Surfhistorik var inte allmän handling

Polismyndigheten behövde inte sammanställa och lämna ut vilka hemsidor på nätet en viss anställd hade surfat på under ett drygt halvårs tid. Det slog kammarrätten fast i den här domen.

Sökanden menade att cookiefilerna som visade vilka sidor som den anställde hade besökt var inkomna handlingar till myndigheten. Men kammarrätten avslog på den grunden att de begärde uppgifterna inte kunde göras tillgängliga med rutinbetonade åtgärder. De var därför inte förvarade hos Polismyndigheten på ett sådant sätt att de utgjorde allmänna handlingar.

Obduktionsbilder på Palme var hemliga

En person begärde att få ta del av fotografier från obduktionen av tidigare statsminister Olof Palme. Han uppgav att han skulle använda fotografierna för forskning. Polismyndigheten avslog.

Personen överklagade men kammarrätten fastställde Polismyndighetens beslut med följande motivering: “…uppgifterna i de begärda handlingarna är av sådan karaktär att de inte kan lämnas ut utan att den frid som bör tillkomma den avlidne kränks eller att hans närstående lider men.” Det spelade ingen roll att personen kunde tänka sig att ta del av fotografierna på plats hos Polismyndigheten. Det gick inte heller att undanröja riskerna med ett utlämnande genom ett sekretessförbehåll, ansåg kammarrätten.  

Rätt att ta del av Palmeutredning anonymt

En person begärde att få ta del av förundersökningen om mordet på Olof Palme på plats hos Polismyndigheten. Det fanns ett besöksrum utanför skalskyddet i polishuset på Kungsholmen i Stockholm. Men myndigheten ville inte använda rummet i detta fall. Materialet var så omfattande att rummet skulle bli upptaget för en lång tid framöver. Myndigheten erbjöd därför den sökande att sitta i ett rum i direkt anslutning till Palmeutredarna innanför skalskyddet. En förutsättning var att sökanden legitimerade sig och bar besöksbricka. Sökanden tackade nej till erbjudandet eftersom denne ville vara anonym.

Hanteringen anmäldes till JO som kritiserade polisen. JO kunde inte se att det förelåg betydande hinder för utlämnande på stället, även om det kanske inte gick att lämna ut alla handlingar i Palmeutredningen samtidigt. Polismyndighetens krav att den sökande skulle legitimera sig stred mot dennes rätt att vara anonym vid utlämnandet, ansåg JO.

En myndighet kan efterforska vem den sökande är om den informationen behövs för att göra sekretessprövningen, men enligt JO avsåg begäran i detta fall de delar av förundersökningen som tidigare bedömts vara offentliga. Därmed fanns det inget skäl att efterforska sökandens identitet.

Adresser för trafikkontroller var hemliga

En person begärde ut händelserapporter om trafikkontroller som hade genomförts i landets polisregioner under tolv veckor år 2019. Han skulle använda uppgifterna i ett forskningsprojekt och ville veta ”var och när (start- och stopptid)” kontrollerna hade genomförts. Fem regioner lämnade ut de begärda uppgifterna. Region Mitt lämnade ut uppgifterna med undantag för den exakta adressen eller namnet på gatan där kontrollen hade genomförts. Region Syd avslog begäran helt. Personen överklagade avslagsbesluten.

Kammarrätten ändrade Region Syds beslut och bestämde att personen skulle få ut uppgifter om tidpunkt och kommun där kontrollerna hade utförts, men inte gatunamn eller gatuadresser. “Närmare uppgifter om platser för trafikkontroller som har genomförts inom en polisregion under en längre tidsperiod utgör sådan information som riskerar att röja polisens arbetsrutiner i aktuellt hänseende”, tyckte kammarrätten.

Anteckningar vid intervju var inte allmänna

Anteckningar med stödord som intervjuaren förde under två intervjuer i ett anställningsärende hos Polismyndigheten var inte allmänna handlingar. Det slog kammarrätten fast i den här domen.

Anteckningarna tillförde visserligen sakuppgifter till ärendet, men dessa fördes senare över till en bedömningsmall. Därmed var anteckningarna en sådan mellanprodukt som inte utgör en allmän handling, enligt kammarrätten.

Antal med fingerade uppgifter var hemligt

En person begärde hos Polismyndigheten att få veta hur många personer som har fingerade personuppgifter. Hon ville också veta orsaken till att dessa har fingerade uppgifter, samt hur många som avbryter sitt skydd. Myndigheten avslog.

Personen överklagade men fick avslag även i kammarrätten.

Antal poliser i yttre tjänst var hemligt

En person hade inte rätt att få ut handlingar med uppgifter om “antalet personal i yttre tjänst fördelat på varje lokalpolisområde”. Det beslutade Polismyndigheten och beslutet fastställdes av kammarrätten efter att den sökande hade överklagat.

Kammarrätten ansåg att uppgifterna omfattades av försvarssekretess och den sekretess som ska skydda polisens brottsförebyggande och brottsbekämpande verksamhet.

Polis namn var inte en försvarshemlighet

En person begärde hos Polismyndigheten att få ut ett yttrande som myndigheten hade skickat till Kriminalvården gällande honom. I yttrandet fanns uppgifter om att han hade en relation till organiserad brottslighet.

Polismyndigheten lämnade ut handlingen med undantag för uppgifter om vilken enhet på myndigheten som hade handlagt yttrandet och namnet på den enskilda handläggaren. Myndigheten motiverade det med att uppgifterna skulle kunna användas för att kartlägga polisen och därmed skada myndighetens framtida verksamhet. Dessutom omfattades uppgifterna av försvarssekretess.

Personen överklagade till kammarrätten. Polismyndigheten yttrade sig över överklagandet och skrev att det framgår av förarbetena att en polismans namn kan hållas hemligt om det finns en risk för trakasserier och hot mot medarbetaren i fråga.

Kammarrätten biföll överklagandet. Bestämmelsen i OSL 39:3 skyddar personliga förhållanden och dit räknas inte namnet på en handläggare som agerar i tjänsten, konstaterade domstolen. Domstolen tyckte inte att vare sig rikets försvar eller Polismyndighetens framtida verksamhet hotades av att uppgifterna lämnades ut.

Polisen vilseledde om handlings existens – fick betala skadestånd

Polismyndigheten fick betala skadestånd på 3 000 kr till en person som hade haft stora problem att få ut en allmän handling från myndigheten. Det här enligt ett beslut från JK.

Bakgrunden var att personen hade fått vänta 21 dagar på att få ut en videofilm från polisen. Detta trots att det inte rörde sig om något större material eller någon omfattande sekretessprövning. Dessutom hade polisen till att börja med påstått att det inte fanns någon videofilm. Det senare var ett skadeståndsgrundande fel, enligt JK.

Skadeståndet avsåg kostnader som personen hade haft för att anlita ett juridiskt ombud.

Internationella efterlysningar var hemliga

En journalist begärde ut alla efterlysningar som Polismyndigheten hade utfärdat till Interpol under en viss dag och som var kategoriserade som röda notiser. Polisen avslog begäran helt med hänvisning till utrikessekretess och den sekretess som skyddar enskilda personer som förekommer i förundersökningar.

Journalisten överklagade och anförde bland annat att efterlysta personers personuppgifter, bilder och brott publiceras öppet på Interpols hemsida. Han kunde därför inte se att Sveriges mellanfolkliga förbindelser skulle skadas av att efterlysningarna lämnades ut av svensk polis. Men det kunde kammarrätten som avslog överklagandet utan någon närmare motivering.