredning om kokainsmuggling. Utredningen hade visserligen lett fram till åtal men polisen hade inte lagt med SSI-dokumentationen i förundersökningsprotokollet utan det hade hamnat i den så kallade slasken. En av försvarsadvokaterna i målet hade tidigare försökt tvinga polisen att lämna in dokumentationen till domstolen genom ett editionsyrkande men fått nej. Kammarrätten avslog reporterns överklagande med hänvisning till att uppgifterna kunde skada polisens framtida verksamhet (OSL 18:1), underrättelseverksamhet (OSL 18:2), enskilda personer (OSL 35:1), Sveriges förbindelser med annan stat (OSL 15:1) och skyddet för kvalificerade skyddsidentiteter (OSL 18:5). Om alla dessa sekretessbelagda uppgifter skulle maskas så skulle handlingarna bli meningslösa enligt kammarrätten.

KR_Sthlm_4267_12

 

RÅ 1994 not. 7

En person begärde ut en fullständig förteckningen över medlemmarna i rikskriminalens Palmeutredning. Polisen nekade med hänvisning till att polisen ingår i totalförsvaret och att en lista med 20 polisers personuppgifter därmed är hemliga enligt försvarssekretessen. Polisen menade också att ett utlämnande skulle kunna skada den framtida polisverksamheten eftersom vissa personer i Palmegruppen hade spaningsuppgifter.

RA_1994_not_7

RÅ 1990 not. 141

En person begärde ut fotografier på samtliga anställda i Stockholms polisdistrikt. De aktuella fotografierna fanns i underlagen för de anställdas tjänstelegitimationer. Polisen vägrade lämna ut fotografierna och beslutet fastställdes av Regeringsrätten efter överklagande. Domstolen menade att om fotografier av samtliga polismän i ett distrikt lämnades ut så skulle det kunna äventyra den framtida polisverksamheten.

RA 1990_not_141

KR Sthlm 1040-12

Förundersökningssekretess gällde inte för uppgifter i en nedlagd polisutredning om misshandel. Det här eftersom utredningen lagts ned med hänvisning till att det inte gick att bevisa brott och att ytterligare utredning inte förväntades ändra bevisläget på ett avgörande sätt. Det slog kammarrätten fast i denna dom.

SthlmKRdom_1040_12

RÅ 1993 not. 401

Polisen i Växjö vägrade lämna ut sin verksamhetsplan till en person som dömts för “grov och organiserad brottslighet” och som man misstänkte höll på att kartlägga polisen genom att begära ut verksamhetsplaner vid flera polismyndigheter. Kammarrätten ändrade beslutet delvis och menade att verksamhetsplanen kunde lämnas ut med undantag för de känsliga delar som rörde bland annat den planerade bemanningen och polisens arbetsmetoder. Regeringsrätten fastställde kammarrättens dom.

Se även RÅ 1993 not. 399 och RÅ 1993 not. 400.

RA_1993_not_401

RÅ 1993 not. 399

Polismyndigheten i Skara vägrade lämna ut den del av sin verksamhetsplan som avslöjade hur personalen under en viss tidsperiod skulle vara fördelad på olika specialfunktioner och på olika platser inom myndigheten. Polismyndigheten menade att informationen kunde användas till exempel vid planering av grova brott som rån. Kammarrätten och Regeringsrätten gick på polismyndighetens linje efter överklagande.

Se även RÅ 1993 not. 400 och RÅ 1993 not. 401.

RA_1993_not_399