Hemligt var vaccindoser finns

En journalist begärde hos Region Stockholm att få ut en lista över de vårdgivare som mottagit vaccin mot covid-19. Regionen avslog med hänvisning till den sekretess som skyddar uppgifter om hur fredstida krissituationer hanteras. Enligt regionen kunde information om var vaccindoser förvaras användas för olika typer av angrepp mot regionen.

Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde regionens beslut.

Inköpta PDV-utbildningar var offentliga

En journalist begärde hos kommunstyrelsen i Ludvika kommun att få två frågor besvarade. Den första frågan var om kommunen vidtagit några konkreta säkerhetsåtgärder med anledning av terroristattentatet på Drottninggatan i Stockholm 2017. Den andra frågan var vilka utbildningar om pågående dödligt våld som kommunen köper in från säkerhetsföretag för att utbilda olika personalgrupper samt hur mycket pengar som användes för detta 2019. 

Kommunen vägrade besvara den första frågan med hänvisning till den sekretess som skyddar säkerhets- och bevakningsåtgärder. Kommunen vägrade också besvara den andra frågan, i det fallet med hänvisning till den sekretess som skyddar risk- och sårbarhetsanalyser samt planering inför fredstida krissituationer.

Journalisten överklagade och tyckte att kommunen åtminstone kunde svara ja eller nej på den första frågan, utan att man för den skulle avslöjade några känsliga uppgifter. Svaret på frågan om vilka utbildningar kommunen köpt in ansåg hon var offentlig.

Kammarrätten avvisade journalistens överklagade vad gällde den första frågan. En fråga som kan besvaras med ja eller nej kan inte ses som en begäran om en uppgift ur en allmän handling, ansåg kammarrätten. Svaret på frågan om vilka utbildningar som köpts in fanns i en allmän handling i form av ett ramavtal och den delen av överklagandet kunde därför prövas.

Kammarrätten biföll delvis överklagandet och konstaterade att uppgifter om vilka utbildningar som hade köpts in kunde offentliggöras. Det aktuella ramavtalet innehöll dock en rad andra uppgifter som behövde sekretessprövas av kommunen som första instans. Den delen återförvisades därför till kommunen.

Regional smittspridning var hemlig

Rapporter som regionernas smittskyddsläkare hade skickat in till Folkhälsomyndigheten var hemliga i de delar som avslöjade vilka regioner som hade haft utbrott av covid-19. Det kom Folkhälsomyndigheten fram till och hänvisade till den sekretess som ska skydda risk- och sårbarhetsanalyser i samband med fredstida kriser.

Journalisten som hade begärt ut informationen överklagade. Han anförde att den sekretessbelagda informationen gav en ögonblicksbild av smittspridningen i landets regioner som redan var inaktuell. “Den säger däremot ingenting om Folkhälsomyndighetens beredskap, resurser, strategier eller förmåga i övrigt att hantera pandemin”, fortsatte han. Han pekade också på att regionerna själva regelbundet publicerade uppgifter om smittoläget.

Kammarrätten delade Folkhälsomyndighetens bedömning och avslog.  

Sekretessbeslut om coronasmitta fick bakläxa

Kungsbacka kommun vägrade lämna ut en Excelfil med uppgifter om bland annat antalet misstänkta och konstaterade covid-19-fall på kommunens vård- och omsorgsboenden och i hemtjänsten. Kommunen hänvisade till sekretessen som skyddar myndigheters förberedelser för fredstida krissituationer och patientsekretess.

Sökanden överklagade och kammarrätten upphävde kommunens beslut och skickade tillbaka ärendet dit. Kammarrätten tyckte inte att ett utlämnande av den begärda handlingen skulle försämra det allmännas möjligheter att förebygga och hantera fredstida kriser. Det fanns alltså inget skäl för sekretess på den grunden.

Vad gällde frågan om patientsekretess bedömde kammarrätten att det snarare var socialtjänstsekretessen som var tillämplig på den begärda handlingen. Domstolen konstaterade att handlingen inte innehöll några identitetsuppgifter om enskilda brukare. Frågan om enskilda personer ändå kunde identifieras genom att jämföra uppgifterna i handlingen med annan information hade inte utretts tillräckligt av kommunen, ansåg kammarrätten.

Bland annat saknade kammarrätten uppgifter om antal brukare i respektive verksamhet och uppgifter om brukarna på ett visst äldreboende var folkbokförda där. “Kammarrätten konstaterar att det vid bedömningen om informationen kan knytas till en identifierbar person är relevant att beakta det totala antalet personer på ett boende eller inom en verksamhet och antalet smittade på boendet eller i verksamheten.” Vidare hade kommunen inte prövat om sekretessen skulle gälla även för avlidna personer. Summa summarum tyckte kammarrätten att ärendet skulle återförvisas till kommunen för ny prövning.

