Journalistiskt ändamål trumfade GDPR-sekretess

En person begärde ut antagningslistor till förskoleklasserna i Stockholms kommunala skolor för höstterminen 2018 men fick avslag av kommunen. Personen hade tagit fram ett system för att placera barn rättvist i skolor enligt den relativa närhetsprincipen och ville använda de begärda uppgifterna för att kontrollera om kommunens skolplaceringar gjordes enligt lag.

Kommunen avslog begäran med hänvisning till att det rörde sig om ett massuttag gällande 11.000 elever och att det kunde antas att uppgifterna skulle behandlas i strid med dåvarande personuppgiftslagen, numera GDPR. Det uppgivna ändamålet för behandlingen var inte av rent privat natur och utgjorde inte heller ett berättigat intresse, bedömde kommunen.

Personen överklagade till kammarrätten och framställde ett alternativt yrkande om att namn och personnummer på barnen kunde ersättas av en unik kod som kunde användas för att identifiera samma elev i olika skolors antagningslistor.

Kammarrätten bedömde att det uppgivna ändamålet var ett berättigat intresse, enligt GDPR, men att de registrerade barnens intresse av skydd för namn och personnummer vägde tyngre. Domstolen prövade även om kommunen var skyldig att sammanställa en lista där namn och personnummer hade ersatts av en unik kod men fann att en sådan sammanställning inte kunde göras med rutinbetonade åtgärder.

Senare begärde samma person ut motsvarande listor från Barn- och utbildningsförvaltningen i Huddinge kommun. Det blev avslag även där med hänvisning till GDPR-sekretess. När personen överklagade beslutet lade kommunen till en avslagsgrund i sitt yttrande till kammarrätten, nämligen att de begärda listorna inte var allmänna handlingar eftersom de inte kunde sammanställas med rutinbetonade åtgärder.

Klaganden bemötte detta på följande sätt: “Enligt instruktionsvideor för den systemlösning som kommunen använder för skolplaceringar har systemlösningen en exportfunktion som innebär att information enkelt kan exporteras till Excel. Handlingarna är därför allmänna.”

Vad gällde sekretessfrågan invände klaganden att hon begärde ut listorna för journalistiska ändamål eftersom hon tänkte publicera resultatet av sin granskning på hemsidan relativnarhet.se som hon drev tillsammans med sin man.

Kammarrätten gick på klagandens linje och bedömde att listorna var allmänna handlingar och att GDPR-sekretessen inte var tillämplig eftersom begäran avsåg ett journalistiskt ändamål. Domstolen återförvisade ärendet till kommunen för prövning av om det fanns någon annan sekretessgrund.



Spegelkopior var färdiga handlingar

En begäran om att ta del av spegelkopior av beslagtagna hårddiskar kunde inte ses som en begäran om en sammanställning av uppgifter. Polismyndigheten hade därför inte stöd för att avslå begäran med motiveringen att den inte kunde göras med rutinbetonade åtgärder. Det kom kammarrätten fram till i den här domen.

HD vägrade blurra film

En person begärde hos Högsta domstolen att få en kopia av ett filmat förhör i en version där endast ombudet syns och den hörde är bortklippt, maskerad eller blurrad. Domstolen avslog begäran med hänvisning till att den inte kunde ta fram en bearbetad kopia av filmen med rutinbetonade åtgärder.

Handlingar i CV-databas kunde tas fram med rutinåtgärder

En journalist begärde ut CV för chefer inom Vetlanda kommun. Kommunen avslog med hänvisning till att dessa förvarades digitalt i verktyget Offentliga jobb och innehöll en rad hemliga uppgifter, t.ex. chefernas privata kontaktuppgifter och personnummer. Journalisten överklagade till kammarrätten. I ett yttrande över överklagandet skrev kommunen att det urval som journalisten hade begärt ut inte kunde tas fram med rutinbetonade åtgärder och att det skulle krävas en omfattande arbetsinsats för att maskera de sekretessbelagda uppgifterna i handlingarna. Kammarrätten underkände kommunens argument, bland annat med hänvisning till att kommunen inte hade beskrivit omfattningen och komplexiteten av det arbete som krävdes för att ta fram handlingarna. Domstolen konstaterade också att en begäran om handlingar inte kan avslås på den grunden att det skulle ta lång tid att sekretesspröva handlingarna. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till kommunen för en noggrann sekretessprövning av de begärda handlingarna.

Kommun skyldig att lämna ut socialchefens e-postadress

Kammarrätten konstaterade att Personalnämnden i Skellefteå kommun var skyldig att plocka fram och lämna ut e-postadresserna till socialchefen och ekonomichefen i kommunen. Domstolen ansåg att nämnden skulle klara att göra det med rutinbetonade åtgärder.

E-postlogg i molntjänst inte förvarad hos myndighet

Kommunalförbundet Sydarkivera avslog en begäran från en person som ville ha ut e-postlogg och internethistorik för en av förbundets anställda. Uppgifter i e-postloggen som var äldre än två veckor hade gallrats enligt gällande gallringsföreskrift, hävdade förbundet i sitt avslagsbeslut. Inte heller loggposterna som var yngre än två veckor kunde lämnas ut då de inte kunde tas fram dem med rutinbetonade åtgärder. Det här eftersom loggarna fanns på en extern server för tjänsten Microsoft Office 365. Inte heller internethistoriken kunde sammanställas med rutinbetonade åtgärder enligt förbundet.

