Ett utlämnande ”kan uppfattas sakna all rimlig mening”

En journalist begärde ut handlingar i två nedlagda förundersökningar. Polismyndigheten avslog begäran vad gällde vissa av handlingarna, eftersom de ”i princip uteslutande” bestod av uppgifter som omfattades av sekretess. Myndigheten ansåg sig inte ha någon skyldighet att lämna ut mer eller mindre tomma papper. I den delen hänvisade myndigheten till praxis från HFD.

Journalisten överklagade och argumenterade för att uppgifter i allmänna handlingar ska lämnas ut i så stor utsträckning som möjligt. Det gäller särskilt uppgifter som har med Polisens verksamhet att göra, snarare än enskilda personer. Han pekade bland annat på uppgifter om vilken tjänsteman som höll ett visst förhör, när och var förhöret hölls samt om advokat närvarade.

Kammarrätten gav honom rätt i att det fanns uppgifter i de sekretessbelagda handlingarna som inte var hemliga, till exempel uppgifter om namn på befattningshavare som agerar i tjänsten och tidsangivelser i förhör, men även uppgifter om advokat närvarat vid förhör. ”Ett utlämnande av uppgifterna i fråga kan uppfattas sakna all rimlig mening”, fortsatte kammarrätten, men nu hade ju journalisten särskilt begärt att få ta del av dessa uppgifter så något intresse kanske de ändå hade. Därför skickade kammarrätten tillbaka ärendet till Polisen för en prövning av om fler uppgifter kunde lämnas ut.

Kontoinnehavares identitet kunde lämnas ut till målsägande

Målsäganden i en nedlagd utredning om ID-kapning hade rätt att få veta vilka som var innehavare till vissa kontonummer som förekom i utredningen. Det slog kammarrätten fast i den här domen.

Polismyndigheten hade avslagit begäran med hänvisning till den förundersökningssekretess som gäller till skydd för uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden.

När målsäganden överklagade beslutet medgav Polismyndigheten, i ett yttrande till kammarrätten, att målsäganden hade ett behov av att få ut uppgifterna för att driva en skadeståndstalan mot de misstänka. Två av kontoinnehavarnas identitet skulle därför lämnas ut, ansåg myndigheten, men för den tredje var det av synnerlig vikt att sekretessen upprätthölls.

Kammarrätten å sin sida bedömde att uppgifter om identitet kunde lämnas ut för alla de tre kontoinnehavarna. Det fanns inga särskilda omständigheter som talade för att det var av synnerlig vikt för den tredje kontoinnehavarens att dennes identitet hemlighölls. Det fanns till exempel inget som tydde på att vederbörande skulle utsättas för trakasserier om dennes identitet blev känd.

Hade inte rätt att få ut barnpornografi

En försvarsadvokat begärde kopior av handlingarna i en polisutredning som innehöll barnpornografisk material. Polismyndigheten avslog begäran med hänvisning till att rätten att ta del av allmänna handlingar inte omfattar handlingar som utgör barnpornografi.

Advokaten överklagade men fick avslag i kammarätten med samma motivering. Kammarrätten hade inte tagit till av de aktuella bilderna, men menade att det inte fanns någon anledning att ifrågasätta Polismyndighetens beskrivning av bildernas innehåll, det vill säga att dessa var barnpornografiska.

Hemligt hur många kriminaltekniker som var i tjänst 2014

Forskaren Stefan Holgersson begärde ut handlingar från Polismyndigheten som visade arbetstidsförläggningen för fältarbetande kriminaltekniker vid dåvarande polismyndigheterna i Skåne, Blekinge, Kronoberg och Kalmar år 2014. Han ville också ha ut handlingar som visade den verkliga tjänstgöringstiden för dessa personer, samt vilken stationeringsort respektive befattningshavare hade. Han begärde också ut motsvarande information för nuvarande polisregion Syd under 2021.

Polismyndigheten avslog begäran. Enligt myndigheten skulle handlingarna avslöja hur många fältarbetande kriminaltekniker som arbetar i de kriminaltekniska grupperna, vilka tider de tjänstgör och deras respektive tjänstgöringsställe. Informationen kunde med andra ord användas för att kartlägga myndigheten, vilket kunde skada den brottsbeivrande verksamheten framöver, ansåg myndigheten.

Forskaren överklagade när det gällde handlingarna som visade hur kriminalteknikerna jobbade 2014. Han påpekade att det handlade om historiska uppgifter från före den stora omorganisationen av Polisen. I ett yttrande skrev Polismyndigheten att uppgifterna avseende 2014 är snarlika dem för 2021. Kammarrätten delade Polismyndighetens bedömning att uppgifterna om 2014 skulle kunna skada den framtida verksamheten om de lämnades ut.

Avslag på begäran om framsidan till alla manualer

Forskaren Stefan Holgersson begärde ut första sidan i användarmanualerna för samtliga verksamhetssystem inom Polismyndigheten. Myndigheten avslog begäran.

I första hand för att det skulle kräva ett så omfattande arbete att lokalisera alla manualer att det inte kunde anses rymmas inom myndighetens efterforskningsskyldighet.

I andra hand menade myndigheten att de begärda handlingarna inte kunde lämnas ut på grund av sekretess, eftersom de skulle kunna användas för att kartlägga myndigheten genom pusselläggning. Det skulle i sin tur kunna skada verksamheten och avslöja kritisk information om bevaknings- och säkerhetsåtgärder.

