Skatteverket 480234-11 och Skatteverket 767353-11

Sametinget lämnade ut kopior av allmänna handlingar i elektronisk form och krävde mottagaren på avgift för kopiorna. Mottagaren överklagade avgiften till Skatteverket. Men  verket avvisade överklagandet eftersom Sametingets avgiftsbeslut grundande sig på 4 § avgiftsförordningen. Det finns ingen regel som säger att avgiftsbeslut som grundas på 4 § avgiftsförordningen kan överklagas till Skatteverket.

Skatteverket_480234_11

Skatteverket_767353_11

KR Sthlm 5001-11

När förvaltningsrätten beslutar att frysa tillgångar för en person som Skatteverket misstänker för skattefusk (betalningssäkring) så blir beslutet offentligt direkt. Det slår Kammarrätten fast i en dom och ger därmed Nyhetsbyrån Siren rätt mot Förvaltningsrätten i Uppsala. Förvaltningsrätten ville inte lämna ut beslutet förrän man hade försäkrat sig om att den berörda personen blivit delgiven det. Enligt kammarrätten finns det inget lagstöd för att fördröja utlämnandet på det sättet.

KR_Sthlm_5001_11

Rättsutredning: Betalningssäkring

Skatteverket kan ansöka hos förvaltningsrätten om betalningssäkring hos en skattskyldig (fysisk eller juridisk person) som utreds för skattefusk. Det här gör Skatteverket om myndigheten misstänker att utredningen kommer att sluta med ett större skattekrav och den skattskyldige har pengar men inte kommer betala frivilligt. Om förvaltningsrätten bifaller Skatteverkets ansökan så får Skatteverket rätt att med hjälp av Kronofogden frysa delar av den skattskyldiges tillgångar. Den skattskyldige kan då inte flytta på eller göra sig av med tillgångarna för att komma undan fogdens indrivning.

Hos Skatteverket råder sträng sekretess för uppgifter i de utredningar som görs i taxeringsärenden eller i ärenden om betalningssäkring (se OSL 27:1 och 27:2). När samma utredningar hamnar hos en domstol så är utgångspunkten istället att uppgifterna är offentliga (OSL 27:4, se också RÅ 1985 Ab 137 och RÅ 1990 not. 286).

När domstolen väl har fattat sitt beslut om betalningssäkring så blir beslutet inklusive skälen i de allra flesta fall helt offentligt. Det här framgår av den huvudregel som finns OSL 43:8 och som säger att uppgifter i domar och domstolsbeslut inte omfattas av sekretess. Beslutet blir en allmän och offentlig handling i samband med att det expedieras till Skatteverket. Det här gäller även i de fall då beslutet inte delges den skattskyldige förrän Kronofogden har verkställt betalningssäkringen (se Skatteverkets handledning för betalningssäkring s. 73, avsnitt 6.1). Jag har varit med om att tjänstemän på domstolar inte velat lämna ut helt färska beslut om betalningssäkringar med motiveringen att inte ens den skattskyldige fått se beslutet. Men det finns inget rättsligt stöd för den invändningen. I vilket skede den skattskyldige delges beslutet har ingen betydelse för frågan om när beslutet blir en allmän och offentlig handling.