Nekades uppgift om antal orosanmälningar

En person begärde att få veta hur många gånger som fyra skolor i Lindesbergs kommun hade gjort orosanmälningar till socialtjänsten under åren 2015–2019. Hon ville också veta hur många av dessa som hade lett vidare till utredning. Kommunen avslog begäran med hänvisning till att man inte förde register över anmälningarna. De sparades bara i den berörda elevens akt på skolexpeditionen. Enligt kommunen gick det inte att få fram en uppgift om antal med hjälp av rutinbetonade åtgärder.

Personen överklagade. Kammarrätten tolkade hennes begäran, inte som en begäran om att ta del av allmänna handlingar, utan som en begäran om att ta del av uppgifter ur allmänna handlingar. Ett avslagsbeslut på en sådan begäran kan inte överklagas. Därför avvisade kammarrätten överklagandet.

Kurators anteckningar var journal

Kronologiska anteckningar som en kurator förde kring sina kontakter med ett barn var en journal i tryckfrihetsförordningens mening. Det bedömde kammarrätten i den här domen. Anteckningarna var därmed allmänna handlingar.

Elevprestationer på friskolor hemliga

Statistiska centralbyrån, SCB, vägrade lämna ut statistik om elever på fristående gymnasieskolor i kommuner där det bara fanns en sådan skola. Statistiken hade begärts ut av Sverige kommuner och regioner och rörde genomströmning, betyg och sammansättning av elever.

SCB menade att statistiken kunde kopplas till enskilda skolor och att den avsåg ekonomiska förhållanden. Slutligen bedömde SCB att det inte stod klart att uppgifterna kunde lämnas ut utan skada för skolorna, eftersom de kunde påverka potentiella elevers val av skola samt utnyttjas av konkurrenter. Uppgifterna var därför hemliga enligt statistiksekretessen.

SKR överklagade men fick avslag i kammarrätten som delade SCB:s bedömning.

Förälder fick ut övervakningsfilm från skola

En förälder begärde ut övervakningsfilmer från en skola i Knivsta som bland annat visade när hans son slogs med en annan elev. Filmerna ingick i ett disciplinärende mot sonen.

Kommunen avslog begäran med hänvisning till den sekretess som gäller inom elevhälsan, annan elevstödjande verksamhet och i ärenden om tillrättaförande av elev.

När kammarrätten överprövade sekretessbesluten kom den fram till att filmerna kunde lämnas ut till föräldern med stöd av rätten till partsinsyn.

Friskola fick ut adresser för utskick

Friskoleföretaget Framtidsgymnasiet begärde hos Helsingborgs stad att få ut kontaktuppgifter till drygt 1.500 elever som hade sökt till olika yrkesgymnasier i Skåne. Företaget uppgav att syftet med begäran var att kunna skicka brev till vårdnadshavarna och erbjuda karriärvägledning och stöd.

Helsingborgs stad avslog begäran med hänvisning till att det rörde sig om skyddsvärda personuppgifter. Staden misstänkte att karriärvägledningen mest skulle bestå av information om Framtidsgymnasiets utbildningar, och att det skulle påverka elevernas fria gymnasieval på ett olämpligt sätt.

Företaget överklagade till kammarrätten och fick rätt. Domstolen såg ingen risk att den planerade marknadsföringen skulle ha kränkande inslag. Därmed stod den inte i strid med dataskyddsreglerna. Domstolen skickade tillbaka ärendet till Helsingborgs stad för att staden skulle pröva om det fanns någon annan sekretessregel som hindrade ett utlämnande.

Åtgärdsprogram var offentligt

Åtgärdsprogram och beslut om anpassad studiegång för en elev ingår i så kallad särskild elevstödjande verksamheten på en skola. Eftersom båda dessa handlingstyper utgör beslut är de undantagna från sekretessen som gäller i denna verksamhet. Det slog kammarrätten fast i den här domen.

Klasslistor var offentliga

En person hade rätt att få ut namn, adress och klass för samtliga elever i årskurs nio och i förberedelseklass på Valstaskolan. Det slog kammarrätten fast i den här domen. Det spelade ingen roll att begäran gjordes strax efter att en elev på skolan hade hittats avliden och en annan person hade häktats misstänkt för mord.

Ingen GDPR-sekretess för ledighetsansökningar

En förälder vände sig till sin dotters skola och begärde ut alla inkomna ledighetsansökningar för elever i årskurs två som hade kommit in under en viss termin. Bildningsnämnden i den aktuella kommunen avslog med hänvisning till “kapitel 21 offentlighets- och sekretesslagen”. Föräldern överklagade till kammarrätten som prövade överklagandet mot den sekretessregel i kapitlet som säger att en myndighet kan vägra lämna ut personuppgifter om det kan antas att mottagaren kommer att använda dem i strid med dataskyddsförordningen (GDPR). Kammarrätten tyckte inte att det fanns något skäl att göra ett sådant antagande och skickade tillbaka ärendet till bildningsnämnden för att den skulle pröva om det fanns någon annan sekretessregel som stod i vägen för ett utlämnande.

KR_Goteborg_5040_18

Journalist hade rätt att få ut skolkatalog

En journalist begärde ut klasslistor för en skola under två läsår samt kopia ur skolans skolkatalog avseende klass 6 under ett visst läsår. I klasslistorna fanns uppgifter om elevernas namn, adress, telefonnummer och personnummer och i skolkatalogen fans, förutom fotografier, även uppgifter om elevernas namn. Kammarrätten konstaterade att det inte hade kommit fram att någon av personerna eller deras anhöriga var föremål för sekretessmarkering, kvarskrivning eller fingerade personuppgifter. Domstolen såg inte heller några andra skäl för att sekretessbelägga handlingarna: “Den omständigheten att personer som finns namngivna i en handling är misstänkta för ett allvarligt brott och det är en journalist som har begärt att få del av uppgifterna i handlingen utgör enligt kammarrättens mening inte särskild anledning att anta att någon enskild kan antas lida men om uppgifterna lämnas ut. Det fanns inte heller några andra skäl att vägra lämna ut handlingarna enligt kammarrätten.

KR_Sthlm_1753_10