Socioekonomiskt index för friskolor hemligt

Utbildningsnämnden i Stockholms kommun begärde hos SCB att få ut ett socioekonomiskt index avseende samtliga grundskolor och enskilda skolor med lägeskommun Stockholm. Begäran avsåg ett antal variabler per skola, bl.a. meritvärde, högsta utbildning för vårdnadshavare, ekonomiskt bistånd och födelseland. Uppgifterna skulle användas när resurs fördelades till skolorna i kommunen. SCB avslog begäran med hänvisning till att uppgifterna avsåg fristående skolors affärsförhållanden och därmed omfattades av absolut statistiksekretess.

Utbildningsnämnden överklagade men fick avslag även i kammarrätten.

Hemligt vilka friskolor som har små skolgårdar

En journalist kunde få ut en lista över kommunala skolor med små skolgårdar från Statistiska centralbyrån, SCB. Men en motsvarande lista med fristående skolor var hemlig, bedömde kammarrätten. Uppgifterna avsåg friskolornas ekonomiska förhållanden och var hemliga.

Elevprestationer på friskolor hemliga

Statistiska centralbyrån, SCB, vägrade lämna ut statistik om elever på fristående skolor, fritidshem och gymnasieskolor i kommuner där det bara fanns en sådan fristående enhet. Statistiken hade begärts ut av Sverige kommuner och regioner respektive Rådet för främjande av kommunala analyser och rörde genomströmning, betyg och sammansättning av elever.

SCB menade att statistiken kunde kopplas till enskilda utövare och att den avsåg ekonomiska förhållanden. Slutligen bedömde SCB att det inte stod klart att uppgifterna kunde lämnas ut utan skada för de enskilda utövarna, eftersom de kunde påverka potentiella elevers val av skola samt utnyttjas av konkurrenter. Uppgifterna var därför hemliga enligt statistiksekretessen.

De sökande överklagade men fick avslag i kammarrätten som delade SCB:s bedömning.

Personröster var hemliga

Nyhetssajten Europaportalen begärde hos SCB att få ut uppgifter om antal personröster för vissa kandidater i valet till Europaparlamentet 1999. SCB konstaterade att uppgifterna omfattades av den absoluta statistiksekretessen och avslog begäran. Europaportalen överklagade men kammarrätten delade SCB:s bedömning.

RÅ 1976 ref. 122

Statistiska centralbyrån, SCB, var skyldig att göra ett mycket stort registerutdrag från sitt högskoleregister åt ett företag som ville använda utdraget i sin kommersiella verksamhet. SCB hävdade att alla myndighetens printrar skulle vara upptagna med utskriften under en längre period och det skulle krävas 80 arbetstimmar för att anpassa myndighetens standardprogram för att utföra det aktuella registerutdraget. Regeringsrätten slog för det första fast att myndigheten inte hade någon anledning att pröva ändamålet bakom den aktuella begäran (kommersiellt ändamål) eftersom det inte hade någon betydelse för sekretessbedömningen. Regeringsrätten slog sedan fast att den aktuella upptagningen (registerutdraget) var tillgängligt för SCB genom myndighetens standardprogram även om dessa behövde anpassas för den aktuella körningen. Registerutdraget skulle därför lämnas ut genom utskrifter även om det skulle kräva en betydande arbetsinsats.

RA_1976_ref_122