Motanmälan inte skäl att bryta sekretessen

En tidigare misstänkt fick bara ut delar av målsägandeförhöret i den nedlagda förundersökningen. Polismyndigheten befarade att målsäganden skulle utsättas för våld eller annan allvarligt men om uppgifterna lämnades ut. Den tidigare misstänkte överklagade och skrev i överklagandet att han behövde uppgifterna för att kunna polisanmäla målsäganden för falsk angivelse. Men kammarrätten tyckte inte att det var ett sådant beaktansvärt skäl som krävs för att sekretessen ska brytas.

Tidigare misstänkt fick inte ut förundersökning

En person som hade varit misstänkt i en förundersökning begärde ut förundersökningsprotokollet. Polisen lämnade ut protokollet med vissa uppgifter maskerade. Motiveringen var att uppgifterna berörda enskilda och att det var av synnerlig vikt att dessa inte röjdes.

Personen överklagade och anförde att han behövde uppgifterna som underlag för en begäran om skadestånd på grund av felaktigt frihetsberövande.

Kammarrätten fastställde Polisens beslut. Domstolen konstaterade att den som har varit misstänkt i en förundersökning inte kan få ut uppgifter enligt den sekretessbrytande regel som finns till förmån för skadelidande.

Den sekretessbrytande regel som gäller till förmån för tidigare misstänkta förutsätter att personen har beaktansvärda skäl för sin begäran. Kammarrätten bedömde att personen i det här fallet inte hade det, eftersom det inte fanns några uppgifter om att han hade inlett en skadeståndsprocess.

Poliser med bisysslor var hemliga

En journalist begärde ut samtliga ansökningar om bisysslor hos Polismyndigheten i Malmö samt myndighetens bedömningar och beslut i sådana ärenden sedan år 2016 i omaskerat skick.

Polismyndigheten avslog. En lista med ett stort antal polisanställda skulle kunna användas för att skada verksamheten, ansåg myndigheten.

I handlingarna fanns också uppgifter om anställdas bostadsadresser, privata telefonnummer och personnummer som myndigheten inte ville lämna ut eftersom det fanns en risk att de berörda skulle lida men av det.

Journalisten överklagade men fick avslag även i kammarrätten.

Uppgifter om polisanställdas fortbildning hemliga

En person begärde ut uppgifter om 37 namngivna polisanställda. Uppgifterna rörde vilka av dessa personer som hade genomgått internutbildning i att utreda grova brott före den 1 juni 2015, vilka inregistrerade bisysslor som fanns på respektive namngiven person under perioden 2006-2016 samt om någon av dessa personer hade haft utlandstjänst som polis eller militär under perioden 2007-2016.

Polismyndigheten avslog begäran och personen överklagade. Kammarrätten delade Polisens bedömning att uppgifter om vilken utbildning som olika anställda genomgått kunde användas för att kartlägga myndighetens förmåga, vilket i sin tur kunde skada den framtida verksamheten. Dessa uppgifter var därför sekretessbelagda.

Vad gällde beslutet att sekretessbelägga uppgifter om bisysslor, konstaterade kammarrätten att Polisen hade använt en sekretessregel som inte är tillämplig på sådana uppgifter. Domstolen upphävde Polisens beslutet i den delen och skickade tillbaka frågan till myndigheten för prövning av om uppgifterna kunde hemlighållas på annan grund.

Uppgifter om den anställda hade gjort utlandstjänst var hemliga, enligt kammarrätten, med hänvisning till försvarssekretess och till att uppgifterna kunde användas för att kartlägga Polisens verksamhet.

Skiljande från anställning var ärende om anställning

Handlingar i ärenden om skiljande från anställning vid Polismyndigheten omfattades inte av den personaladministrativa sekretessen eftersom “ärenden om anställning” är undantagna från sekretessen i den aktuella bestämmelsen. Det bedömde kammarrätten i den här domen. Domstolen hänvisade till att ärendena rörde myndighetsutövning, vilket innebär att insynsintresset är stort.

Jämför med domen i kammarrättens mål nummer 1512-19 och 1513-19 där kammarrätten gjord rakt motsatt bedömning.

Hemligt om person förekom i Schengenregister

En person hade inte rätt att få ut eventuella uppgifter om sig själv i Schengens informationssystem. Det slog kammarrätten fast i den här domen och fastställde Polismyndighetens avslagsbeslut. Enligt domstolen kan bara det faktum att en person förekommer i ett register vara hemligt.

En ledamot i kammarrätten var oenig med majoriteten och tyckte att ärendet skulle återförvisas till Polismyndigheten eftersom myndigheten hade grundat sitt avslagsbeslut på ett annan sekretessregel än dem som kammarrätten menade var tillämpliga på uppgifterna.

Spegelkopior var färdiga handlingar

En begäran om att ta del av spegelkopior av beslagtagna hårddiskar kunde inte ses som en begäran om en sammanställning av uppgifter. Polismyndigheten hade därför inte stöd för att avslå begäran med motiveringen att den inte kunde göras med rutinbetonade åtgärder. Det kom kammarrätten fram till i den här domen.

Riktlinjer för diarieföring var hemliga

En journalist begärde ut Polismyndighetens riktlinjer för saknummersystemet samt myndighetens riktlinjer för diarieföring i det allmänna diariet. Myndigheten lämnade ut handlingarna men hade maskerat exempel på ärenden som ska diarieföras under olika saknummer samt exempel på ingivare i dessa saknummer. Myndigheten motiverade detta med att uppgifterna gav en kännedom om myndighetens verksamhet på detaljnivå. Journalisten överklagade och hänvisade till att diariet är offentligt i sin helhet och att det därför går att ta ut listor som visar vilka ärenden som faktiskt diarieförs under olika saknummer. Kammarrätten bemötte inte den invändningen utan avslog med följande motivering: “Kammarrätten, som tagit del av de aktuella handlingarna, bedömer att de begärda uppgifter ger en sådan bild av polisens verksamhet att det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgifterna lämnas ut”.

Fick inte ut övervakningsfilm mot sekretessförbehåll

En journalist begärde ut en övervakningsfilm i en polisutredning och var beredd att underkasta sig ett sekretessförbehåll med innebörden att personerna på filmen skulle avidentifieras/maskeras innan filmen publicerades. Polismyndigheten nekade med hänvisning till att risken för men inte kunde undanröjas genom ett sekretessförbehåll. Journalisten överklagade till kammarrätten men domstolen delade Polismyndighetens bedömning och fastställde beslutet.

Arkivförteckning var hemlig i stora delar

En journalist begärde ut handlingsslagsredovisningen i Polismyndighetens arkivförteckning samt myndighetens förteckning över personuppgiftsbehandlingar. Polismyndigheten lämnade ut handlingarna men hade maskerat stora stycken i dessa med hänvisning till att uppgifterna kunde användas för att kartlägga myndighetens verksamhet. Journalisten överklagade. Kammarrätten fastställde Polismyndighetens beslut i den del som avsåg arkivförteckningen. Domstolen skrev att
“…de begärda uppgifterna är av sådan karaktär att
de sammantaget ger en sådan överblick över Polismyndighetens organisation och arbetsmetoder att de omfattas av sekretess. I fråga om förteckningen över personuppgiftsbehandlingar kom domstolen fram till att Polismyndigheten inte hade gjort en tillräckligt noggrann sekretessprövning och återförvisade ärendet i den delen till Polismyndigheten.