Diarienummer var hemliga

En nyhetsbyrå begärde ut beslut från Skatteverket om avregistrering av falska identiteter i folkbokföringen. Skatteverket lämnade ut besluten med ett antal uppgifter maskerade: namn, personnummer, adress, passnummer samt diarienummer.

Nyhetsbyrån invände att diarienummer inte är sådana personliga förhållanden som skyddas av sekretessregeln. Men Skatteverket stod fast vid att även diarienumren var hemliga. Nyhetsbyrån överklagade.

Kammarrätten fastställde Skatteverkets beslut. Domstolen skrev: “Uppgifterna kan tillsammans med andra uppgifter bidra till upplysning om vilken person som avses eller ge ledning om var en person vistas”.

Saldo på skattekonto var hemligt

Klaganden menade att saldouppgifter på ett skattekonto har med inbetalning att göra och därför inte omfattas av den skattesekretess som gäller i verksamhet som avser ”bestämmande av” eller ”fastställande av underlag” för skatt. Han ansåg inte heller att uppgifterna omfattades av den sekretess som gäller uppgifter i beskattningsdatabasen.

Kammarrätten lät sig inte övertygas, utan delade Skatteverkets bedömning och avslog överklagandet utan att hämta in de sekretessprövade handlingarna.

Uppgifter på skattekonto var hemliga

En konkursförvaltare begärde ett skattekontoutdrag för ett konkursat bolag som han förvaltade, men nekades av Skatteverket. Uppgifterna ingick i myndighetens verksamhet för bestämmande skatt och omfattades alltså av skattesekretess, ansåg Skatteverket. Myndigheten bedömde också att uppgifterna var en del av beskattningsdatabasen och omfattades av den sekretess som gäller för uppgifter som har tillförts denna.

Konkursförvaltaren överklagade men kammarrätten fastställde Skatteverkets beslut.

Kallade handläggare för horor och fick böta

I ett mål om utlämnande av allmänna handlingar i kammarrätten uttalade sig den klagande kränkande om en handläggare vid Skatteverket. Bland annat påstod han att han hade nekats ett beslut av ”Skatteverkets horor genom uppsåtligt lagbrott”. För detta dömde kammarrätten honom för rättegångsförseelse till penningböter på 2.500 kronor.

Uppgifter på skattekonto var hemliga

En journalist på Dagens nyheter begärde en utskrift från tidigare statsminister Fredrik Reinfeldts och hans aktiebolags skattekonton under vissa angivna år. Journalisten fick ut uppgifter om slutlig skatt, beslut om avdragen skatt, debiterad preliminärskatt, moms att betala eller återfå och arbetsgivaravgifter att betala eller få tillbaka. Övriga uppgifter sekretessbelades av Skatteverket.

Journalisten överklagade till kammarrätten. I överklagandet påpekade han att Skatteverket inte hade specificerat vilka uppgifter som hade sekretessbelagts, men han gjorde ett antagande om att det var åtminstone uppgifter om saldo, inbetalningar, tillgodoförda debiterade skatter och avgifter och påförda respektive tillgodoräknade räntor.

Han påpekade att skattesekretessen gäller i verksamhet som avser ”bestämmande av skatt eller fastställande av underlag för bestämmande av skatt”. Saldouppgifter och uppgifter om ränta på skattekontot ingår inte i sådan verksamhet, enligt honom.

Han menade också att flera av de registrerade uppgifterna på skattekontot utgjorde beslut som därför borde omfattas av det undantag från sekretessen som gäller just uppgifter i Skatteverkets beslut.

Slutligen ansåg han att uppgifterna på skattekontot omfattades av en sekretessbrytande regel i lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. Enligt lagen får uppgifter om “registrering enligt skatteförfarandelagen” lämnas ut till en enskild.

Kammarrätten avslog överklagandet och gick helt på Skatteverkets linje. Kammarrätten bedömde att Skatteverkets registrering av uppgifter på skattekontot är “en integrerad del i myndighetens verksamhet att bestämma skatt” och därmed omfattas av skattesekretessen. Enligt domstolen är skattekontot också en del av beskattningsdatabasen och därför omfattas av den sekretess som gäller specifikt för denna.

