Rutinbetonat att ta fram handlingslistor för 109 ärenden

En person begärde ut en förteckning över diarieförda handlingar i 109 ärenden vid Karlstads kommun. Kommunen skrev ut en rapport ur diariesystemet som visade handlingarna i de aktuella ärendena. Personen var inte nöjd med förteckningen eftersom den saknade uppgifter om handlingsnummer och datum för respektive handling. Personen visste att dessa uppgifter fanns i diariesystemet eftersom de hade synts i skärmdumpar som han hade fått när han begärde listor över handlingar i två av sina egna ärenden hos kommunen.

Kommunen avslog hans begäran om en ny förteckning som visade ytterligare uppgifter. Det här med hänvisning till att utlämnande i form av skärmdumpar var ett rent undantag, och att personen hade fått sina rättigheter till insyn tillgodosedda genom den förteckning som hade skrivits ut med hjälp av systemets rapportverktyg.

Personen överklagade till kammarrätten och fick rätt. Domstolen konstaterade att den handling som personen fått ta del av saknade vissa uppgifter. Hans begäran skulle ses som en begäran om en sammanställning av uppgifter för vart och ett av de 109 ärendena, och enligt kammarrätten kunde dessa sammanställningar, inklusive de saknade uppgifterna, sannolikt göras med rutinbetonade åtgärder. Domstolen skickade tillbaka ärendet till kommunen för ny prövning.

Gamla backupband var allmänna handlingar

En journalist begärde ut all in- och utgående e-post till och från en tidigare näringslivschef vid Falkenbergs kommun. Kommunen svarade att korrespondensen möjligen fanns på backupband men att dessa omfattades av undantaget i TF som säger att säkerhetskopior inte är allmänna handlingar. Dessutom menade kommunen att den begärda e-posten inte kunde sammanställas med rutinbetonade åtgärder. Sist men inte minst tyckte kommunen att begäran var allt för oprecis för att kunna hanteras.

Journalisten överklagade till kammarrätten som upphävde kommunens beslut och skickade tillbaka ärendet dit för en sekretessprövning av uppgifterna i mejlen. Kammarrätten skrev bland annat:

“Av vad kommunen anfört i sitt beslut framkommer inte att enda syftet med backupbanden är att kunna återskapa ofrivilligt förlorad information. Detta framstår inte heller som sannolikt med hänsyn till att säkerhetskopior har en typiskt sett kort livslängd och att det här gäller backup-band från 2006- 2007.”

Kammarrätten pekade också på att e-postmeddelanden är färdiga elektroniska handlingar, vilket betyder begäran inte krävde en sammanställning av uppgifter. Frågan om handlingarna kunde tas fram med rutinbetonade åtgärder var därför irrelevant. Kammarrätten tyckte vidare att journalistens begäran var tillräckligt preciserad.

Telefonloggar var inte allmänna handlingar

En person hade inte rätt att få ut telefonloggar för tre anställda vid kommunala SYD-B Entreprenad AB. Begäran avsåg in- och utgående telefonsamtal under en angiven tidsperiod. Kammarrätten hänvisade till att loggarna inte förvarades hos bolaget i “läsbar form”. Enligt bolaget skulle man bli tvungen att läsa av de samtalslistor som finns i telefonerna och manuellt skriva av uppgifterna om samtalen. Det kunde inte kategoriseras som rutinbetonade åtgärder, enligt kammarrätten. Därmed var loggarna inte allmänna handlingar.

Telefonloggar inte förvarade hos kommun

Ett företag begärde hos Salems kommun att få ut loggar över inkommande och utgående telefonsamtal under två dagar. Kommunen avslog eftersom loggarna inte sparades så långt tillbaka som begäran avsåg.

Företaget överklagade till kammarrätten och yrkade att kommunen skulle hämta in loggarna från sin teleoperatör.

Kammarrätten tycke inte att det fanns någon anledning att ifrågasätta kommunens uppgift att de aktuella loggarna var gallrade. “Eftersom det skulle krävas att kommunen begär ut handlingarna från sin telefonoperatör anser kammarrätten att handlingarna inte heller kan göras tillgängliga med enbart rutinbetonade åtgärder”, fortsatte domstolen sitt resonemang. Slutsatsen blev att loggarna inte var förvarade hos kommunen och därmed inte heller några allmänna handlingar.  

E-postlogg kunde inte sammanställas på rutin

Enligt Stockholms stad skulle det kräva tre timmars arbete av en utomstående konsult, till en kostnad om 5 494 kr, för att ta fram de e-postloggar som den sökande hade begärt. Det var för mycket begärt, tyckte kammarrätten. Sammanställningen kunde inte göras med rutinbetonade åtgärder och var inte en förvarad handling hos staden.

