Kammarrätten fastställde sekretess för skattekonto

Uppgifter på enskildas skattekonton var under lång tid offentliga. År 2019 kom Skatteverket med ett nytt ställningstagande med innebörden att myndigheten i fortsättningen skulle hålla vissa uppgifter hemliga. Det gällde till exempel saldo på kontot, in- och utbetalningar samt uppgifter om indrivning av tidigare beslutade skatter.

Ställningstagandet byggde på en ny tolkning som innebar att uppgifter om in- och utbetalningar samt indrivning av beslutade skatter skulle ses som en del av Skatteverkets verksamhet avseende bestämmande av och fastställande av underlag för skatt. Tidigare hade den typen av uppgifter ansetts falla utanför den verksamheten. Enligt det nya ställningstagandet var uppgifterna även hemliga enligt den bestämmelse som omfattar uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden som har tillförts myndighetens beskattningsdatabas.

Detta mål rörde företaget Advice som hade begärt ut “aktuellt och fullständigt” kontoutdrag för en enskild person. Skatteverket avslog i linje med det nya ställningstagandet. Någon närmare förklaring till varför indrivning och betalning av beslutade skatter skulle ses som en del av myndighetens verksamhet för bestämmande av skatt gavs inte i beslutet. Det fanns enligt myndigheten inte heller någon tillämplig sekretessbrytande regel som gjorde ett utlämnande möjligt.

Advice överklagande. Kammarrätten delade Skatteverkets bedömning att uppgifterna avsåg bestämmande av skatt och hänvisade i den delen till ett uttalande i förarbetena: “Inte bara själva taxeringsärendena etc. täcks av uttrycket verksamhet som avser bestämmande av skatt osv. utan också t.ex. registerföring och annan verksamhet som har anknytning till förfarandet, men som saknar ärendekaraktär (prop. 1979/80:2 Del A s. 258)”.

Kammarrätten delade även Skatteverkets bedömning att uppgifterna på skattekontot omfattades av sekretessen som gäller uppgifter om enskilda som har tillförts beskattningsdatabasen. Domstolen gick inte in på frågan om det fanns några tillämpliga sekretessbrytande regler.

Domstol kan inte kräva att raderade mejl återskapas

Kammarrätten har inget stöd i lagen för att förelägga en myndighet att återskapa raderade mejl från en säkerhetskopia, oavsett om mejlen har raderats felaktigt eller inte. Kammarrätten kan inte heller förelägga den aktuella myndigheten att ange vid vilken tidpunkt respektive mejl har raderats. Det framgår av den här domen.

KR_Sthlm_8117_18

Brottsligt att följa Skatteverkets rutin

JO kritiserade Skatteverkets posthanteringsrutin som innebar att inkommande personadresserad post skulle öppnas av myndigheten även om det inte fanns något medgivande från den tjänsteman som brevet var adresserat till. JO konstaterade att rutinen inte var förenlig med grundlagen och att tjänstemän riskerade straff om de följde rutinen och därmed bröt mot brevhemligheten.  Skatteverket menade att rutinen hade införts för att man skulle kunna registrera inkomna allmänna handlingar utan dröjsmål men JO ansåg att det måste lösas på annat sätt.

JO_4397_17

Tjänsteman vägrade uppge namn – myndigheten kritiseras

I det här beslutet kritiserad JO Skatteverket för att en tjänsteman vid ett av verkets servicekontor vägrat att uppge sitt efternamn. JO konstaterade att en tjänstemans namn bara kan sekretessbeläggas i rena undantagssituationer. JO noterade med viss förvåning att Skatteverket inte ens i sitt svar på JO-anmälan redovisade namnet på den aktuella tjänstemannen.