Kammarrätten ansåg inte heller att de begärda uppgifterna omfattades av något undantag från sekretessen eller någon sekretessbrytande regel. Enligt domstolen gäller beslutsundantaget bara beslut som innebär att Skatteverket “skiljt sig från ett beskattningsärende”.

Den sekretessbrytande regeln som innebär att uppgifter om “registrering enligt skatteförfarandelagen” får lämnas ut syftar, enligt domstolen, inte på alla registrering på skattekontot utan på registreringar enligt 7 kap. skatteförfarandelagen, det vill säga uppgifter om att någon är registrerad som skattskyldig för till exempel moms eller arbetsgivaravgifter.

Kammarrätten fastställde sekretess för skattekonto

Uppgifter på enskildas skattekonton var under lång tid offentliga. År 2019 kom Skatteverket med ett nytt ställningstagande med innebörden att myndigheten i fortsättningen skulle hålla vissa uppgifter hemliga. Det gällde till exempel saldo på kontot, in- och utbetalningar samt uppgifter om indrivning av tidigare beslutade skatter.

Ställningstagandet byggde på en ny tolkning som innebar att uppgifter om in- och utbetalningar samt indrivning av beslutade skatter skulle ses som en del av Skatteverkets verksamhet avseende bestämmande av och fastställande av underlag för skatt. Tidigare hade den typen av uppgifter ansetts falla utanför den verksamheten. Enligt det nya ställningstagandet var uppgifterna även hemliga enligt den bestämmelse som omfattar uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden som har tillförts myndighetens beskattningsdatabas.

Detta mål rörde företaget Advice som hade begärt ut “aktuellt och fullständigt” kontoutdrag för en enskild person. Skatteverket avslog i linje med det nya ställningstagandet. Någon närmare förklaring till varför indrivning och betalning av beslutade skatter skulle ses som en del av myndighetens verksamhet för bestämmande av skatt gavs inte i beslutet. Det fanns enligt myndigheten inte heller någon tillämplig sekretessbrytande regel som gjorde ett utlämnande möjligt.

Advice överklagande. Kammarrätten delade Skatteverkets bedömning att uppgifterna avsåg bestämmande av skatt och hänvisade i den delen till ett uttalande i förarbetena: “Inte bara själva taxeringsärendena etc. täcks av uttrycket verksamhet som avser bestämmande av skatt osv. utan också t.ex. registerföring och annan verksamhet som har anknytning till förfarandet, men som saknar ärendekaraktär (prop. 1979/80:2 Del A s. 258)”.

Kammarrätten delade även Skatteverkets bedömning att uppgifterna på skattekontot omfattades av sekretessen som gäller uppgifter om enskilda som har tillförts beskattningsdatabasen. Domstolen gick inte in på frågan om det fanns några tillämpliga sekretessbrytande regler.

Domstol kan inte kräva att raderade mejl återskapas

Kammarrätten har inget stöd i lagen för att förelägga en myndighet att återskapa raderade mejl från en säkerhetskopia, oavsett om mejlen har raderats felaktigt eller inte. Kammarrätten kan inte heller förelägga den aktuella myndigheten att ange vid vilken tidpunkt respektive mejl har raderats. Det framgår av den här domen.

KR_Sthlm_8117_18

Brottsligt att följa Skatteverkets rutin

JO kritiserade Skatteverkets posthanteringsrutin som innebar att inkommande personadresserad post skulle öppnas av myndigheten även om det inte fanns något medgivande från den tjänsteman som brevet var adresserat till. JO konstaterade att rutinen inte var förenlig med grundlagen och att tjänstemän riskerade straff om de följde rutinen och därmed bröt mot brevhemligheten.  Skatteverket menade att rutinen hade införts för att man skulle kunna registrera inkomna allmänna handlingar utan dröjsmål men JO ansåg att det måste lösas på annat sätt.

JO_4397_17

Tjänsteman vägrade uppge namn – myndigheten kritiseras

I det här beslutet kritiserad JO Skatteverket för att en tjänsteman vid ett av verkets servicekontor vägrat att uppge sitt efternamn. JO konstaterade att en tjänstemans namn bara kan sekretessbeläggas i rena undantagssituationer. JO noterade med viss förvåning att Skatteverket inte ens i sitt svar på JO-anmälan redovisade namnet på den aktuella tjänstemannen.

JO_7579_16