Pågående skatterevision inte hemlig för den berörde

En person som utreddes av Skatteverket begärde ut handlingarna i utredningen men fick avslag av myndigheten. Skatteverket hänvisade till att utredningen mot personen var en del av ett större projekt där myndigheten granskade utlandstransaktioner. Enligt Skatteverket skulle projektet äventyras om myndighetens planläggningsstrategier röjdes. Personen överklagade beslutet till kammarrätten som gav honom rätt. Domstolen konstaterade att Skatteverket hade påbörjat sin granskning av personen och därför inte kunde anses vara i ett stadium av planläggning inför denna granskning. Domstolen kunde inte heller se att de begärde handlingarna innehöll information som kunde skada andra planerade granskningar i Skatteverket projekt. Handlingarna var därför inte sekretessbelagda enligt den bestämmelse som Skatteverket hade åberopat, det vill säga OSL 17:1. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till Skatteverket för prövning av om handlingarna i stället omfattades av sekretess enligt OSL 17:2 eller andra sekretessbestämmelser.

KR_Sthlm_3922_10

Rättsutredning: Betalningssäkring

Skatteverket kan ansöka hos förvaltningsrätten om betalningssäkring hos en skattskyldig (fysisk eller juridisk person) som utreds för skattefusk. Det här gör Skatteverket om myndigheten misstänker att utredningen kommer att sluta med ett större skattekrav och den skattskyldige har pengar men inte kommer betala frivilligt. Om förvaltningsrätten bifaller Skatteverkets ansökan så får Skatteverket rätt att med hjälp av Kronofogden frysa delar av den skattskyldiges tillgångar. Den skattskyldige kan då inte flytta på eller göra sig av med tillgångarna för att komma undan fogdens indrivning.

Hos Skatteverket råder sträng sekretess för uppgifter i de utredningar som görs i taxeringsärenden eller i ärenden om betalningssäkring (se OSL 27:1 och 27:2). När samma utredningar hamnar hos en domstol så är utgångspunkten istället att uppgifterna är offentliga (OSL 27:4, se också RÅ 1985 Ab 137 och RÅ 1990 not. 286).

När domstolen väl har fattat sitt beslut om betalningssäkring så blir beslutet inklusive skälen i de allra flesta fall helt offentligt. Det här framgår av den huvudregel som finns OSL 43:8 och som säger att uppgifter i domar och domstolsbeslut inte omfattas av sekretess. Beslutet blir en allmän och offentlig handling i samband med att det expedieras till Skatteverket. Det här gäller även i de fall då beslutet inte delges den skattskyldige förrän Kronofogden har verkställt betalningssäkringen (se Skatteverkets handledning för betalningssäkring s. 73, avsnitt 6.1). Jag har varit med om att tjänstemän på domstolar inte velat lämna ut helt färska beslut om betalningssäkringar med motiveringen att inte ens den skattskyldige fått se beslutet. Men det finns inget rättsligt stöd för den invändningen. I vilket skede den skattskyldige delges beslutet har ingen betydelse för frågan om när beslutet blir en allmän och offentlig handling.