Covidplan var hemlig

En facklig företrädare begärde hos Storstockholms brandförsvar att få ta del av bilagan XX till ”Plan för SSBF arbete under Covid-19 smittspridning”. Brandförsvaret lämnade ut bilagan men maskerade vissa uppgifter med hänvisning till den sekretess som skyddar risk- och sårbarhetsanalyser.

Den fackliga företrädare överklagade maskeringarna men fick avslag i kammarrätten. Domstolen påpekade att de maskerade uppgifterna avsåg Storstockholms brandförsvars handlingsprogram vid händelseförlopp med omfattande personalbortfall. Informationen var känslig ur säkerhetssynpunkt, enligt kammarrätten.

Coronadata var inte potentiell handling

En journalist vände sig till Socialstyrelsen och begärde ut den data som Hässleholms kommun rapporterat in till Socialstyrelsens rapporteringsverktyg för covid-19. Myndigheten vägrade med hänvisning till att man inte kunde extrahera datan för Hässleholm med rutinbetonade åtgärder. Det skulle kräva två dagars programmering.

Journalisten begärde också att få ta del av den lägesbild som Socialstyrelsen hade gett till berörd länsstyrelse. Socialstyrelsen lämnade ut lägesbilden med vissa uppgifter maskerade.

Kammarrätten fastställde Socialstyrelsens beslut efter att journalisten hade överklagat. Kammarrätten tyckte inte att det fanns något skäl att ifrågasätta Socialstyrelsens uppskattning av hur lång tid det skulle ta att extrahera den begärda datan. Kammarrätten delade också Socialstyrelsens bedömning när det gällde de sekretessbelagda delarna av den begärda lägesbilden.

Isoleringskapacitet i vården var hemlig

Socialstyrelsen avslog en journalists begäran om att få ta del av nationella siffror över isoleringskapaciteten respektive IVA-platser i isolering. Siffrorna utgjorde underlag till en nationell lägesbild av Sveriges beredskap för det pågående utbrottet av covid-19.

Socialstyrelsen menade att siffrorna skyddades av den sekretess som gäller för myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser avseende fredstida krissituationer. Journalisten överklagade till kammarrätten men fick avslag även där.

Allmänt hållen beskrivning av risker inte hemlig

En kommuns allmänt hållna beskrivningar av risker, konsekvenser och åtgärder i en klassificering av informationstillgångar avseende produkten EDP Mobile var inte hemliga. Det bedömde kammarrätten i den här domen. Ändå hade kommunen hemlighållit dessa. Mot bakgrund av detta konstaterade domstolen att kommunen inte hade gjort en tillräckligt noggrann prövning av uppgifterna i handlingen och skickade tillbaka ärendet till kommunen.

Antalet specialistläkare i Kronoberg är offentligt

En sammanställning som visar samtliga specialistläkares löner i Region Kronoberg är inte en försvarshemlighet och kan lämnas ut. Det slog kammarrätten fast i den här domen.

Det var inte löneuppgifterna i sig som ledde till att Region Kronoberg vägrade lämna ut den begärda sammanställningen utan att den skulle avslöja antalet offentliganställda specialistläkare i regionen. Sådana uppgifter kan i och för sig omfattas av försvarssekretess, enligt kammarrätten, men i det här fallet var uppgifterna redan kända via databaser som Regionfakta och Socialstyrelsens statistikdatabas för hälso- och sjukvårdspersonal.

Kammarrätten tyckte inte heller att uppgifterna kunde hemlighållas med stöd av den sekretess som gäller risk- och sårbarhetsanalyser avseende fredstida krissituationer, planering och förberedelser inför sådana situationer eller hantering av sådana situationer.

Flyktingboende hemlighölls på fel grund

Uppsala kommun vägrade lämna ut ett avtal som kommunen tecknat med ett bolag om genomgångsbostäder för flyktingar. Avtalet innehöll bland annat adressen till det aktuella boendet och kommunen hänvisade till de många anlagda bränder som drabbat flyktingboenden runt om i landet. Som grund för sekretess använde kommunen sekretessregeln i OSL 18:13 som skyddar uppgifter i verksamhet som syftar till att hantera fredstida kriser. Personen som hade begärt ut avtalet överklagade till kammarrätten. Domstolen upphävde kommunens beslut eftersom den menade att avtalet inte hörde till en sådan verksamhet som avses i OSL 18:13. Domstolen återförvisade ärendet till kommunen för att den skulle pröva om det fanns någon annan sekretessregel som var tillämplig.

KR_Sthlm_2007_16

Jmf med KR Göteborg 6442-15