JO_7579_16

Pågående skatterevision inte hemlig för den berörde

En person som utreddes av Skatteverket begärde ut handlingarna i utredningen men fick avslag av myndigheten. Skatteverket hänvisade till att utredningen mot personen var en del av ett större projekt där myndigheten granskade utlandstransaktioner. Enligt Skatteverket skulle projektet äventyras om myndighetens planläggningsstrategier röjdes. Personen överklagade beslutet till kammarrätten som gav honom rätt. Domstolen konstaterade att Skatteverket hade påbörjat sin granskning av personen och därför inte kunde anses vara i ett stadium av planläggning inför denna granskning. Domstolen kunde inte heller se att de begärde handlingarna innehöll information som kunde skada andra planerade granskningar i Skatteverket projekt. Handlingarna var därför inte sekretessbelagda enligt den bestämmelse som Skatteverket hade åberopat, det vill säga OSL 17:1. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till Skatteverket för prövning av om handlingarna i stället omfattades av sekretess enligt OSL 17:2 eller andra sekretessbestämmelser.

KR_Sthlm_3922_10

Inhyrd internrevision var fristående

Trafikverkets internrevision fick i uppdrag att utreda om Skatteverkets ledning hade följt gällande lagar och regler i ett visst ärende. Uppdraget byggde på en överenskommelse mellan de båda myndigheterna där Skatteverket betalade för de utredningsresurser som Trafikverket ställde upp med. Syftet med att ta in en extern part för att granska Skatteverkets ledning var att utredningen skulle bli oberoende. En journalist begärde ut de handlingar som hade utväxlats mellan Skatteverket och de personer vid Trafikverkets internrevision som arbetade med utredningen. Journalisten fick avslag men överklagade och fick senare rätt i kammarrätten. Domstolen konstaterade att Trafikverkets internrevision var fristående i förhållande till Skatteverket och att handlingar som hade utväxlades mellan de båda myndigheterna därför blev allmänna. Kammarrätten skickade tillbaka ärendet till Skatteverket för prövning av om de begärda handlingarna var sekretessbelagda i några delar.

KR Sthlm 4540-16

Födelsedatum kunde lämnas ut med förbehåll

En SVT-journalist hade rätt att få ut uppgifter om namn, befattning, arbetsort och födelsedatum för samtliga anställda vid Skatteverket. Födelsedatum kunde enligt kammarrätten lämnas ut med ett förbehåll som inskränkte journalistens rätt att sprida eller på annat sätt utnyttja uppgifterna. Kammarrätten överlät åt Skatteverket att utforma förbehållet och bestämma på vilket sätt uppgifterna skulle lämnas ut.

KR_Stockholm_8221_12

Kritik mot att hemliga uppgifter mejlades okrypterat

Under en revision av ett bolag skickade Skatteverket okrypterade mejl till bolaget trots att mejlen innehöll sekretessbelagda uppgifter. Myndigheten fick kritik av JO för detta. Bolaget hade visserligen bett Skatteverket kommunicera via mejl men JO ansåg att Skatteverket borde ha upplyst bolaget om att sekretesskyddet då inte kunde garanteras. Dessutom innehöll vissa av mejlen uppgifter om tredje man och de fick i vilket fall som helst inte mejlas enligt JO.

JO_1193_2014

Ingen rättighet läsa e-handlingar på papper

En person mejlade pdf-filer till dåvarande Riksskatteverket och begärde samtidigt att få läsa pappersutskrifter av de inskickade filerna på plats hos myndigheten. Riksskatteverket erbjöd honom att komma och läsa filerna på en datorskärm men ville inte skriva ut dem. Personen överklagade men kammarrätten avvisade överklagandet eftersom Riksskatteverket inte hade nekat personen att ta del av handlingarna. Kammarrätten bedömde att en enskild inte har rätt att kräva att en handling ska göras tillgänglig på ett visst sätt.

KR_6969-2001

Avregistrering av organisationsnummer ej skatteärende

En person begärde ut ett protokoll med bilagor som lämnats in till Skatteverket i samband med att en ideell förening begärt att bli avregistrerat från organisationsnummerregistret. Skatteverket avslog med hänvisning till en sekretessregel som gäller i verksamhet som avser bestämmande av skatt. Personen överklagade och kammarrätten upphävde Skatteverkets beslut eftersom avregistrering av organisationsnummer inte utgör verksamhet för bestämmande av skatt. Domstolen återförvisade ärendet till Skatteverket för prövning av om de begärda handlingarna omfattades av någon annan sekretessregel.

KR_Sthlm_6802_15