Priser i fakturor var offentliga

Kammarrätten kom fram till att två fakturor som hade kommit in till Kalix kommun från ett IT-företag var offentliga och skulle lämnas ut utan maskeringar. Kommunen hade maskerat antal, artikelbenämning, beskrivning och priser i fakturorna. Enligt kammarrätten saknades det stöd för det, trots att företaget hade begärt sekretess för prisuppgifterna. Kammarrätten tyckte inte att uppgifterna i fakturorna avslöjade företagets prissättningsstrategi eller affärsmodell, och såg inte att ett utlämnande skulle skada företaget.

Totalbelopp var offentligt

Antal enheter och pris per enhet var hemligt i en faktura som hade kommit in till Region Jönköpings län. Uppgifter om frakt och totalbelopp kunde däremot lämnas ut. Det bedömde kammarrätten i den här domen.

Antal levererade enheter var offentligt

Antal levererade enheter kunde offentliggöras men inte priset, bedömde kammarrätten i den här domen som gällde utlämnande av fakturor från Region Jönköpings län.

Fakturor som visade avtalat pris var hemliga

Fakturor som hade skickats mellan Smaland airport och Ryan air och som visade vad Ryan air betalade för att trafikera flygplatsen var hemliga, enligt denna dom.

Smaland airport menade att fakturorna avslöjade innehåll i avtalet mellan flygplatsen och flygbolaget – ett avtal som var sekretessbelagt enligt en tidigare kammarrättsdom. Smaland airport pekade också på att andra flygplatser skulle kunna utnyttja uppgifterna när de tävlade om ett kontrakt med Ryan air. Även Ryan air skulle kunna skadas av ett utlämnande menade Smaland airport.

Kammarrätten höll med flygplatsen och bestämde att fakturorna var sekretessbelagda.

Elfirmors priser var affärshemligheter

En journalist begärde ut inkomna fakturor under föregående år från elfirmor som hade utfört tjänster åt Munkedals kommun. Två av leverantörerna hade begärt att styckpriser och fakturerade belopp skulle hållas hemliga, vilket ledde till att kommunen maskerade delar av fakturorna från dessa företag.

Journalisten överklagade till kammarrätten. Hon skrev bland annat att kommunens sekretessbedömning var slentrianmässig och saknade konkretion när det gällde menbedömningen. Varför skulle just dessa två företag skadas av ett utlämnande när inte de övriga tolv leverantörerna ansåg sig göra det? undrade hon.

Kammarrätten delade kommunens bedömning att priserna omfattades av affärssekretess eftersom uppgifter om priser typiskt sett är att betrakta som känsliga och är ett viktigt konkurrensmedel. Domstolen skickade tillbaka ärendet till kommunen eftersom journalisten hade framställt ett andrahandsyrkande om att uppgifterna skulle lämnas ut med förbehåll, vilket kommunen behövde pröva som första instans.

Journalist fick inte ut priser för upphandlat IT-system

En journalist på SVT begärde ut kontraktet mellan IBM och Region Skåne gällande inköp av ett IT-system. Journalisten fick ut kontraktet med undantag för vissa avsnitt, bland annat bilagan med priser. Regionen motiverade detta med att priserna var affärshemligheter och att det kunde skada IBM om dessa lämnades ut.

Journalisten överklagade till kammarrätten och menade att man måste ta hänsyn till vem som begär ut uppgifter och för vilket syfte. Hon poängterade att hon är journalist och vill ta del av uppgifterna för att få en inblick i hur offentliga medel används inom region Skåne. Hon skrev också att SVT inte är en konkurrent till IBM och därför inte kan dra nytta av prisuppgifterna på samma sätt som ett företag i samma bransch som IBM.

Hon påpekade vidare att det inte finns någon dokumentation som visar när IBM gjorde sin begäran om konfidentiell behandling av uppgifter i kontraktet. Därför kunde begäran inte anses ha “karaktären av ett anbudsvillkor”, vilket har betydelse för möjligheten att sekretessbelägga enligt förarbetena. Hon hänvisade också till en skrivning i samma förarbeten om att en viss avvägning alltid bör företas med hänsyn till offentlighetsintresset. Slutligen anförde hon att behovet av sekretess bör avta ju längre tid som går efter att avtalet om affären tecknades.

Kammarrätten avslog överklagandet vad gällde prisuppgifterna, med i huvudsak följande motivering: “Ett offentliggörande av priser i en upphandling kan göra det svårt för leverantören att använda sig av samma prisöverväganden i en framtida upphandling samt göra det möjligt för en konkurrent att utläsa den prissättningsstrategi som använts.”

Vad gällde övriga sekretessbelagda avsnitt i kontraktet, återförvisade kammarrätten frågan till Region Skåne eftersom regionen inte hade gjort en tillräckligt noggrann bedömning.

Städfirma fick inte ut konkurrentens priser

En städfirma som hade förlorat en upphandling ville veta vilka styckpriser som den vinnande anbudsgivaren hade erbjudit för olika tjänster. Sala kommun vägrade lämna ut dessa uppgifter med hänvisning till att det var företagshemligheter.

Städfirman överklagade och skrev att den tänkte begära en överprövning av upphandlingen. Konkurrentens låga totalpris gjorde att städfirman misstänkte att styckpriserna var så låga att konkurrenten inte kunde följa kollektivavtal och svensk lag.

Kammarrätten avslog överklagandet med hänvisning till det syfte som klaganden hade redovisat som skäl för sin begäran. Domstolen bedömde att konkurrenten skulle lida men av ett utlämnande.

Bemanningsföretags timpris var hemligt

En journalist fick veta hur mycket fem bemanningsföretag hade fakturerat Skaraborgs sjukhus under en viss period men inte hur många konsulttimmar som sjukhuset hade fått för pengarna. Journalisten överklagade men fick avslag i kammarrätten. “Ett offentliggörande av antal timmar, såväl avseende varje leverantör för sig som sammanlagt, skulle ge information om leverantörernas prissättning och kunna utnyttjas av konkurrenter och även medföra svårigheter för leverantören vid förhandlingar med framtida kunder”, skrev kammarrätten.

Styckpris i kontrakt var offentligt

En person begärde att få ta del av kontraktet mellan familjerådgivningen i Örnsköldsviks kommun och Aloga konsult angående handledning av familjerådgivare. Kommunen lämnade ut kontraktet men maskerade bland annat uppgifter om priser per handledningstillfälle. Ett offentliggörande av priserna kunde göra det svårt för konsulten att använda samma prisöverväganden i framtida avtal, bedömde kommunen. Kommunen hade även maskerat namn, namnteckning och e-postadresser till bolagets företrädare.
Sökanden överklagade till kammarrätten och fick rätt. Domstolen tyckte inte att någon av de maskerade uppgifterna var affärshemligheter och bestämde att handlingen skulle lämnas ut i sin helhet.

Timpris för ordningsvakter var hemligt

En person begärde ut en månadsfaktura för arton stycken mobila ordningsvakter som Stockholms stad hade hyrt in från ett bevakningsföretag. Staden lämnade ut fakturan men hade maskerat uppgiften om antalet utförda timmar. Det gick med andra ord inte utläsa timpriset. Personen överklagade till kammarrätten men fick avslag. Domstolen hänvisade till att bevakningsföretaget hade uppgett att uppgifterna var av “företagskänslig natur”.