Sökanden överklagade beslutet. I ett yttrande till kammarrätten anförde Sydarkivera att Microsoft inte tillhandahöll några verktyg för att ta fram loggarna och att Microsoft sparade loggarna en begränsad tid, vilket kommunalförbundet inte kunde påverka. Enligt Sydarkivera skulle förbundet behöva nyanställa en person för att ta fram de begärda loggarna och det skulle gå på en halv miljon kronor bara i initiala kostnader. Kammarrätten tyckte inte att det fanns någon anledning att ifrågasätta förbundets uppgifter och avslog överklagandet med motiveringen att de begärda sammanställningar inte kunde göras med rutinbetonade åtgärder.

Krångligt system för e-postloggar hindrade utlämnande

Landstingsstyrelsen i Västerbotten vägrade lämna ut e-postloggar till en journalist med hänvisning till att de begärda loggarna inte kunde tas fram med rutinbetonade åtgärder. Landstinget uppgav att myndighetens e-postsystem inte automatiskt loggar e-posthändelser. Däremot fanns en logg i Notes, landstingets kalender- och e-postsystem, men där blandades uppgifter om e-post med bland annat kalenderbokningar och det skulle ta mer än 4–6 timmar att skapa en lista med enbart uppgifter om e-post. Journalisten överklagade till kammarrätten men domstolen fastställde myndighetens beslut.

KR_Sundsvall_541_18

Offentligt vilka poliser som önskar delpension

En polisanställd begärde att få ta del av en lista över samtliga personer vid Polismyndigheten, Region Syd, som hade ansökt om delpension vid ett visst tillfälle. Polismyndigheten avslog begäran med hänvisning till att listan inte var en allmän handling. Den polisanställda överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen konstaterade att listan hade skickats till fackliga representanter. Den var därmed expedierad och följaktligen allmän. Kammarrätten återförvisade ärendet till polisen för sekretessprövning.

KR_Sthlm_253_17

Vid den efterföljande sekretessprövningen kom Polismyndigheten fram till att listan var hemlig. Myndigheten menade att personerna på listan kunde lida men om deras namn blev kända eftersom det då framgick att de hade ansökt om delpension. Dessutom kunde man med hjälp av listan kartlägga delar av polisens organisation eftersom den innehöll uppgifter om personernas tjänsteställe. Sökanden överklagade myndighetens beslut och yrkade att han skulle få ut både namn och födelseår för personerna som hade ansökt om delpension. Han gjorde däremot inget yrkande om att få ut uppgifter om deras tjänsteställe. Frågan om utlämnande av födelseår hade inte prövats i det överklagade beslutet och i ett yttrande till domstolen skrev Polismyndigheten att den aktuella listan inte innehöll några sådana uppgifter.

Kammarrätten prövade först om namnen på listan var offentliga. Domstolen tyckte inte att en uppgift om att någon har ansökt om delpension var typiskt sett känslig. Namnen skulle följaktligen lämnas ut. Vad gällde födelseåren tyckte kammarrätten att man kunde utgå från att polisen har uppgifter om sina anställdas födelseår. Domstolen återförvisade ärendet ännu en gång till Polismyndigheten. Den här gången för att myndigheten skulle bedöma om uppgifterna om födelseår kunde sammanställas med rutinbetonade åtgärder och om de i så fall var offentliga eller hemliga.

KR_Stockholm_2418_17

Porträttbilder på intranät allmänna handlingar

Fotografier på anställda som finns i ett bildgalleri på en myndighets intranät är redan existerande handlingar med ett bestämt innehåll. De är alltså färdiga elektroniska handlingar, konstaterade kammarrätten i denna dom. Statens institutionsstyrelse hade därför gjort fel som avslog en begäran om att ta del av fotografierna med hänvisning till att de inte kunde sammanställas med rutinbetonade åtgärder. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till myndigheten för sekretessprövning av fotografierna.

KR_Sthlm_3280_17

Kommun skyldig ta fram mejl med ordet “tiggare”

En journalist begärde hos Göteborgs kommun att få ut mejl som politikerna i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige skickat under en viss tidsperiod och som innehöll vissa ord. De aktuella orden var tiggare, tiggeri, tiggar- (valfri ändelse), hemlös, hemlösa, hemlöshet, zigenar- (valfri ändelse), romer, uteliggare och missbrukare. Kommunen avslog med hänvisning till att mejlen inte kunde sammanställas med rutinbetonade åtgärder. Journalisten överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen konstaterade att journalisten inte hade begärt någon sammanställning av uppgifter utan önskade ta del av de enskilda mejlen, det vill säga ett antal färdiga elektroniska handlingar. Kommunen hade alltså avslagit begäran på felaktiga grunder. Kammarrätten återförvisade ärendet till kommunen för ny prövning.

KR_Goteborg_514_15

Kommunen gjorde en sökning utifrån journalistens önskemål och den visade att 13 politiker hade skickat sammanlagt 171 mejl som innehöll de uppräknade orden. Kommunen bedömde att 25 av dessa mejl vara allmänna handlingar och lämnade ut dem till journalisten. Kommunen ansåg att övriga mejl inte vara allmänna handlingar därför att de,
1. avsåg mejl av privat karaktär,
2. avsåg mejl som avsändaren sänt i annan egenskap än som företrädare för kommunstyrelsen eller fullmäktige som myndigheter,
3. eller avsåg mejl som enbart sänts till mottagare inom kommunstyrelsen.
Journalisten överklagade återigen. Kammarrätten återförvisade ärendet på nytt eftersom kommunen inte prövat om mejlen som enbart sänts till mottagare inom kommunstyrelsen ändå var allmänna handlingar därför att de var färdigställda.

KR_Goteborg_2326_15

Kommunen prövade ärendet en tredje gång och kom fram till att mejlen som bara skickats intern inom kommunstyrelsen inte heller vara allmänna handlingar på den grunden att de blivit färdigställda. Journalisten överklagade men kammarrätten fastställde kommunens beslut.

KR_Goteborg_4111_15