Sammanställning inte rutinbetonad (RÅ 1989 not. 533)

En person begärde en sammanställning av uppgifter om sotning ur en ADB-upptagning som fanns vid Räddningsnämnden i Ludvika. Nämnden ansåg att det skulle krävas en för stor arbetsinsats för att göra sammanställningen och avslog begäran.

Personen överklagade och skrev att sammanställningen kunde göras med rutinbetonade åtgärder även om det enligt uppgift skulle ta tre timmar att göra den. Att det var krångligt att göra sammanställningen på grund av “icke ändamålsenlig programmering” borde inte drabba allmänheten, tyckte personen.

Kammarrätten avslog överklagandet. Enligt domstolen skulle sammanställningen kräva “en bearbetning som får anses gå utöver sådana rutinbetonade åtgärder” som en myndighet är skyldig att göra.

Regeringsrätten (nuvarande HFD) avslog när personen överklagade kammarrättens dom.

Tre timmar för ett statistikutdrag var rutinbetonat

En person begärde ut statistik om utbetald efterlevandepension för barn och ungdomar under en viss tidsperiod, uppdelat på mottagarnas ursprung och ålder.

Pensionsmyndigheten avslog begäran med hänvisning till att den begärda statistiken inte kunde tas fram med rutinbetonade åtgärder. Enligt myndighetens uppskattning skulle det ta cirka tre timmar att göra utdraget inklusive kvalitetskontroller. Sökanden överklagade beslutet.

I kammarrätten förklarade Pensionsmyndigheten att den begärda sammanställningen bland annat krävde en samkörning av fyra mycket omfattande register, dessutom behövde myndigheten skapa en särskild programkod.

Men kammarrätten biföll överklagandet, främst med hänvisning till att sammanställning endast skulle ta tre timmar enligt myndighetens egen uppskattning.

Hade rätt till registerutdrag

En person hade rätt att få ut uppgifter om sig själv i Försäkringskassans assistansregister. Kammarrätten menade att utdraget kunde göras med rutinbetonade åtgärder eftersom begäran var tillräckligt preciserad.

Journalistiskt ändamål trumfade GDPR-sekretess

En person begärde ut antagningslistor till förskoleklasserna i Stockholms kommunala skolor för höstterminen 2018 men fick avslag av kommunen. Personen hade tagit fram ett system för att placera barn rättvist i skolor enligt den relativa närhetsprincipen och ville använda de begärda uppgifterna för att kontrollera om kommunens skolplaceringar gjordes enligt lag.

Kommunen avslog begäran med hänvisning till att det rörde sig om ett massuttag gällande 11.000 elever och att det kunde antas att uppgifterna skulle behandlas i strid med dåvarande personuppgiftslagen, numera GDPR. Det uppgivna ändamålet för behandlingen var inte av rent privat natur och utgjorde inte heller ett berättigat intresse, bedömde kommunen.

Personen överklagade till kammarrätten och framställde ett alternativt yrkande om att namn och personnummer på barnen kunde ersättas av en unik kod som kunde användas för att identifiera samma elev i olika skolors antagningslistor.

Kammarrätten bedömde att det uppgivna ändamålet var ett berättigat intresse, enligt GDPR, men att de registrerade barnens intresse av skydd för namn och personnummer vägde tyngre. Domstolen prövade även om kommunen var skyldig att sammanställa en lista där namn och personnummer hade ersatts av en unik kod men fann att en sådan sammanställning inte kunde göras med rutinbetonade åtgärder.

Senare begärde samma person ut motsvarande listor från Barn- och utbildningsförvaltningen i Huddinge kommun. Det blev avslag även där med hänvisning till GDPR-sekretess. När personen överklagade beslutet lade kommunen till en avslagsgrund i sitt yttrande till kammarrätten, nämligen att de begärda listorna inte var allmänna handlingar eftersom de inte kunde sammanställas med rutinbetonade åtgärder.

Klaganden bemötte detta på följande sätt: “Enligt instruktionsvideor för den systemlösning som kommunen använder för skolplaceringar har systemlösningen en exportfunktion som innebär att information enkelt kan exporteras till Excel. Handlingarna är därför allmänna.”

Vad gällde sekretessfrågan invände klaganden att hon begärde ut listorna för journalistiska ändamål eftersom hon tänkte publicera resultatet av sin granskning på hemsidan relativnarhet.se som hon drev tillsammans med sin man.

Kammarrätten gick på klagandens linje och bedömde att listorna var allmänna handlingar och att GDPR-sekretessen inte var tillämplig eftersom begäran avsåg ett journalistiskt ändamål. Domstolen återförvisade ärendet till kommunen för prövning av om det fanns någon annan sekretessgrund.



HD vägrade blurra film

En person begärde hos Högsta domstolen att få en kopia av ett filmat förhör i en version där endast ombudet syns och den hörde är bortklippt, maskerad eller blurrad. Domstolen avslog begäran med hänvisning till att den inte kunde ta fram en bearbetad kopia av filmen med rutinbetonade åtgärder.