Automatgenererade e-postloggar var allmänna

Utbildningsnämnden i Bodens kommun tyckte inte att den kunde sammanställa e-postloggar för fyra av sina anställda med rutinbetonade åtgärder, eftersom det skulle ta för lång tid och bli för dyrt (fyra timmar till en timkostnad om 900 kronor).

Personen som hade begärt ut loggarna överklagade och kammarrätten upphävde utbildningsnämndens beslut. Enligt domstolen hade e-postloggarna skapats automatiskt hos nämnden och i den mån dessa fanns kvar där behövdes ingen sammanställning av uppgifter göras. Loggarna för de fyra anställda var alltså allmänna handlingar. Kammarrätten återförvisade ärendet till nämnden för sekretessprövning.

Jämför med KR Sthlm 4558-15.

Antal coronadöda per stadsdel var offentligt

En person vände sig till Region Stockholm och begärde ut uppgifter om antalet avlidna personer till följd av covid-19, uppdelat per stadsdel i Stockholm, samt genomsnittsåldern och åldersspannet för dem. Regionen avslog begäran med hänvisning till patientsekretess.

Personen överklagade. Kammarrätten gav henne delvis rätt. Antalet avlidna per stadsdel kunde lämnas ut eftersom det inte var uppgifter om någon enskilds hälsotillstånd. Den omständigheten att antalet avlidna i vissa fall var mindre än tio per stadsdel kunde inte i sig anses innebära att det indirekt går att identifiera någon enskild person, skrev domstolen.

Vad gällde genomsnittsålder och åldersspann konstaterade kammarrätten att det inte fanns någon upprättad handling med dessa uppgifter hos regionen. En sådan kunde inte heller sammanställas med rutinbetonade åtgärder.

Coronadata var inte potentiell handling

En journalist vände sig till Socialstyrelsen och begärde ut den data som Hässleholms kommun rapporterat in till Socialstyrelsens rapporteringsverktyg för covid-19. Myndigheten vägrade med hänvisning till att man inte kunde extrahera datan för Hässleholm med rutinbetonade åtgärder. Det skulle kräva två dagars programmering.

Journalisten begärde också att få ta del av den lägesbild som Socialstyrelsen hade gett till berörd länsstyrelse. Socialstyrelsen lämnade ut lägesbilden med vissa uppgifter maskerade.

Kammarrätten fastställde Socialstyrelsens beslut efter att journalisten hade överklagat. Kammarrätten tyckte inte att det fanns något skäl att ifrågasätta Socialstyrelsens uppskattning av hur lång tid det skulle ta att extrahera den begärda datan. Kammarrätten delade också Socialstyrelsens bedömning när det gällde de sekretessbelagda delarna av den begärda lägesbilden.

E-postlogg kunde inte sammanställas på rutin

Enligt Stockholms stad skulle det kräva tre timmars arbete av en utomstående konsult, till en kostnad om 5 494 kr, för att ta fram de e-postloggar som den sökande hade begärt. Det var för mycket begärt, tyckte kammarrätten. Sammanställningen kunde inte göras med rutinbetonade åtgärder och var inte en förvarad handling hos staden.

Sammanställning inte rutinbetonad (RÅ 1989 not. 533)

En person begärde en sammanställning av uppgifter om sotning ur en ADB-upptagning som fanns vid Räddningsnämnden i Ludvika. Nämnden ansåg att det skulle krävas en för stor arbetsinsats för att göra sammanställningen och avslog begäran.

Personen överklagade och skrev att sammanställningen kunde göras med rutinbetonade åtgärder även om det enligt uppgift skulle ta tre timmar att göra den. Att det var krångligt att göra sammanställningen på grund av “icke ändamålsenlig programmering” borde inte drabba allmänheten, tyckte personen.

Kammarrätten avslog överklagandet. Enligt domstolen skulle sammanställningen kräva “en bearbetning som får anses gå utöver sådana rutinbetonade åtgärder” som en myndighet är skyldig att göra.

Regeringsrätten (nuvarande HFD) avslog när personen överklagade kammarrättens dom.

Tre timmar för ett statistikutdrag var rutinbetonat

En person begärde ut statistik om utbetald efterlevandepension för barn och ungdomar under en viss tidsperiod, uppdelat på mottagarnas ursprung och ålder.

Pensionsmyndigheten avslog begäran med hänvisning till att den begärda statistiken inte kunde tas fram med rutinbetonade åtgärder. Enligt myndighetens uppskattning skulle det ta cirka tre timmar att göra utdraget inklusive kvalitetskontroller. Sökanden överklagade beslutet.

