Rankinglista med elever hemlighölls på fel grund

En förälder begärde ut en rankinglista över alla elever som hade kommit in i årskurs sju på en grundskola i Göteborgs kommun, med uppgifter om hur långt ifrån skolan respektive elev bodde. Kommunen avslog med hänvisning till att listan kunde avslöja var elever med skyddad identitet bor.

Föräldern överklagade och kammarrätten underkände den grund för sekretess som hade åberopats av kommunen. Domstolen pekade på att den aktuella sekretessregeln har ett rakt kvalificerat skaderekvisit och att det därmed finns en stark presumtion för offentlighet. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till kommunen för prövning av om någon annan sekretessregel var tillämplig.

Anmäld lärares identitet inte hemlig

Identiteten på en lärare som anmälts till Lärarnas ansvarsnämnd var offentlig, enligt en dom i kammarrätten. I anmälan till ansvarsnämnden kunde man läsa att den anmälda läraren hade filmat en elevs vredesutbrott och att filmningen gjorts mot elevens vilja. Kammarrätten kunde inte se att den anmälda läraren eller dennes närstående skulle lida betydande men om lärarens identitet lämnades ut. Anmälan kunde därför lämnas ut med identitetsuppgifterna omaskerade. Domstolen hänvisade till att sekretessregeln innehåller ett rakt kvalificerat skaderekvisit som exempelvis skyddar uppgifter om en anmäld lärares psykiska sjukdomar, missbruksproblem eller allvarliga brottslighet.

Obs! En anmäld lärares identitet är alltid offentlig i ansvarsnämndens beslut. Målet gällde om identiteten var hemlig innan beslutet fattats.

KR_Sthlm_3412_15

Överklagande_KR_Sthlm_3412_15

RÅ 1997 not. 32

En journalist hade rätt att få ut registreringsnumret för rikspolischefens förmånsbil från Rikspolisstyrelsen. Regeringsrätten konstaterade att varken uppgiftens art eller omständigheterna i det aktuella fallet talade för att ett utlämnande skulle leda till att rikspolischefen utsattes för våld eller annat allvarlig men.

RA_1997_not_32

KR Sthlm 3592-12

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, hade inte stöd för att sekretessbelägga var en anmäld läkare arbetade eller hade arbetat. Det slog kammarrätten fast. Kammarrätten poängterade att det bara är särskilt integritetskänsliga uppgifter som kan sekretessbeläggas enligt den bestämmelse (OSL 25:8 b) som gäller hos ansvarsnämnden.

KR_Sthlm_3592_12