Polisen vilseledde om handlings existens – fick betala skadestånd

Polismyndigheten fick betala skadestånd på 3 000 kr till en person som hade haft stora problem att få ut en allmän handling från myndigheten. Det här enligt ett beslut från JK.

Bakgrunden var att personen hade fått vänta 21 dagar på att få ut en videofilm från polisen. Detta trots att det inte rörde sig om något större material eller någon omfattande sekretessprövning. Dessutom hade polisen till att börja med påstått att det inte fanns någon videofilm. Det senare var ett skadeståndsgrundande fel, enligt JK.

Skadeståndet avsåg kostnader som personen hade haft för att anlita ett juridiskt ombud.

Internationella efterlysningar var hemliga

En journalist begärde ut alla efterlysningar som Polismyndigheten hade utfärdat till Interpol under en viss dag och som var kategoriserade som röda notiser. Polisen avslog begäran helt med hänvisning till utrikessekretess och den sekretess som skyddar enskilda personer som förekommer i förundersökningar.

Journalisten överklagade och anförde bland annat att efterlysta personers personuppgifter, bilder och brott publiceras öppet på Interpols hemsida. Han kunde därför inte se att Sveriges mellanfolkliga förbindelser skulle skadas av att efterlysningarna lämnades ut av svensk polis. Men det kunde kammarrätten som avslog överklagandet utan någon närmare motivering.

Antal poliser i yttre tjänst var hemligt

En person begärde ut tjänstgöringslistor för polisen i Järfälla/Upplandsbro gällande juni och juli 2019. Han ville veta hur många poliser som hade jobbat i yttre tjänst under perioden och hur många timmar de hade arbetat. Syftet med begäran var att bedöma om det fanns anledning att verka politiskt för en ökad insats av polisiärt arbete i Järfälla kommun.

Polismyndigheten avslog med hänvisning till att den framtida verksamheten kunde skadas om informationen offentliggjordes. Personen överklagade men fick avslag i kammarrätten. Domstolen delade polisens bedömning.

Polisers jobbnummer inte hemliga

En person begärde ut bland annat kontaktuppgifter (namn, befattning, telefonnummer och mejladress) till den polispersonal som hade arbetat med en viss förundersökning. Syftet var att han ville kunna nå de som hade varit involverade i ärendet.

Polismyndigheten avslog begäran. Myndigheten hänvisade till OSL 15:2 1 st (försvarssekretess) och OSL 18:1 1 st (förundersökningssekretess) när det gällde utredarna i ärendet, och till sekretess som skyddar uppgifter om enskildas personliga förhållanden OSL 35:1 när det gällde övrig personal.

Mannen överklagade och fick delvis rätt i kammarrätten. När det gällde utredarna konstaterade domstolen att begäran rörde ett fåtal tjänstemän inom polisen och att uppgifter om dessa personers namn och funktion redan hade lämnats ut. Mot den bakgrunden kunde man inte anse att utredarna skulle skadas av ett utlämnande av kontaktuppgifterna, dessa skulle därför lämnas ut.

Vad gällde övrig personal konstaterade domstolen att dessa hade agerat som tjänstemän i ärendet och därmed inte skyddades av en sekretess som gäller för enskilda. Domstolen skickade tillbaka ärendet till polisen i den delen för en prövning av om uppgifterna var hemliga enligt någon annan regel.

Polisanställdas arbetade tid var hemlig

En offentlig försvarare hade inte rätt att få ut uppgifter om arbetstid, specificerad i timmar och minuter per dag samt uppgift om eventuella måltidsavdrag, för två polisanställda under en viss tidsperiod. Det bedömde kammarrätten i den här domen. Domstolen menade att polisens framtida verksamhet skulle kunna skadas.

Polis namn hemlighölls på felaktig grund

En person som hade blivit föremål för ett polisingripande begärde ut namnet på polisen som hade fattat beslut om husrannsakan, medverkat vid ingripandet och upprättat en promemoria om händelsen. Polismyndigheten sade nej med hänvisning till personalsekretess, eftersom det kunde antas att polisen eller dennes anhöriga skulle utsättas för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjdes. Polismyndigheten påpekade att polisens bricknummer framgick av handlingarna, vilket gjorde polisen “…identifierbar inom myndigheten” om någon ville rikta klagomål mot vederbörande.

Personen bakom begäran överklagade och kammarrätten upphävde Polismyndighetens beslut. Domstolen konstaterade att personalsekretessen, som Polismyndigheten hade tillämpat, gäller i en myndighetens personaladministrativa verksamhet, vilket det inte var fråga om i det här fallet. Domstolen påpekade också att beslutsfattare och andra som utövar offentlig makt inte kan uppträda anonymt. Dock kan en polismans namn hållas hemligt i vissa fall av hänsyn till det allmänas verksamhet, ansåg kammarrätten. Därför skickade domstolen tillbaka ärendet till Polismyndigheten för prövning i den delen.

Motanmälan inte skäl att bryta sekretessen

En tidigare misstänkt fick bara ut delar av målsägandeförhöret i den nedlagda förundersökningen. Polismyndigheten befarade att målsäganden skulle utsättas för våld eller annan allvarligt men om uppgifterna lämnades ut. Den tidigare misstänkte överklagade och skrev i överklagandet att han behövde uppgifterna för att kunna polisanmäla målsäganden för falsk angivelse. Men kammarrätten tyckte inte att det var ett sådant beaktansvärt skäl som krävs för att sekretessen ska brytas.

Tidigare misstänkt fick inte ut förundersökning

En person som hade varit misstänkt i en förundersökning begärde ut förundersökningsprotokollet. Polisen lämnade ut protokollet med vissa uppgifter maskerade. Motiveringen var att uppgifterna berörda enskilda och att det var av synnerlig vikt att dessa inte röjdes.

Personen överklagade och anförde att han behövde uppgifterna som underlag för en begäran om skadestånd på grund av felaktigt frihetsberövande.

Kammarrätten fastställde Polisens beslut. Domstolen konstaterade att den som har varit misstänkt i en förundersökning inte kan få ut uppgifter enligt den sekretessbrytande regel som finns till förmån för skadelidande.

Den sekretessbrytande regel som gäller till förmån för tidigare misstänkta förutsätter att personen har beaktansvärda skäl för sin begäran. Kammarrätten bedömde att personen i det här fallet inte hade det, eftersom det inte fanns några uppgifter om att han hade inlett en skadeståndsprocess.

Poliser med bisysslor var hemliga

En journalist begärde ut samtliga ansökningar om bisysslor hos Polismyndigheten i Malmö samt myndighetens bedömningar och beslut i sådana ärenden sedan år 2016 i omaskerat skick.

Polismyndigheten avslog. En lista med ett stort antal polisanställda skulle kunna användas för att skada verksamheten, ansåg myndigheten.

I handlingarna fanns också uppgifter om anställdas bostadsadresser, privata telefonnummer och personnummer som myndigheten inte ville lämna ut eftersom det fanns en risk att de berörda skulle lida men av det.

Journalisten överklagade men fick avslag även i kammarrätten.