Forskaren överklagade men fick avslag även i kammarrätten. Domstolen menade visserligen att Polismyndigheten var skyldig att lokalisera de begärda handlingarna, eftersom begäran var tillräckligt preciserad. Men man delade Polismyndighetens bedömning att handlingarna inte kunde lämnas ut på grund av sekretess.

Bemanning vid gränsen var försvarshemlighet

En person begärde ut uppgifter om antal polisanställda som arbetade med gränskontroll vid betalstationen på Lernacken den 9 april 2021. Begäran omfattade namn, arbetstid samt eventuell övertid. Polismyndigheten avslog begäran med hänvisning till att ett utlämnande kunde skada myndighetens framtida verksamhet och rikets försvar.

Personen överklagade och påpekade att begäran avsåg bemanningen vid en tidpunkt då Sverige infört tillfälliga gränskontroller i samband med covid-19-pandemin. Han menade att uppgiften därmed inte sade särskilt mycket om hur bemanningen kommer att se ut på platsen i framtiden.

Kammarrätten delade Polismyndighetens bedömning och avslog överklagandet.

Checklistor för utlämnandeärenden var allmänna

En person begärde ut handlingar som rörde Polismyndighetens utlämnings- och sekretessprövningsprocess i den grupp som sköter utlämnandet av handlingar i den nedlagda förundersökningen om mordet på Olof Palme. De aktuella handlingarna var: Checklista för sekretesshandläggare, Checklista för myndighetsprövning, Checklista vid överklagande, Handläggningsrutin för utlämnandeärenden som rör Palmeutredningen, Rättslig vägledning vid sekretessprövningar i Palmeutredningen, Lathund för användning av digitalt maskeringsverktyg och Lathund för att kopiera dokumentnummer till sammanställningen. Polismyndigheten avslog med hänvisning till att handlingarna inte var färdigställda och därmed inte allmänna av det skälet. Myndigheten ansåg också att det rörde sig om minnesanteckningar, det vill säga en typ av handlingar som bara blir allmänna om de expedieras eller tas om hand för arkivering.

Personen överklagade till kammarrätten. Domstolen konstaterade först att handlingarna inte kunde vara minnesanteckningar eftersom de saknade anknytning till ett visst ärende. Domstolen bedömde sedan att det rörde sig om färdigställda handlingar:

Kammarrätten anser att en sådan handling som används som hjälpmedel eller stöd i myndighetens verksamhet och som har fått viss spridning, oavsett om handlingen är tillgänglig genom myndighetens intranät eller en gemensam digital mapp eller dylikt, får anses vara färdigställd och därför upprättad.

Kammarrätten fortsatte:

Att en handling av den typen ibland revideras saknar enligt kammarrätten betydelse i sammanhanget, eftersom en reviderad version av en handling får anses vara färdigställd när den tas i bruk och ersätter den föregående versionen. Ett annat synsätt skulle leda till att offentlighetsprincipen urholkas.

Brev i Palmeutredningen var hemligt

En person begärde ut handlingar ur Palmeutredningen. Dessa bestod av ett brev med uppgifter om mordet, uppgifter om hur brevet hade kommit till Polismyndighetens kännedom samt uppgifter om vidtagna åtgärder från Polismyndighetens sida med anledning av brevet. Polisen avslog med hänvisning till att handlingarna var sekretessbelagda i deras helhet.

Personen överklagade och fick avslag även i kammarrätten. Enligt domstolen var merparten av uppgifterna i handlingarna sådana som skulle kunna leda till att brevskrivaren identifieras. Därmed omfattades uppgifterna av den sekretess som gäller för uppgifter om enskildas personliga förhållanden i brottsutredningar. Mot bakgrund av det stora allmänintresse som finns kring Palmeutredningen ansåg kammarrätten att det inte stod klart att uppgifterna kunde lämnas ut utan att den berörda personen led men. Kammarrätten stödde sig på en liknande bedömning som hade gjorts i högsta instans (RÅ 1990 ref. 47) i ett tidigare mål.

Uppgifter i förundersökning hemlighölls på fel grund

Polismyndigheten hade nekat en person att få ut vissa uppgifter ur ett förundersökningsprotokoll som hade lämnats till domstol i samband med ett åtal. Som regel blir förundersökningsprotokoll offentliga i detta skede men Polismyndigheten hänvisade till att sekretessen skulle bestå eftersom uppgifterna förekom i ett mål om ansvar för sexualbrott.

Personen överklagade och kammarrätten konstaterade att målet inte rörde sexualbrott utan barnpornografibrott, vilket inte är ett sexualbrott utan ett brott mot allmän ordning. Därför hade det inte gått att sekretessbelägga uppgifterna på den grund som Polismyndigheten hade gjort.

Fick inte ut polisbilars hastighetsöverträdelser

En journalist vände sig till Polisen i region Syd och begärde ut handlingar gällande hastighetsöverträdelser för två särskilt angivna tjänstefordon under perioden januari 2019 till oktober 2021. Polisen avslog begäran och journalisten överklagade till kammarrätten. Det blev avslag även där. Enligt kammarrätten stod det inte klart att uppgiften om det finns hastighetsöverträdelser för de angivna
tjänstefordonen kan röjas utan fara för att verksamheten för särskilt
personsäkerhetsarbete skadas.