KR Jönköping 3943-12

En spegelkopia av en beslagtagen hårddisk i en polisutredning är en elektronisk handling som har ett bestämt och fixerat innehåll. Det krävs ingen sammanställning av uppgifter för att skapa handlingen och därför anses  handlingen förvarad hos myndigheten oavsett om myndigheten kan göra den tillgänglig med rutinbetonade åtgärder eller inte. Det slog kammarrätten fast i denna dom.

KR_Jonkoping_3943_12

KR Sthlm 7993-12

En journalist hade rätt att få ut handlingar ur en nedlagd förundersökning efter att kopiorna hade avidentifierats. Det slog kammarrätten fast i denna dom. Polismyndigheten menade att sekretesskyddet riskerade att bli illusoriskt om kopiorna lämnades ut i avidentifierat skick men domstolen höll alltså inte med om det.

KR_Sthlm_7993_12

KR Jonkoping 2439-12

En övervakningsfilm i en förundersökning hos polisen omfattades av sekretess till skydd för enskilda eftersom filmen inte hade överlämnats till domstolen i samband med åtalet. Att förundersökningsprotokollet hos domstolen innehöll en hänvisning till filmen påverkade inte den bedömningen. Kammarrätten menade också att det inte gick att maska filmen på något meningsfullt sätt, vilket betydde att filmen inte kunde lämnas ut i någon del.

KR_Jonkoping_2439_12

KR Sthlm 4267-12

En reporter fick inte ut dokumentation om infiltrationsinsatser som utförts av SSI, Sektionen för särskilda insatser, vid rikskriminalpolisen i en utredning om kokainsmuggling. Utredningen hade visserligen lett fram till åtal men polisen hade inte lagt med SSI-dokumentationen i förundersökningsprotokollet utan det hade hamnat i den så kallade slasken. En av försvarsadvokaterna i målet hade tidigare försökt tvinga polisen att lämna in dokumentationen till domstolen genom ett editionsyrkande men fått nej. Kammarrätten avslog reporterns överklagande med hänvisning till att uppgifterna kunde skada polisens framtida verksamhet (OSL 18:1), underrättelseverksamhet (OSL 18:2), enskilda personer (OSL 35:1), Sveriges förbindelser med annan stat (OSL 15:1) och skyddet för kvalificerade skyddsidentiteter (OSL 18:5). Om alla dessa sekretessbelagda uppgifter skulle maskas så skulle handlingarna bli meningslösa enligt kammarrätten.

KR_Sthlm_4267_12

 

KR Sthlm 640-12

Polisen gjorde rätt som inte lämnade ut omaskerade uppgifter om vem som är målsägande i ett nedlagt brottmål gällande olaga hot. Målsäganden kunde lida men av ett utlämnande. Det kom kammarrätten fram till och avslog därmed ett överklagande från en journalist i Västerås som hade begärt att få ut handlingarna omaskerade.

KR_Sthlm_640_12

KR Sthlm 1040-12

Förundersökningssekretess gällde inte för uppgifter i en nedlagd polisutredning om misshandel. Det här eftersom utredningen lagts ned med hänvisning till att det inte gick att bevisa brott och att ytterligare utredning inte förväntades ändra bevisläget på ett avgörande sätt. Det slog kammarrätten fast i denna dom.

SthlmKRdom_1040_12

KR Sthlm 7312-11

Polisen i Solna ville bara lämna ut beslutet att lägga ned en förundersökning, men efter en dom i kammarrätten fick en reporter på Kalla fakta ut en rad handlingar. Reportern hade fullmakt för målsman till en avliden person i ärendet. Han fick därför se uppgifter som rörde målsmannen samt en del handlingar som inte anses ha sekretesskaraktär.

KR_Sthlm_7312_11

KR Sthlm 2842-11

Ett brottsoffer hade rätt att få ut polisförhöret med gärningsmannen för att använda i en tvist med sitt försäkringsbolag. Tvisten rörde ersättning för det lidande offret utsatts för vid brottet. Kammarrätten menade att gärningsmannens integritet fick stå tillbaka för offrets behov av uppgifterna i tvisten med försäkringsbolaget. Förundersökningen om brottet hade lagts ned i brist på bevis.

KR_Sthlm_2842_11