I kammarrätten förklarade Pensionsmyndigheten att den begärda sammanställningen bland annat krävde en samkörning av fyra mycket omfattande register, dessutom behövde myndigheten skapa en särskild programkod.

Men kammarrätten biföll överklagandet, främst med hänvisning till att sammanställning endast skulle ta tre timmar enligt myndighetens egen uppskattning.

Hade rätt till registerutdrag

En person hade rätt att få ut uppgifter om sig själv i Försäkringskassans assistansregister. Kammarrätten menade att utdraget kunde göras med rutinbetonade åtgärder eftersom begäran var tillräckligt preciserad.

E-postlogg i molntjänst inte förvarad hos myndighet

Kommunalförbundet Sydarkivera avslog en begäran från en person som ville ha ut e-postlogg och internethistorik för en av förbundets anställda. Uppgifter i e-postloggen som var äldre än två veckor hade gallrats enligt gällande gallringsföreskrift, hävdade förbundet i sitt avslagsbeslut. Inte heller loggposterna som var yngre än två veckor kunde lämnas ut då de inte kunde tas fram dem med rutinbetonade åtgärder. Det här eftersom loggarna fanns på en extern server för tjänsten Microsoft Office 365. Inte heller internethistoriken kunde sammanställas med rutinbetonade åtgärder enligt förbundet.

Sökanden överklagade beslutet. I ett yttrande till kammarrätten anförde Sydarkivera att Microsoft inte tillhandahöll några verktyg för att ta fram loggarna och att Microsoft sparade loggarna en begränsad tid, vilket kommunalförbundet inte kunde påverka. Enligt Sydarkivera skulle förbundet behöva nyanställa en person för att ta fram de begärda loggarna och det skulle gå på en halv miljon kronor bara i initiala kostnader. Kammarrätten tyckte inte att det fanns någon anledning att ifrågasätta förbundets uppgifter och avslog överklagandet med motiveringen att de begärda sammanställningar inte kunde göras med rutinbetonade åtgärder.

Offentligt vilka poliser som önskar delpension

En polisanställd begärde att få ta del av en lista över samtliga personer vid Polismyndigheten, Region Syd, som hade ansökt om delpension vid ett visst tillfälle. Polismyndigheten avslog begäran med hänvisning till att listan inte var en allmän handling. Den polisanställda överklagade och fick rätt i kammarrätten. Domstolen konstaterade att listan hade skickats till fackliga representanter. Den var därmed expedierad och följaktligen allmän. Kammarrätten återförvisade ärendet till polisen för sekretessprövning.

KR_Sthlm_253_17

Vid den efterföljande sekretessprövningen kom Polismyndigheten fram till att listan var hemlig. Myndigheten menade att personerna på listan kunde lida men om deras namn blev kända eftersom det då framgick att de hade ansökt om delpension. Dessutom kunde man med hjälp av listan kartlägga delar av polisens organisation eftersom den innehöll uppgifter om personernas tjänsteställe. Sökanden överklagade myndighetens beslut och yrkade att han skulle få ut både namn och födelseår för personerna som hade ansökt om delpension. Han gjorde däremot inget yrkande om att få ut uppgifter om deras tjänsteställe. Frågan om utlämnande av födelseår hade inte prövats i det överklagade beslutet och i ett yttrande till domstolen skrev Polismyndigheten att den aktuella listan inte innehöll några sådana uppgifter.

Kammarrätten prövade först om namnen på listan var offentliga. Domstolen tyckte inte att en uppgift om att någon har ansökt om delpension var typiskt sett känslig. Namnen skulle följaktligen lämnas ut. Vad gällde födelseåren tyckte kammarrätten att man kunde utgå från att polisen har uppgifter om sina anställdas födelseår. Domstolen återförvisade ärendet ännu en gång till Polismyndigheten. Den här gången för att myndigheten skulle bedöma om uppgifterna om födelseår kunde sammanställas med rutinbetonade åtgärder och om de i så fall var offentliga eller hemliga.

KR_Stockholm_2418_17

Fick inte veta när mejl hade raderats

En person begärde ut 119 mejl som hade skickats mellan Luleå kommun och kommunikationsföretaget Vinter. I ett avslagsbeslut fick sökanden veta att 22 av mejlen hade raderats. Hon begärde då uppgifter om vid vilken tidpunkt mejlen hade raderats. Kommunen avslog begäran nummer två och sökanden överklagade till kammarrätten. Domstolen fastställde kommunens beslut med hänvisning till att de begärde uppgifterna inte fanns i kommunens e-postlogg och inte heller kunde tas fram med rutinbetonade åtgärder.

KR_Sundsvall_2996-16